SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SONDERA sonde4ra, l. soŋde4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (sånggdèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. sondere, t. sondieren; av fr. sonder (av ffr. sonder); samhörigt med SOND]
1) (numera föga br.) motsv. SOND 1: loda, pejla. Styrman Palinurus satt / Vid ett glas Romm .. / Med lodet uti handen. / I glas och sjö han växelvis / Sågs botten jemnt sondera. Stiernstolpe Blumauer 2: 60 (1814); jfr 4. Gynther ConvHlex. (1848). Ekbohrn (1885).
2) med. motsv. SOND 2: undersöka l. behandla (ngn l. ngt) med sond. Sondera ett sår, näshålan, urinröret. Att han med en Stilet såret Sonderade. CollMedP 1704, s. 265. Att förvissa sig om (blås-)stens närvaro är sonderingen det säkraste medel. Meyerson SerafimInstr. 59 (i handl. fr. c. 1782). Man bör (vid undersökning av rektum) sondera patienten i urethra om det är en man, touchera genom vagina om det är en qvinna. Hygiea 1839, s. 383. Spolning och sondering av tårsäckarna. SFS 1953, s. 715. — jfr MAG-SONDERING. — särsk. i bildl. anv. som nära ansluter sig till den eg. anv.; jfr 4. (I min älskades brev) står det skrifwet / ”En kärlekssårad Proteus.” Stackars namn! / Jag skall dig bädda ner uti min barm / Till desz ditt sår har blifwit riktigt läkt, / Men först jag det sonderar med en kysz. Hagberg Shaksp. 2: 142 (1847). Skenmoralisterna .. utstöta ett gallskri, då läkaren .. blottar och sonderar de sociala såren. Idun 1890, s. 351.
3) (i fackspr.) motsv. SOND 3: undersöka (ngt) med sond. (Vissa lantmätare beordrades att) noga beskriva de trakter, varigenom .. (Södertälje kanal) kan komma att inrättas, behörigen sondera jordmånernas särskilda beskaffenhet, pejla hela vattendraget och (osv.). EafWetterstedt (1801) i SvLantmät. 2: 325. Inuti .. (ett i marken neddrivet plåt-)rör nedsänkes ett .. kopparrör med en klaff i botten ... Genom att föra detta senare rör upp och ned .. kan man upphemta prof af .. jordlagren. Vanligen sonderas .. (vid undersökning av en byggnadsgrund) till 84,2 fots .. djup, der man dock stundom ännu finner lös sand. TT 1871, s. 299. V. Schytt och hans medarbetare (företog) serier av sonderingar så att den totala (snö-)ackumulationen (hos en viss glaciär) kunde noggrant fastställas. SvGeogrÅb. 1949, s. 108. TNCPubl. 59: 104 (1975).
4) [utvidgad l. bildl. anv. av 13 (jfr 2 slutet, 5)] (medelst redskap l. apparat l. finger o. d.) undersöka (ngt); särsk. i uttr. sondera terrängen, undersöka l. utforska (fiendens ställningar l. rörelser o. d. i) terrängen, rekognosera, numera nästan bl. bildl.: (försiktigt) undersöka förhållandena l. läget l. (försiktigt) utforska l. höra sig för om stämningen l. planerna o. d. hos ngn, (försiktigt) undersöka hur landet ligger, känna sig för o. d. Granberg Dram. 192 (1811: terrängen; bildl.). Styrman Palinurus satt / Vid ett glas Romm .. / Med lodet uti handen. / I glas och sjö han växelvis / Sågs bottnen jemnt sondera. Stiernstolpe Blumauer 2: 60 (1814); jfr 1. Man sonderar (under en operation vid hästens kotled) med fingret den .. stora böjesenan, som icke bör blottas eller skadas. Florman Hushållsdj. 159 (1834). När Frans på uppfordran lemnade sin tallrik (för att få påfyllning), och .. (värdinnan) sonderade bottnen af soppskålen (befanns soppan vara slut). Almqvist JK 100 (1835). William Herschel ”sonderade” medelst sitt jetteteleskop ”Vintergatan” och fann der 18 millioner solar. Adelsköld Äfv. 41 (1892). (Trädkryparens) näbb är i liflig rörelse, sonderande hvarje hål, hvarje spricka i barken. Ericson Fågelkås. 2: 28 (1907). (År 1913) gjorde .. (W.) Lundgren en resa till U.S.A. för att sondera terrängen bland svenskarna därute (dvs. undersöka förutsättningarna för en ångbåtslinje mellan Sv. o. Nordamerika). VFl. 1937, s. 5. (A.) Eriksson (var) med i den femmannakommitté som vid sekelskiftet sonderade terrängen för bildande av en fackligt betonad medarbetarförening (för journalister). UrDNHist. 2: 400 (1953). — särsk. (numera föga br.) i uttr. sondera efter ngt, leta l. söka efter ngt. Hufvudstationen blef på Kierringön .., derest bästa tillfälle gafs att såväl sondera i hafvet efter alger som söka lichener .. på landet. GWahlenberg (1850) i BL 19: 171.
5) [bildl. anv. av 13 (jfr 2 slutet, 4)] skaffa sig kännedom om l. utforska l. undersöka l. söka utröna l. ta reda på (ngt, i sht ngns stämning l. uppfattning l. planer o. d.) l. känna sig för hos ngn om (ngt); stundom: rannsaka; äv. med personobj.: försiktigt (ut)fråga (ngn) l. känna (ngn) på pulsen l. göra sig underrättad l. känna sig för (om ngns stämning l. uppfattning l. planer o. d.); äv. utan obj.: försiktigt göra förfrågningar l. undersöka läget o. d. Sondera ngn om (förr äv. l. över) ngt. Sondera stämningen inom ett parti. Diplomatiska sonderingar. At sondera .. (vissa officerares) humor, om the ickie ähre at contentera för all theres rest medh 4 måneders soldh. AOxenstierna 5: 290 (1630). Jag hafver litet sonderat en och annan deröfver (dvs. rörande en viss plan). CBonde (1658) i HSH 6: 138. Han var utsänd .. att sondera konungens planer. Topelius Fält. 5: 379 (1867). Vill Ni .. hjelpa mig att (till angivna personer) utdela .. (vissa journalistiska uppdrag). Som jag icke vill utsätta mig för snäsor ber jag Er vara god och sondera. Strindberg Brev 5: 143 (1885). Hon .. (gjorde) halva medgivanden om att hennes hälsa kanske inte var alldeles som den skulle, när Jenny försökte sondera henne på den punkten. Aronson Medalj. 135 (1935). Från svensk sida skall man sondera om det går att nå en överenskommelse mellan de olika skeppsbyggarnationerna om att (osv.). DN(A) 1964, nr 330, s. 26. — särsk.
a) (†) i uttr. sondera ngt av ngn, ta reda på ngt av ngn. HTSkån. 1: 180 (i handl. fr. 1658).
b) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: forskande. Genom .. (Werenskiolds glasögon) tränger hans djupa, sonderande blick rakt in i kroppen och själen på mig. Bergh Konst 46 (1892, 1908); jfr 4. Siwertz Pagoden 22 (1954; om blick).
c) (†) i utvidgad anv., i uttr. sondera ngn till ngt l. till att göra ngt, undersöka möjligheten att få ngn till ngt resp. till att göra ngt. (M. Biörenklou) skulle (ss. legat i Frankrike) sondera Cardinalen thill medhåll af sin Konungh med Swerighe och komma Swerighe till secours med fålk och penninger. RARP 7: 86 (1660). ÅgerupArk. Brev 20/12 (1692: till at). (Kungen) gaf mig en commission att sondera en viss fröken till ett rendez-vous (med honom). Tersmeden Mem. 3: 209 (c. 1790).
6) (i fackspr.) undersöka l. utforska atmosfären med sond (se d. o. 5); ofta i fråga om radiosondering; i sht ss. vbalsbst. -ing. Ymer 1923, s. 371. Genom .. (en) öppning (i taket) kunde ballongen tagas upp, då sondering skulle företagas. Ymer 1951, s. 92. BonnierLex. (1966). — jfr RAKET-SONDERING.
Ssgr: A: (2) SONDER-JÄRN. (†) om sond (se d. o. 2). Lagerbring HistLit. 181 (1748). Dens. 1Hist. 2: 839 (1773).
(3) -PÅLE. (numera bl. tillf.) påle l. stång för sondering (av jord o. d.); jfr -stång o. jord-sond. Sonderpåle, är en rund jernstång, 2 till 3 tum tjock, 6 till 10 fot lång, på hvars sidor befinna sig flera inhuggningar. Stål Byggn. 1: 147 (1834).
(6) -RAKET. raket utrustad för sondering (av yttre atmosfären). ÖgCorr. 1966, nr 70, s. 7.
(3) -STÅNG. (numera bl. tillf.) jfr -påle. Rothstein Byggn. 326 (1857).
B: (3, 6) SONDERINGS-ANORDNING~020. (i sht i fackspr.). TechnTermsSoilM nr 260 (1954).
(6) -BALLONG. (i fackspr.) med vätgas fylld o. med radiosändare försedd ballong som sänds upp i atmosfären för mätning av lufttryck, temperatur, vindförhållanden o. d. SvGeogrÅb. 1978, s. 6.
(3) -BORRNING. (i fackspr.) borrning varmed man avser att sondera jord o. d.; jfr försöks-, sond-borrning. SvD(A) 1966, nr 333, s. 1.
(3) -METOD. särsk. om metoden att undersöka ngt medelst sond (se d. o. 3). SvD(A) 8/9 1940, s. 14.
(3) -NAVARE. (†) borr för sonderingsborrning, sondborr. EconA 1807, jan. s. 157.
(3, 4) -PROV. särsk. (†): prov l. undersökning som görs på smält guld l. silver l. tenn för kontroll av halten. Swab PVetA 1761, s. 34. Rinman (1789).
(26) -RESULTAT. (i fackspr.) särsk. till 6. Ymer 1923, s. 375.
(6) -STATION. (i fackspr.) Under de två senaste årtiondena har det funnits ett internationellt nät av sonderingsstationer, där uppsända ballonger två gånger om dagen lämnar uppgifter om luftens tryck och temperatur samt vindförhållanden. DN(B) 1961, nr 52, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content