publicerad: 1982
SORTIMENT sor1timän4t, äv. -aŋ4 (-mä'nnt Dalin, sårtmang Gynther ConvHlex. (1848)), n.; best. -et; pl. = (Lyttkens Frök. 16 (1879) osv.) l. -er (SthmStadsord. 1: 80 (1641) osv.) ((†) -en Weste FörslSAOB (c. 1817)).
Ordformer
(sorta- 1641—1882. sorte- 1662—1852. sorti- 1691 osv. -ment 1672 osv. -mente 1872. -menter, pl. 1641 osv.)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. sortiment av t. sortiment, av it. sortimento, till sortire, sortera (se SORTERA)]
1) (numera i sht i fackspr.) sort (se d. o. 3), slag (se SLAG, sbst.2 1); i sht i fråga om handel: varusort l. varuslag (i sht om olika sorter l. kvalitéer av en vara); ofta närmande sig l. övergående i bet.: kvalitet (se d. o. 1, särsk. 1 c); äv. bildl. Then som sigh en wisz Handtering vthwälier, han (skall sköta den med omsorg) .., aldeles och vthan någon Mixtur af andra Sortamenter. SthmStadsord. 1: 80 (1641). Blått och gult kläde .. tillÿka med några andra Sortementer .. hwilka Sorter J .. hafwen till Skräddare Embetet att aflefwerera. KlädkamRSthm 1710 C, s. 75. (Lärdomens stormän) äro .. Konstnärer, hvilke hafva öpnat rycktbara Boutiquer af sannt och falskt Vett, i alla sortimenter och façoner. Thorild (SVS) 3: 228 (1792). Ullhår ur alla sortimenter, från Super-Supra Electa, ända ned till Septima och grof landtull, mättes. QLm. 2: 14 (1833). (Kloster) var endast ett rent järnverk som sålde göt, billets och varmvalsade produkter. Tyngdpunkten av försäljningen låg kanske inte minst på de tvenne första sortimenten. De Geer Bergsl. 107 (1951). — särsk.
a) skogsv. i fråga om trävaror (med tanke på användning, kvalitet, dimensioner o. d.). Wederbörande skola .. wid hwart års början få kundskap hwad af Master, Bielkar, Timmere och Bräder til Cronans Tienst så til Sortement och Qualitet samt Quantitet det året kan erfordras. Stiernman Riksd. 2534 (1723). (Det är) nödvändigt känna huru mycket sågadt virke och hvilka sortimenter däraf vid försågningen erhålles ur de olika stockdimensioner, hvartill trädet .. kan indelas. Fredenberg Sågtimm. 12 (1892). Rundt virke, särskildt de större sortimenten, apteras i regeln efter öfverenskommelse för hvarje leverans. Haller o. Julius 245 (1908). Bräder är ett sågat sortiment med tjocklek 1/2—1 3/4 tum och bredd 6 tum el. mer. BonnierLex. 15:451 (1967). — jfr SKOGS-, VIRKES-SORTIMENT.
b) (†) i speciellare anv., i pl., om uppsättning av olika sorters material (till ngt). Sortamenter till fyrwärk. MStenbock (1703) i KKD 12: 212.
2) i sht handel. om grupp l. serie av sorter (se SORT 3) av ett varuslag; i sht om (behövligt) lager l. (behövlig) mängd av varor av sådan grupp osv. som finns någonstädes l. (företrädesvis) som en handlande har (o. bland vilka kunderna kan välja), sortering (se SORTERA 4 c), urval. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 33 (1760). Kyrkoherden .. har tillkännagifvit, att han försäljer ett sortiment af 86 egentliga sädesslag. QLm. 3: 63 (1833). Pyjamas (Sovdräkter) i stort sortiment. KatalNK 1917, Vår-Sommar s. 25. Numera sålde han konfektyrer, och sortimentet var inte större än att det fick rum på pakethållaren. Forss Skom. 165 (1965). — jfr REST-, RÄDIS-, VARU-SORTIMENT. — särsk.
a) bokhand. i fråga om böcker i bokhandels lager; särsk. (om ä. förh.) om lager av böcker från andra än eget förlag, som bokhandlare hade att sälja (jfr SORTIMENTS-BOKHANDEL); förr äv. om sortimentsbokhandel. (En bokhandlare i landsorten) borde ”i möyligaste måtto öka sina sortamenter af alt hwad som utkommer af Stockholms Tryckerier”. Schück SvFörlBokhH 2: 124 (cit. fr. 1754). Bokhandlarna i Köpenhamn, vilka så gott som utan undantag vid sidan av sina sortiment drevo förlagsbokhandel. Bonnier 2Bonniers 1: 23 (1930). Han hade .. hos Adolf (Bonnier) .. fått grundligt lära sig allt vad en ung man den gången kunde lära i ett svenskt sortiment. Därs. 2: 50 (1930).
b) oeg. l. bildl. Adelsköld Dagsv. 4: 195 (1901; i fråga om personer). Sören Kierkegaard stod sannerligen inte (Schopenhauer) efter i uppfinning av mustiga okvädinsord och äreröriga speglosor, han hade ett rikt sortiment av sådana förvarat i sin journal. Johanson Stärbh. 187 (1946).
Ssgr: A: (2) SORTIMENT-LISTA, -LÅDA, se B. —
(1 a) -STAM. (numera föga br.) trädstam utvald med tanke på visst sortiment; jfr sortiments-timmer. FFS 1930, s. 1103.
B: (2 a) SORTIMENTS-AFFÄR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sortimentsbokhandel. SvBokhT 1893, s. 73. —
(1 a) -APTERING. skogsv. aptering (se aptera 2 b) av timmer (för uppdelning) i (olika) sortiment. Geete o. Grinndal 127 (1923). —
(2 a) -BOKHANDEL~002. [jfr t. sortimentsbuchhandel, sortimentsbuchhandlung] (numera bl. i skildring av ä. förh.) bokhandel (se d. o. 3) som sålde böcker i minut (äv.) från andra än eget förlag (jfr dels förlags-bokhandel, dels kommissions-bokhandel); äv. abstr., om bokhandel (se d. o. 1) med andra böcker än sådana från eget förlag; jfr -affär. Björkman (1889). En hvar .. vet .., att sortimentsbokhandeln här i landet väsentligen är kommissionshandel. AB 1898, nr 28, s. 4. Östergren (1943). —
(2 a) -BOKHANDLARE~0200. [jfr t. sortimentsbuchhändler] (numera bl. i skildring av ä. förh.) bokhandlare som drev sortimentsbokhandel, sortimentare; jfr kommissions-bokhandlare. Jungberg (1873). EkonS 2: 429 (1899).
Ssg: sortimentsbokhandlar-, äv. sortimentsbokhandlare-förening. jfr förening 7 c. Svenska sortimentsbokhandlareföreningen, bildad 1893 (sedan 1918 kallad Svenska bokhandlareföreningen). Svenska Sortimentsbokhandlareföreningen. SvBokhT 1893, s. 146. —
(1 a, 2) -FÖRDELNING. i sht skogsv. fördelning (se d. o. 3) på olika sortiment l. på olika kvaliteter inom ett sortiment. Ymer 1942, 3—4: 524. —
(2 a) -HANDEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) handel med böcker från främmande förlag. KonvLex. (1864). —
(1) -KLASS. klass (se d. o. 6) utgörande ett sortiment; numera i sht (skogsv.) till 1 a: klass av virke l. skog o. d. utgörande ett sortiment. QLm. 2: 14 (1833; i fråga om ull). Geete o. Grinndal 72 (1923; av skog). —
(2) -LÅDA. (sortiment- 1943. sortiments- 1943) låda (se låda, sbst.1 1) innehållande ett helt sortiment av en vara. Östergren (1943; om cigarrlåda). —
(2) -PROV. om prov (se d. o. 5) på var o. en av de olika varorna i ett sortiment. QLm. 2: 14 (1833). —
(1, 2) -SAMMANSÄTTNING~0020. sammansättning av l. med avseende på sortiment. SFS 1921, s. 1003 (i fråga om virke). —
(1 a) -TIMMER. (numera bl. tillf.) om timmer utvalt med tanke på visst sortiment. AtlFinl. 12—13: 3 (1899). —
(2) -TRÄDGÅRD. trädg. trädgård som odlar ett helt l. hela sortiment av växter. HantvB I. 3. 1: 414 (1935). —
(2) -UTBUD~02 l. ~20. handel. utbud av sortiment l. inom ett sortiment. Pappershandl. 1964, nr 1, s. 4. —
(1 a) -UTBYTE~020. skogsv. om utbyte som (klass av) träd ger av olika virkessortiment. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 82. —
(1 a) -UTREDNING~020. skogsv. utredning angående sortimentsutbyte. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 322. —
Avledn.: SORTIMENTARE, m.//ig. [jfr dan. o. nor. sortimenter, t. sortimenter] (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2 a: sortimentsbokhandlare; äv.: sortimentsbokhandel. Sortimentaren. Organ för svenska sortimentsbokhandlareföreningen. (1907; titel på tidskrift). Ekbohrn (1936; äv. om bokhandel). Hirn AkadBokh. 138 (1943).
Spoiler title
Spoiler content