SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1941  
LÅDA 3da2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (ArkliR 1553, avd. 2 (1554: felt lådor) osv.) ((†) pl. -a TullbSthm 1539, s. 40 b; -ar TullbSthm 1539, s. 41 a, Spegel GW 270 (1685); -er VaruhusR 1541, BoupptVäxjö 1877; -ur (-wr) ArkliR 1554, avd. 3 (Feltt Ladur), ConsAcAboP 1: 66 (1642)).
Ordformer
(lad(h)- 15391669. lod- 1556. låd(h)- (lååd-) 1538 osv. lård- 18131887. i ssg lo- 1564 (: lomackare gårdenn). -da, nom. 1538 osv. -da, oblik form 1556 osv. -de 15551582. ladw, nom. 1554 (: Skeps ladw))
Etymologi
[jfr d. lade; av mnt. lāde, lade, låda, lavett, motsv. t. lade, låda, skrin m. m., laden, bod, butik m. m.; eg. identiskt med LADA, sbst.1; jfr äv. LADA, v.2, LÄKT, sbst.]
1) (större l. mindre) i allm. fyrkantig behållare, ofta av trä, med l. utan lock, i sht använd för förvaring l. försändning av ngt; äv. om dylikt förvaringsrum som kan skjutas in i l. dragas ut ur en möbel, t. ex. ett bord l. skåp o. d.; jfr ARK, sbst.1, ASK, sbst.2, DOSA, KAPSEL, KISTA, LÅR, sbst.1, SKRIN. Tända endast mot lådans plån (text på i sht äldre askar för säkerhetständstickor). Lägga ett brev i lådan (dvs. brevlådan). VarRerV 31 (1538). Litet bordh .. medh 2 små lådher. HusgKamRSthm 1650—55, s. 189. (Jag har) honom sänt 4 låder, deri fans 80 flaskor eller buttelier. KKD 10: 145 (1708). Den främre sidan af sängen och den fristående gafveln nådde ned till golfvet, så att under sängen bildades en större låda. LbFolksk. 196 (1878). Han drar ut lådan (i chiffonjén). Strindberg NRik. 75 (1882). Kring krubbans enkla låda (med jesusbarnet) / står glansen silverblond. Gullberg AndlÖvn. 45 (1932). — jfr AMMUNITIONS-, ANSJOVIS-, APOTEKS-, BLOMSTER-, BLÄCK-, BORDS-, BREV-, BYGG-, BYRÅ-, CIGARR-, DISK-, DRAG-, FÄRG-, KAM-, KASSA-, KIST-, KOK-, KORSBANDS-, KUSK-, LÖNN-, PACK-, PLÅT-, POST-, PROST-, SKRIVBORDS-, SPRÅK-, TRÄ-, VAGNS-LÅDA m. fl. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om låda av viss storlek, rymmande viss mängd av en vara; ofta användt ss. ett slags måttsbestämning. En låda cigarrer. X (dvs. tio) ladar Sucker. TullbSthm 1539, s. 41 a. 150 lådor svenskt stål. JernkA 1868, Bih. s. 34. Wulff Leopardi 161 (1913). jfr HALV-, HEL-LÅDA.
b) (förr) låda vari handtvärksskrå l. dylik sammanslutning förvarade sina pänningar o. d.; ofta övergående i bet.: (ett handtvärksskrås o. d.) kassa; äv. symboliskt för själva skrået l. sammanslutningen. Stiernman Com. 1: 519 (1607). M(äste)r Jöran har .. Cawerat i Lådan för Hans Bärendt. BoupptSthm 19/7 1653. (Kopparslagaregesällen) Sorterar under Iönkiöpingz Låda. VRP 15/1 1726. Fatab. 1937, s. 131. jfr BEGRAVNINGS-, DÖD-, GESÄLL-, HANDTVÄRKS-, JÄRNBÄRAR(E)-, SJUK-, SKRÅ-, ÄMBETS-LÅDA m. fl. särsk.
α) i uttr. vid l. inför öppen låda, för lådan, vid ett handtvärksskrås osv. sammankomst (varvid ”lådan” öppnades). Alle Embets saaker gifwes an hoss Alderman at afgiöra för Lådan. HdlCollMed. 1691, s. 711. Därs. s. 714. Fatab. 1937, s. 129.
β) (†) i uttr. vara vid lådan, handhava kassaförvaltningen inom ett handtvärksskrå o. d. Lind (1749). Möller (1790, 1807).
c) om gårdfarihandlares o. d. kramlåda. ConsAcAboP 2: 526 (1664; om bokförareslåda). Sjöberg Kvart. 444 (1924). jfr KRAM-LÅDA.
d) (tillf.) om likkista. Klädd i slitna krigarkläder / Låg han, Munter, i sin låda. Runeberg 5: 63 (1857).
e) på särskilt sätt format fodral för fiol. Bergman Patr. 32 (1928). jfr FIOL-LÅDA.
2) om åtskilliga föremål (l. delar av föremål) som till formen mer l. mindre påminna om lådor. Spelbordet (för kejsarspelet) är en fyrkantig låda. HbiblSällsk. 2: 91 (1839). Kamerans låda utgöres i sitt enklaste skick af en fyrkantig trä- eller plåtask. HeimdFolkskr. 49: 6 (1897). SvGeolU Ca 6: 246 (1915). FörslElektrOrdl. (1931). — jfr BESTÖT-, BLÄSTER-, BÄNK-, DAMM-, DOCK-, DRAG-, DRIVBÄNKS-, GERINGS-, GJUT-, KABEL-, KEDJE-, KNYPPEL-, TAND-, VÄXEL-LÅDA m. fl. — särsk.
a) (förr) om lavett till artilleripjäs, i sht på örlogsfartyg, vilken liknade en låda (vanl. utan botten). G1R 15: 38 (1543). RP 5: 185 (1635). Kanon-Slupars lådor hafva inga axlar och hjul. Hazelius Artill. 62 (1833). KrigVAT 1847, s. 87. jfr BÖSS-, FYRARULLA-, KANON-, MÖRSAR-, SKEPPS-, STYCKE-LÅDA.
b) på handeldvapen: lådliknande del som omsluter mekanismens olika delar. ArkliR 1560, avd. 3 (1561). EldhandvSkjutsk. 2: 23 (1877). SoldatinstrInf. 1938, s. 75.
c) (†) om färdig muskötstock. Alm Eldhandv. 1: 172 (cit. fr. 1646).
d) yttre omhölje till (del av) musikinstrument. BtÅboH I. 11—12: 13 (1655). (Pianots) yttre infattning, lådan eller kroppen. UB 2: 497 (1873). Strindberg Fagerv. 305 (1902).
e) textil. på vävstol: slagbom. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 69. UB 6: 425 (1874). 2UB 8: 286 (1900).
f) kok. form vari maträtt tillagas; äv.: maträtt tillagad i sådan form. Kalfcoteletter i Lådor. Sjöberg Singstock 36 (1832). ”Lådor” eller små omeletter, som gräddas i form och ej uppstjelpas. Langlet Husm. 469 (1884). jfr ANSJOVIS-, KORV-, KÖTT-LÅDA.
g) i orgel: luftbehållare från vilken den sammanpressade luften ledes till piporna. SvBL 3: 4 (1860). jfr BÄLG-, KANCELL-, KÄGEL-, LUFT-, VIND-, VÄDER-LÅDA.
h) snick. om den medelst en skruv rörliga delen av en hyvelbänks skiva. HbPedSnick. 60 (1890).
i) om lådkamera. SDS 1941, nr 245, s. 6.
3) i vissa bildl. anv. av 1. — särsk.
a) (†) gömställe, gömma; förråd. Spegel GW 270 (1685). Ingen Krafft eller Läkedom af Naturens Lådor (förmår) att afwärja .. (dödens) Inbrått. Lacander Gyllenstierna 4 (1706).
b) (vard.) om hus som mer l. mindre liknar en packlåda (jfr 1); äv. om enkelt o. konstlöst hus. K. slottet, som ju .. är en ofantlig ”låda”. GHT 1898, nr 216 A, s. 2. Den lilla lådan vid Västra Trädgårdsgatan. DN(A) 1935, nr 121, s. 13 (om teaterbyggnad).
c) (vard.) ringaktande benämning på täckt fordon, särsk. spårvagn o. d. En med tittgluggar försedd låda som kallas kupé. Ödman VårD 1: 128 (1882, 1887). GHT 1935, nr 277, s. 10 (om spårvagn).
d) (vard.) ringaktande benämning på båt. Engström 1Bok 63 (1905).
e) (starkt vard.) i uttr. hålla låda, prata länge o. oavbrutet. Det var en märkvärdig karl att kunna hålla låda, och nöjsam låda, hela vägen utefter. Mattsson VSkr. 1: 66 (1906). GHT 1935, nr 291, s. 10.
f) (starkt vard.) i uttr. fan o. d. i min (lilla) låda, äv. hjärta i min lilla låda, användt som ett kraftigt bedyrande. Det skall jag, fan i min lilla låda, dikta en visa om. Braun Calle 150 (1843). Hjerta i min lilla låda. Blanche Våln. 400 (1847). Jädar i min låda. Fröding ESkr. 2: 59 (1892).
4) [efter motsv. anv. i t.] salubod, handelsbod, butik; numera bl. ss. senare led i ssgr. Jag skal söka (efter boken) på alla lådor. HTSkån. 6: 377 (1772; om bokhandel). — jfr APOTEKS-, BOK-, KRAM-LÅDA.
Ssgr (i allm. till 1): A: (2 f) LÅD-BAKELSE. (förr) kok. gräddad i låda av papper. Nordström Matlagn. 153 (1822). Lundell (1893).
-BREV. post. brev som nedlagts i brevlåda för att postbefordras. GenPoststCirk. 1864, s. 118.
-BREVBÄRARE~0200. post. brevbärare som har att nedlägga postförsändelser i adressaternas brevlådor, som äro uppsatta utmed de vägar som brevbäraren har att passera. 2NF 22: 35 (1915).
-BREVBÄRING~020. post. jfr -brevbärare. Döss o. Lannge 645 (1915).
-BRÄDA, r. l. f. i sht (i fackspr.) i pl., om (tunnare) bräder avpassade till sådan längd att de omedelbart kunna hopsättas till packlådor. VL 1895, nr 266, s. 3.
-BÄNK. (låd- 1878. låde- 17491826) (†)
1) om butiksdisk o. d. med utdragbara lådor. BoupptVäxjö 1749. Därs. 1826.
2) sittbänk med lådliknande rum under sätet. LbFolksk. 196 (1878; om ä. förh.).
-FABRIK. för tillvärkning av packlådor av trä. GHT 1896, nr 253, s. 3.
-FABRIKATION. jfr -fabrik. HandInd. 431 (1926).
-FACK. fack (se fack, sbst.1 4) vari en utdragbar låda är inpassad; äv. med inbegrepp av lådan; ofta om ställning med dylika fack. Weste (1807). HantvB I. 2: 339 (1934).
-FAKT. (†) jfr fakt, sbst.2 DA 1771, nr 139, s. 4. Ahlman (1872).
(1, 2) -FORM, sbst.1 form av en låda; särsk. i uttr. i lådform. SkogsvT 1910, s. 168.
(1, 2) -FORM, sbst.2; pl. -ar. lådliknande form. Ostmassan lyftes .. i en lådform. LAHT 1913, s. 118.
(1, 2) -FORMAD, p. adj. LB 3: 370 (1903).
(1, 2) -FORMIG. Rinman 1: 91 (1788).
(1 b) -FÖRESTÅNDARE~00200. (låd- 1808 osv. låde- 18101832) (förr) viss funktionär (kassaförvaltare) inom handtvärksskrå o. d. DA 1808, nr 52, s. 2. Fatab. 1937, s. 122.
(1 b) -GESÄLL. (låd- 1822 osv. låde- 1882) (förr) viss funktionär inom gesällskap l. liknande sammanslutning, vanl. fungerande som kassaförvaltare. SC 3: 57 (1822). Fatab. 1937, s. 122.
(1 c) -HANDLARE. (tillf.) gårdfarihandlare. Lindström Härjed. 37 (1894).
-HANDTAG~02 l. ~20.
1) till 1: handtag till (i sht utdragbar) låda. JernkA 1868, s. 38.
2) till 2 e, i vävstol: den del av slagbommen som ligger över vävskeden. 2UB 8: 286 (1900).
-HUGGARE, m. (vard., numera mindre br.) person som stjäl ur kassalådan i salubod; äv. ss. skämtsam l. föraktlig benämning på bodbetjänt. Dalin (1853). SöndN 1862, nr 15, s. 2. Östergren (1932).
-HUGGERI. (enst., †) stöld ur kassalådan i salubod o. d.; jfr -huggare. AB 1841, nr 174, s. 3.
(jfr 2 i) -KAMERA. lådformig kamera. Malmberg David 26 (1910).
(jfr 2 e) -KLOSS. i vävstol: slagbom. 2NF 33: 39 (1921).
-KOMPASS. med lådformigt omhölje. KrigVAT 1923, s. 246.
(1 c) -KRÄMARE. (numera knappast br.) = -handlare. Deleen Meidinger 276 (1825). Klint (1906).
-LIK, adj. —
-LIKNANDE, p. adj. —
-LÅS. särsk. för utdragbara lådor i möbler o. d. Almroth Karmarsch 631 (1839).
-MAGASIN. i repetergevär: patronmagasin som utgöres av en lådliknande behållare; jfr låda, sbst.1 2 b. Tingsten o. Hasselrot 68 (1902).
-MAKARE. (låd- 1560 osv. låde- 1551 (: Lådemakers Redzskap) 1870)
1) (tillf.) till 1: person som tillvärkar lådor o. d. Ekblad 21 (1764). Hammar (1936).
2) (förr) till 2 a: person som tillvärkade kanonlavetter. KlädkamRSthm 1560 D, s. 64 a. RARP 4: 622 (1651). KrigVAT 1847, s. 93 (om ä. förh.).
3) (förr) till 2 c: person som tillvärkade muskötstockar. RR 6/1 1607. Afzelius Sag. VIII. 2: 103 (1857).
Ssgr (till -makare 2, förr): låd(e)makar(e)-, i vissa ssgr förr äv. -makars-befattning. Gynther Förf. 9: 36 (1870; efter handl. fr. 1866).
-gesäll. (-makars- 1670) Rulla 20/3 1662. LMil. 4: 893 (1696).
-gård. (†) lådmakarvärkstad. ArkliR 1560, avd. 5. RF 1634, § XIX.
-redskap. (-makers-) ArkliR 1551, avd. 3.
-ämbete. (-makars-) (†) ”lådmakares” yrke. Stiernman Com. 1: 522 (1607).
(1 b) -MÄSTARE. (låd- 1711 osv. låde- 16501881) (förr) handtvärksmästare som fungerade som kassaförvaltare för ett gesällskap. BoupptSthm 19/4 1650. Ambrosiani SvSkråämb. 18 (1920).
(2) -PANNA. (förr) lådformig ångpanna. Wrangel SvFlBok 187 (1898).
(1 b) -PÄNNINGAR, pl. (låd- 1920. låde- 16851754) (förr) viss avgift till ett handtvärksskrås kassa. Bergv. 1: 344 (1685). (Om gesäll) dess låde-och fattigpenningar avlämnar. Ambrosiani SvSkråämb. 131 (i handl. fr. 1754).
-RUM. (låd- 1746 osv. låde- 1749) = -fack. 1 st: brunfärgat skåp med lådrum uti. BoupptRasbo 1746. Santesson Nat. 111 (1880). särsk. (†) oeg. (Kassiarörträdets) mogna frukter .. hafva innan til låd-rum, hvaruti små runda korn förvaras. Oldendorp 1: 175 (1786).
-RUSSIN. [jfr t. kistenrosinen] (†) russin som importerats i lådor; jfr kruk-russin. SvTyHlex. (1851). Auerbach (1911).
(1 b) -SAMMANKOMST~002, äv. ~200. (förr) inom ett handtvärksskrå o. d. Ambrosiani SvSkråämb. 139 (i handl. fr. 1849).
(1 b) -SKRIVARE. (förr) inom handtvärksskrå o. d. Ambrosiani SvSkråämb. 138 (i handl. fr. 1849). Fatab. 1937, s. 122.
-SKÅP. (låd- c. 1755 osv. låde- 17151716) inredt med (många) lådor. LinkStiftsbibl. Brev 25/3 1715. Form 1934, s. 88.
-SOCKER. (låd- 1892. låde- 15431571. låden- 1578) (förr) visst slags socker som importerades i lådor. TullbSthm 25/8 1543. Därs. 27/5 1578. LAHT 1892, s. 11.
-SPEGEL. (låd- 1840 osv. låde- 1829) (i sht förr) spegel som kan slås ihop till en låda; äv.: spegel vars underrede utgöres av en låda. BoupptVäxjö 1829. En hög mörk byrå med en gammalmodig lådspegel på. Ödman VårD 2: 51 (1888). Fatab. 1929, s. 105 (om förh. på 1860-talet).
(1, 2) -SPIK. visst slags (grövre) spik. ArkliR 1559, avd. 3.
(3 b) -STIL. (i sht skämts.) i fråga om byggnader som erinra om packlådor. Centerwall Hellas 33 (1888). Den moderna lådstilen. OoB 1930, s. 366.
-STÅL. metall. ett slags brännstål som packas i lådor. CommercecollKungör. 17/11 1757, s. B 1 a. Sahlin SvStål 131 (1931).
-TILLVÄRKNING~020. —
-VIRKE. (i fackspr.) användt för tillvärkning av packlådor; jfr låde-värke. Auerbach (1911).
-VIS, sbst. n. o. adv. (låd- 1853 osv. låde- 17491842)
I. (†) ss. sbst., till 1 a, i uttr. i lådevis, = II 2. LdVBl. 1842, nr 14, s. 3.
II. ss. adv.
1) (†) till 1: i form av små lådor l. fack. Lind (1749; under fach-weise).
2) till 1 a: i hela lådor. Cigarrer .. (försäljas) lådvis till fabrikspris. GotlLT 1853, nr 11, s. 4.
-ÄMNE. (i fackspr.) kortare brädstycke som (utan förarbetning) kan användas vid tillvärkning av packlådor. SFS 1891, nr 64, s. 48.
B (†): LÅDA-SKENA, se C.
C (†): (2 a) LÅDE-BAND. bandformigt järnbeslag till lavett. ArkliR 1567, avd. 1.
-BÄNK, -FÖRESTÅNDARE, -GESÄLL, se A.
(2 a) -JÄRN. användt till beslag för kanonlavetter. ArkliR 1567, avd. 25.
-MAKARE, se A.
(1 b) -MEDEL, pl. om ett handtvärksskrås o. d. kassa; äv. om viss avgift till dylik kassa. Bergv. 2: 664 (1754). JernkA 1821, s. 68.
-MÄSTARE, -PÄNNINGAR, -RUM, se A.
(2 a) -SKENA. (låda- 1562. låde- 15621567) visst beslag till kanonlavett. ArkliR 1554, avd. 11 (1562). Därs. 1567, avd. 23.
-SKÅP, -SOCKER, -SPEGEL, -VIS, se A.
(2 a) -VÄRKE. om trävirke för tillvärkning av kanonlavetter. ArkliR 1563, avd. 14.
D (†): LÅDEN-SOCKER, se A.
Avledn.: LÅDIG, adj. uppdelad i l. försedd med lådor; numera bl. ss. senare led i ssgr, om möbel: försedd med (så l. så många) lådor. Linc. (1640). jfr sex-, tre-lådig.
Spoiler title
Spoiler content