publicerad: 1982
SOTA sω3ta2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[motsv. ä. d. sot(t)e, vara sjuk, göra sjuk, plåga med sjukdom, nor. dial. sotta, ångra, sörja, vara nedslagen; avledn. av SOT, sbst.2]
1) (†) skaffa (ngn) sot på halsen, göra ngn behäftad med sjukdom; anträffat bl. oeg. l. bildl. (jfr SOT, sbst.2 2), i fråga om (ss. sjukdom uppfattad) synd(fullhet). Om Tu wilt förkasta mig, efter synden mig har sotat, / Ach, så tag mig åter vp, ty min Jesus har thet botat. Kolmodin Rök 67 (1728).
2) underkastas l. utstå sot; anträffat bl. [anv. sannol. (åtm. delvis) uppkommen gm påverkan av BOTA (se d. o. 4)] (numera ngt vard.) oeg. l. bildl., liktydigt med dels: underkastas l. utstå ont l. vedergällning l. straff (för ngt), dels: plikta l. ”betala” (för ngt) l. umgälla l. sona (ngt); i sht förr äv. i mer l. mindre pleonastisk förb. med bota. Almqvist Brev 134 (1839). Hon knep gåsen! .. Det skall hon sota för! Sätherberg Dikt. 2: 185 (1846, 1863). Gamla sedvänjor bör man hålla i helgd, liksom gammalt folk i vördnad, och den som underlåter sådant får derföre sota i sinom tid, han må vara hög eller ringa. Crusenstolpe Tess. 2: 213 (1847). Jag (säger drottning Kristina 1645) bjuder kung Kristian drägliga vilkor der borta vid Brömsån. Något skall han sota, dock intet till döds. Topelius Planet. 3: 55 (1889). Den stat, som förklarat sig neutral, kan .. få bota och sota för en neutralitetskränkning. KrigVAT 1900, s. 457. (På 1300-talet) bestämdes rörande nattron i Nürnberg, att den borde sättas i stocken, som ej kunde med pengar sota för att han sprungit stojande genom staden. ÅbSvUndH 23: 159 (1928). Jalander hade .. uppställt så hårda villkor (för en duell), att båda parterna utan tvivel fått sota med livet, ifall dessa uppfyllts. Ackté Jalander 18 (1932).
3) [eg. specialfall av 2] (numera i sht i fråga om förh. ombord på örlogsfartyg, sjöt.) om sjöman som tidigare icke passerat viss latitud l. markant ö l. udde o. d. (t. ex. ekvatorn l. ngn av vändkretsarna l. Kullen l. Hoburgen): (plikta l. umgälla l. straffas (för nämnda brist på befarenhet) gm att) inför l. vid passerandet av ekvatorn osv. underkastas viss skämtsam (på ett ceremoniellt sätt genomförd) behandling (bestående i att inta ”stärkande medicin” (innehållande sillake l. senap l. dyl.) l. sotas (se SOTA, v.2 2 a) l. målas i ansiktet (med sot l. kimrök l. mönjefärg l. dyl.) l. döpas (se DÖPA 2 d β) o. d.), hönsa (se HÖNSA, v.2 2); stundom äv. med subj.-växling, om fartygsbesättning o. d.: utföra l. roa sig med sådan skämtsam (ceremoniell) behandling av obefarna (ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, ss. sammanfattande beteckning för dessa upptåg); ofta i förb. med prep.-adverbial inlett med för vars huvudord betecknar latitud osv. som vederbörande har att (på angivet sätt) plikta osv. för, särsk. i uttr. sota för linjen, jfr LINJE 6 (äv. ss. sammanfattande beteckning för upptåg av angivet slag (linjedop) som äger rum ombord inför l. vid passerandet av ekvatorn). Sota för Kullen. Tre nykomlingar sotade för linjen på sista resan. Vi sotade för linjen i onsdags. Sen vatt de specks och sen vatt de ingenting förrän vi hade sotning. VFl. 1930, s. 28 (1929). När de vatt min tur å sota fik jag en senappsklik på magen å en i munn. Därs. Förr sotades på örlogsfartyg för ekvatorn eller, om denna linje ej skulle passeras, för norra vändkretsen. Hägg TretungFl. 98 (1941). Upptågen (inför l. vid passerandet av ekvatorn), vilka gå under benämningen ”sota för linjen”, avslutas med dans och sjömanslekar. De förekomma numera huvudsakl. på örlogsmän och större passagerarfartyg. 2SvUppslB 18: 262 (1950). Behandling med sot, kimrök, linolja och tjära i ansiktet var endast en obetydlig del i linjedopet eller ”sotningen för linjen”. Genom ”dopet” upptogs man i de befarnas krets. SAOBArkSakkSvar (1981).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content