publicerad: 1982
SOVJET sovjet4 l. -jät4 l. (o. i bet. 4 i sht) -je4t l. sav- l. med mer l. mindre genuint ryskt uttal, l. (o. i sht i 3) sov4jet, i bet. 1, 2 r. (GHT 1918, nr 151, s. 8, osv.), äv. (numera mindre br.) n. (RödRyssl. 1919, s. 17, 3NF 16: 1332, Pl. (1932: ett bysovjet)), i bet. 3 n. (Östergren (1943) osv.), i bet. 4 m.//ig. (AntSAOBArk. 31/8 1960, SvD 1974, nr 25, s. 25); pl. -er040 (GHT 1918, nr 151, s. 8, osv.), ss. n. = (RödRyssl. 1919, s. 17, Östergren (1943)) ((†) -s RödRyssl. 1919, s. 3 (: Bysovjets))
Etymologi
[jfr dan. o. nor. sovjet, t. sowjet, eng. o. fr. soviet; av ry. sovet, råd, av kyrkslav. sǔvětǔ, råd, översättningslån av gr. συμβούλιον, råd(sförsamling), av συμ- (se SYM-) o. en bildning till βούλομαι, önskar, vill (jfr βουλεῖον, hus för rådsförsamling). — Jfr SOVCHOS, SOVJETOLOG, SOVJETOLOGI]
1) i fråga om ryska förh.: råd (se RÅD, sbst.3 22); särsk. (o. numera i sht) pregnantare, om vart o. ett av de folkvalda råd (folkrepresentationer) i det kommunistiska Ryssl. som tillsammans (bildande ett hierarkiskt system löpande från lokal nivå över distrikts- o. stadsnivå, region, republik till allunionell nivå) innehar all politisk makt i landet; äv. om föregångare till sådant råd, särsk. om vart o. ett av de av arbetarrepresentanter bestående råd som (ss. de första i sitt slag) bildades under 1905 års ryska revolution (då väsentligen tjänande ss. strejkorgan); stundom äv. i utvidgad anv., allmännare: kommunistisk folkrepresentation (efter ryskt mönster). GHT 1918, nr 151, s. 8. Landsflyktig i Schweiz, när revolutionen utbröt, anlände Lenin till Petrograd sommaren 1917 och började hålla tal i gathörnen: ”all makt till sovjeterna .. (o.) den centrala makten skall tillfalla en centralkommitté för alla sovjet i landet och den lokala styrelsen utövas genom de lokala sovjet bestående av ombud för arbetarna och bönderna.” RödRyssl. 1919, s. 17. I mycket stor utsträckning bojkottade .. (bönderna) de mot årets (dvs. 1924 års) slut företagna valen till sovjeterna, runtom på landsbygden började en sannskyldig epidemi av mord och överfall på kommunister. Karlgren BolsjevRyssl. 194 (1925). Efter en rad misslyckade arbetaraktioner i Petersburg kände sig (premiärminister) Witte i dec. (1905) stark nog att göra processen kort med sovjeten. 3NF 16: 1350 (1932). Det röda området (i Kina) är delat i mindre områden, vilka regeras av lokala sovjeter med en representant för partiet i spetsen. Gripenberg Fleming IntKina 174 (1936). Högste maktägare (i det medeltida Novgorod) var officiellt vetjen, vars funktion dock i realiteten inskränkte sig till att genom acklamation anta el. förkasta de förslag, som framlades för den av den ”regerande sovjeten” (rådet), sammansatt av de högsta ämbetenas för tillfället fungerande och tidigare innehavare. 2SvUppslB 24: 892 (1952). Sovjeterna är (i Ryssl.) relativt stora församlingar med en minimistorlek på 100 personer i en region ner till 25 för en by-sovjet. UtländskaPolitSyst. 237 (1980). — särsk. i uttr. högsta sovjet (stundom äv. skrivet med stora begynnelsebokstäver), dels (äv. i sådana uttr. som SSSR:s l. unionens högsta sovjet) om den högsta (på unionsnivå fungerande) sovjeten i den ryska förbundsstaten SSSR (som utser Sovjetunionens båda högsta statsorgan: presidiet o. ministerrådet, dvs. regeringen), dels (äv. i sådana uttr. som den l. den rådsrepublikens högsta sovjet) om den högsta sovjeten på republiknivå. Neumann o. Rück 390 (1945). Högsta sovjet utövar alla de befogenheter, som författningen tillerkänt unionen, såvida ej samma författning överlämnat dem åt de organ, som äro ansvariga inför densamma, näml. högsta sovjets presidium, ministerrådet och ministrarna. 2SvUppslB 24: 948 (1952). I unionens Högsta Sovjet sitter ca 750 delegater i vardera av de två kamrarna. Delegaterna är inte yrkespolitiker utan behåller sina ordinarie arbeten men får viss nedsättning i tjänsten. UtländskaPolitSyst. 238 (1980). SSSR:s högsta sovjet. SAOBArkSakkSvar (1981). Litauiska rådsrepublikens högsta sovjet. Därs.
2) [utvidgad anv. av 1] hierarkiskt system av sovjeter (i bet. 1) innehavande all politisk makt i ett samhälle l. en stat o. tjänande ss. bas för utövande av proletariatets diktatur l. kommunistiskt styre i samhället osv.; äv. i utvidgad anv., dels om kommunistisk samhälls- l. statsmakt l. kommunistiskt politiskt system l. statsskick som grundar sig på ett sådant system, dels konkret(are), om verkställande kommitté l. regim l. regering i spetsen för en sådan hierarki l. verkande för upprättandet av en sådan samhälls- l. statsmakt l. införandet av ett sådant politiskt system l. statsskick; i sht i fråga om ryska förh. o. numera nästan bl. i avledn. o. ssgr. Sovjet och radan (dvs. regeringskollegiet i Ukraina) dela makten i Odessa. .. En resolution antogs, som förklarar att all makt öfvergått i händerna på arbetare- och soldatrådens och radans exekutivorgan. SvD(A) 1917, nr 344 A, s. 3. Socialrevolutionärerna beredda till aktivt motstånd mot sovjet. Därs. 1918, nr 12, s. 3. Sovjet föreslår Tyskland förbund mot ententen. Därs. nr 313 A, s. 3. De enda bägge fall, utanför Rysslands gränser, där sovjet lyckades, Ungern och Bayern, äro länder där de regerande dynastierna flytt, och där militärt nederlag och svält drivit folket till förtvivlan och gjort regeringen svag. RödRyssl. 1919, s. 18. Sovjets fall i Ungern. SvD(A) 1919, nr 201, s. 10. (Stalin) framhöll (på partikongressen i december 1927) att Sovjets främsta uppgift var att socialisera Ryssland. Duranty Stalin 86 (1949).
3) [delvis bet.-utveckling ur 2, delvis sannol. utlöst ur vissa ssgr (i sht SOVJET-RYSSLAND, -UNIONEN)] om den kommunistiska statsbildning, uppbyggd på systemet med sovjeter (i bet. 1), vartill tsardömet Ryssl. omvandlades efter revolutionen 1917; numera bl. använt ss. egennamn (skrivet med stor begynnelsebokstav), liktydigt med: Sovjetunionen; äv. i utvidgad anv., om det geografiska området för denna stat. Resa till Sovjet på semester. En karta över Sovjet. (Bolsjevikledarnas) goda kännedom om främmande språk .. torde ha givit upphov till de många lånöversättningar, som också utmärka ryskan i Sovjet. NFMånKr. 1938, s. 815. Lika litet som rysk och västerländsk uppfattning om den rätta tolkningen av begreppet demokrati stämma överens, lika litet synes det tills vidare finnas några utsikter för att Sovjet skall tillägna sig vad som i västerlandet anses vara normal internationell umgängeston. SDS 1945, nr 260, s. 5.
4) [jfr eng. soviets, pl., sovjetmänniskor; sannol. bildat till 3 efter mönster av personbetecknande ord på -ET (ATLET, PROFET, SUDET m. fl.)] medborgare i Sovjet, sovjetare, ryss (se RYSS, sbst.3 1); företrädesvis i pl. AntSAOBArk. 31/8 1960 (i sg.). De flesta militära sovjeterna håller till i Nilens delta och flodens dalgång. SmålP 18/10 1971, s. 8. Årsstatistiken (för skridskoåkning) har .. 10 sovjeter i världstopp. SvD 1974, nr 25, s. 25.
Ssgr (i allm. till 1—3): SOVJET-AGENT. person som i hemlighet (o. mot betalning) verkar för sovjetsystemets o. den proletära diktaturens upprättande i det egna landet l. i ett annat land l. som går en sovjetregims ärenden o. d.; numera i sht till 3, särsk.: person som (gm spioneri o. dyl. o. mot betalning) verkar i hemlighet (i ett annat land) för Sovjets räkning; jfr -spion. En känd engelsk politiker beskylls för att vara sovjetagent. Appelberg Michajlovič Storf. 16 (1934). —
(3) -BLOCK(ET). om den av Sovjet dominerade sammanslutningen av kommuniststater i Östeuropa. LD 1958, nr 103, s. 16. —
-BONDE. bonde vid sovjetjordbruk (se d. o. 2); numera företrädesvis till 3, särsk.: bonde i Sovjet. ST 1937, nr 190, s. 1. —
-BRUK. (numera mindre br.) sovjetjordbruk (se d. o. 2). RödRyssl. 1919, s. 36. (Sv.) sovjetbruk .. (ry.) sovkhos. Milanova SvRyOrdb. (1973). —
-FIENTLIG. företrädesvis till 3: fientlig mot Sovjet. Den i Moskva häktade västjournalisten anklagas för sovjetfientlig verksamhet. Östergren (cit. fr. 1923; om sammansvärjning i Moskva). När Samara under inbördeskriget föll i de sovjetfientliga truppernas händer gick Sjvernik till skogs med en partisanstyrka. Duranty Stalin 205 (1949). —
(3) -FOLK. särsk. i sg. best. sammanfattande, om folket l. befolkningen i Sovjet. SvD(A) 1962, nr 46, s. 8. —
(3) -FORSKARE.
2) forskare vars ämne är Sovjet o. dess maktsfär; jfr -forskning o. sovjetolog. SDS 1965, nr 51, s. 10. —
(3) -FORSKNING. särsk.: forskning om Sovjet o. dess maktsfär; jfr -forskare 2, o. sovjetologi. Tarschys SovjetPol. 21 (1978).
Ssg: sovjetforsknings-institut. institut för bedrivande av sovjetforskning, sovjetologinstitut. SAOBArkSakkSvar (1978). —
(3) -FÖRFATTARE.
1) i Sovjet verksam författare. Östergren (1943). En georgisk sovjetförfattare. SAOBArkSakkSvar (1977).
2) [jfr ry. sovetskij pisatel] om (l. ss. titel för) författare som är medlem av Sovjetunionens författarförbund o. (som regel) följer Sovjetunionens officiella ideologi. Årets nobelpristagare i litteratur, Boris Pasternak, har .. berövats titeln sovjetförfattare. LD 1958, nr 251, s. 7. —
(3) -FÖRFATTARINNA~01020. [jfr ry. sovetskaja pisatelnitsa; delvis till -författare] jfr -författare (särsk. 1). Östergren (1943). —
-HUSHÅLL~02 l. ~20. särsk. [efter ry. sovetskoe khosjajstvo] (numera bl. i skildring av ä. sovjetryska förh.) om sovjetjordbruk (se d. o. 2). RödRyssl. 1919, s. 24 (i pl., om sovchoser). —
-JORDBRUK~02 l. ~20.
2) [jfr ry. sovetskoe khosjajstvo] sovchos; äv. i utvidgad anv., om kolchos [av ry. kolkhos, kortform för kollektivnoe khosjajstvo, kollektivhushåll, -jordbruk], dvs. jordbruk drivet av ett kollektiv som antingen själv äger jorden l. arrenderar den av staten; numera i sht till 3, särsk.: (statsägt l. kollektivt) jordbruk (se d. o. 3) (av det slag som finns) i Sovjet; jfr -bruk, -hushåll. I teveprogrammet visades bilder från och gjordes jämförelser mellan en amerikansk storfarm och ett sovjetjordbruk. LAHT 1930, s. 1109 (i pl., om sovchoser). SAOBArkSakkSvar (1981; äv. om kolchos). —
(3) -KOKARD. (ss. mössmärke använd) kokard med Sovjets nationalsymbol på; jfr -skära, -stjärna. Mörne Hamn 95 (1927; på uniformsmössa). —
-KONGRESS. (numera bl. om ä. sovjetryska förh.) (sammanträde med) av valda representanter för sovjeter bestående (med l. utan konstitutionella befogenheter utrustad) folkrepresentation i Ryssl. efter marsrevolutionen 1917; särsk. i sg. best. (äv. i uttr. den allunionistiska sovjetkongressen), om den (med konstitutionella befogenheter utrustade) folkrepresentation som 1923—1936 utgjorde högsta beslutande statsorgan i Sovjet (sistnämnda år ersatt av: högsta sovjet (se sovjet 1 slutet)). RödRyssl. 1919, s. 2. I landsorten funktionera sovjetkongresser, som kunna vara guvernements-, distrikts- och lokalkongresser ... Kongressen väljer sin exekutivkommitté, som är ansvarig inför densamma. ”Vi förstå oss inte på att driva handel”, förklarade Djersjinskij rent ut i sin rapport till federativa sovjetkongressen i våras. Karlgren BolsjevRyssl. 142 (1925). Som förbundets (dvs. Sovjetunionens) högsta myndighet upprättades sovjetkongressen, vilken tillsatte den .. centrala exekutivkommittén, vars uppgift var att mellan kongressens sessioner utöva förbundets översta makt. 2SvUppslB 24: 923 (1952). Därs. 946 (: den allunionistiska sovjetkongressen). De första allryska sovjetkongresserna torde ha företrätt hela det område som kontrollerades av regeringen i Petrograd, efter sommaren 1918 däremot blott RSFSR. SAOBArkSakkSvar (1981). —
-KONSTITUTION. företrädesvis till 3: konstitution (se d. o. 3) gällande för Sovjet. RödRyssl. 1919, s. 17. —
-KULTUR. kultur (se d. o. 7, 8) i l. representerande l. anstående ett sovjetsamhälle l. en sovjetstat; numera i sht till 3, särsk.: kultur i Sovjet. Karlgren BolsjevRyssl. 256 (1925). —
-LEDARE. ledare för personer som har samhällets l. statens omdaning efter sovjetsystemets mönster ss. mål, politisk ledare för l. i ett sovjetsamhälle l. en sovjetstat; numera i sht till 3, särsk.: politisk ledare för l. i Sovjet. 3NF 16: 1354 (1932). Ur regeringen (dvs. den provisoriska revolutionära regeringen i Petrograd 1917) utträdde 4 av sovjetledarna, bl. a. Tjernov och Tseretelli. 2SvUppslB 24: 919 (1952). SvD(A) 1962, nr 134, s. 6 (om Stalin). —
-MAKT. av sovjetregim (på ett hierarkiskt system av sovjeter ss. bas) upprättad kommunistisk samhälls- l. statsmakt (jfr makt 11); äv. närmande sig l. övergående dels i bet.: sovjetstat, dels i bet.: sovjetvälde l. -regim; numera i sht till 3, särsk.: samhälls- l. statsmakt (av den typ som upprättats) i Sovjet (stundom äv. (i sht i sg. best.) övergående i konkret bet.: Sovjet). Sovjetmakten anser det som en av sina huvuduppgifter att förse jordbruket med maskiner och redskap. RödRyssl. 1919, s. 36. (Det polska) fälttåget mot Ryssland (tillkom) under uppmuntran från Frankrike som ville åt sovjetmakten, men inte det ryska väldet. Spångberg StMän 2: 76 (1921). På sina håll (i Ryssl.) söka sjukhusen bättra upp sin ekonomi genom att ta betalt av bönderna. Dessa äro .. ytterst missbelåtna därmed och säga: ”på semstvons (det tsaristiska landstingets) tid blevo vi skötta gratis, men under sovjetmakten få vi betala för allt.” Karlgren BolsjevRyssl. 207 (1925). Det oroliga inre läget icke blott i nederlags- utan även i segerländerna efter det första världskriget hindrade organiserandet av en allmän intervention mot den unga, ännu svaga sovjetmakten. Meurling KommunismSv. 21 (1950). —
-MEDBORGARE~0200. medborgare i sovjetstat; numera företrädesvis till 3: medborgare i Sovjet; jfr -ryss. NFMånKr. 1938, s. 813. —
-MODELL. numera företrädesvis till 3: modell (se d. o. 2) l. förebild som (ngt som praktiserats i) Sovjet utgör; i sht i uttr. efter sovjetmodell, efter sådan modell l. förebild. SvGeogrÅb. 1949, s. 293. —
-MYNDIGHET~002, äv. ~200. numera företrädesvis till 3: statsmyndighet i Sovjet. Motorför. 1929, nr 2, s. 7. —
-PARADIS. paradis (se paradis, sbst.1 3) som ett på sovjetsystemets grund uppbyggt kommunistiskt samhälle utgör l. framställs ss. varande; numera företrädesvis till 3, om (det ss. ett paradis utmålade) Sovjet. Munsterhjelm FarlUppdr. 32 (1934; om förh. i början av 1920-talet). —
-POLITIK. av sovjetregim l. -regering l. -stat förd politik; numera i sht till 3: av Sovjet förd politik. Karlgren BolsjevRyssl. 163 (1925). (Sjdanov) var den moderna sovjetpolitikens problembarn. Duranty Stalin 158 (1949). —
-REGERING. regering som har samhällets l. statens omdaning efter mönster av sovjetsystemet ss. mål, regering i spetsen för en sovjetstat; numera företrädesvis till 3, särsk.: regering (av det slag som finns) i Sovjet; jfr -regim. Det ryska folkets .. nationella självkänsla uppreser sig mot sovjetregeringen. GHT 1918, nr 151, s. 8. SDS 1945, nr 260, s. 9 (om ryska förh.). I den 21/3 1919 bildade sovjetregeringen (i Ungern) blev Kun utrikesfolkkommissarie. 2SvUppslB 17: 136 (1950). —
-REGIM. jfr -regering o. regim 1 (a); stundom äv. med särskild tanke på l. om tidsperiod under vilken sådan regim pågår l. är vid makten; jfr -styre. Sovjeter spela ju en så central roll i bolsjevikstyret, att det hela rentav kallas för sovjetregimen. Karlgren BolsjevRyssl. 12 (1925). Sovjetregimens skolpolitik. Därs. 321. Under sovjetregimen. Östergren (1943). Brittiska och franska planer på intervention under sovjetregimens första år kunna förklara mycket i ryssarnas hållning under denna tid. VärldspolitDagsfr. 1945, 6: 5. Emellertid organiserade de borgerliga (i Ungern 1919) snart nog väpnat motstånd (mot Béla Kun o. hans anhängare) och lyckades störta sovjetregimen. 2SvUppslB 17: 137 (1950). —
-REPUBLIK. republik (se d. o. 3) vars politiska system är sovjetsystemet; i sht [jfr ry. sovetskaja respublika] om var o. en av de republiker som ingår i Sovjetunionen; i sg. best. äv. (numera bl. om ä. förh.) pregnant, om (den det egentliga Ryssl. omfattande) republiken RSFSR (konstituerad 1918); numera i sht till 3, särsk.: republik (av den typ som ingår) i Sovjetunionen; jfr -stat. Den ryska socialistiska sovjetrepubliken (dvs. RSFSR). RödRyssl. 1919, s. 18. 2NF 32: 578 (1921; pregnant, om RSFSR). (Georgien) gränsar i s. till Turkiet och sovjetrepubliken Armenien. Därs. 35: 1272 (1923). (Efter 1923) har förbundet (dvs. Sovjetunionen), som redan genom sitt namn betonar sin bestämmelse att i sig upptaga de sovjetrepubliker, som förmodas småningom komma att uppstå världen över, ytterligare fått anslutning av 3 nybildade sovjetrepubliker. SvUppslB 23: 601 (1935). —
-RUBEL. (utom i skildring av ä. förh. numera bl. tillf.) av sovjetregimen i Ryssl. år 1922 införd ”ny” rubel (ersättande den under tsartiden nyttjade (tsarrubeln)); numera i sht till 3: i Sovjet gällande rubel. Karlgren BolsjevRyssl. 339 (1925). SAOL (1950). —
-RYSK. som tillhör l. kommer från l. har samband med l. kännetecknar den ryska sovjetstaten (Sovjetryssland) l. som är denna stats. Karlgren BolsjevRyssl. 290 (1925; om specialitet). SvDÅb. 19: 335 (1942; om truppstyrkor). RiksdP 1956 H, 2 K nr 28, s. 67 (om politiska ledare). —
-RYSS. manlig medborgare i den ryska sovjetstaten; numera företrädesvis till 3: manlig medborgare i Sovjet; i pl. äv. utan avseende på kön; jfr -medborgare. Östergren (cit. fr. 1922). —
-SPIONAGE. företrädesvis till 3: spionage för Sovjets räkning; jfr -spion. SvD(A) 1962, nr 186, s. 6 (bedrivet på Nya Zeeland). —
-STAT. stat vars politiska system är sovjetsystemet (i sg. best. i sht om den i Ryssl. etablerade staten, Sovjetryssland); numera i sht till 3, särsk.: stat (av den typ) som Sovjet utgör (i sg. best. liktydigt med: Sovjet); jfr -republik. Karlgren BolsjevRyssl. 273 (1925). Ännu en protest från den unga ryska intelligentian mot censur och polisövergrepp i sovjetstaten har kommit ut i västerlandet. SvD(A) 1967, nr 351, s. 3. —
(3) -STJÄRNA. (i vapen l. flagga l. på märke o. d. ingående) symbol för Sovjet i form av en stjärna; äv. i utvidgad anv., om märke o. d. i form av en sådan symbol l. med sådan symbol på; jfr -skära o. -kokard. Krukovskaja RyDag. 136 (1938; på uniformsmössor). —
-STYRE. av sovjetregim (på grundval av ett hierarkiskt system av sovjeter som bas) utövat politiskt styre; äv. konkret(are): sovjetregim l. -regering; numera företrädesvis till 3, särsk. dels: politiskt styre (av den typ) som utövas i l. av Sovjet, dels konkret(are): regim l. regering (av den typ som finns) i Sovjet. I Kina sökte regeringen efter krigets slut systematiskt göra slut på de kommunistiska styrkor, som sedan 1927 haft sitt huvudtillhåll i Kiangsi och tidtals uppehållit sovjetstyre i vida bygder mera avlägsna från de stora farvägarna. Almquist VärldH 9: 682 (1934). Kommunism är (enl. Lenin) sovjetstyre plus elektrifiering av hela landet. TSvLärov. 1954, s. 262. —
-SYMPATISÖR. företrädesvis till 3: person som sympatiserar med Sovjet; jfr -vän. Schück o. Warburg 3LittH 8: 107 (1949). —
-SYSTEM. kommunistiskt politiskt system för utövande av proletariatets diktatur l. kommunistiskt styre, grundat på en hierarki av sovjeter som innehar all politisk makt i ett samhälle l. en stat (företrädesvis om det i Ryssl. efter revolutionen 1917 praktiserade systemet); numera ofta till 3, särsk.: politiskt system (av det slag som praktiseras) i Sovjet. Sovjetsystemet kom i dagen med revolutionen; det blev den erkända styrelsemetoden i Ryssland, när bolsjevikpartiet tog makten i nov. 1917; det antogs formellt i en skriven konstitution av den 1 juli 1918 vid den femte allryska sovjetkongressen. RödRyssl. 1919, s. 17. Schück o. Warburg 3LittH 8: 450 (1949). —
-TROGEN. som är sovjetregim l. sovjetstat trogen; numera i sht till 3, särsk.: trogen (regimen i) Sovjet. Östergren (cit. fr. 1918; om trupp). —
-UNION. [liksom dan. o. nor. sovjetunion, t. sowietunion, eng. soviet union av ry. sovetskij sojus, kortform för sojus sovetskikh sotsialistitjeskikh respublik (förkortat SSSR), de socialistiska sovjetrepublikernas union] union av sovjetstater; nästan bl. i sg. best. (o. använt ss. egennamn skrivet med stor begynnelsebokstav), om den unionsstat som upprättades i Ryssl. år 1923 gm sammanslagning av existerande sovjetrepubliker (då utgörande 4, vilket antal sedan dess ökat till 16). Arbetet 1923, nr 155, s. 9. I Ryssland förenades (år 1923) de blott mera löst inbördes förbundna ”sovjetrepublikerna” till en fast ”sovjetunion”. Almquist VärldH 9: 181 (1934). Interpellation ang. ökat varuutbyte mellan Sverige och Sovjetunionen. RiksdP 1952 H, 2 K nr 24, s. 25. —
-VÄLDE. av sovjetregim (på ett hierarkiskt system av sovjeter ss. bas) upprättat politiskt välde (äv. med tanke på tidlig utsträckning); äv. närmande sig l. övergående i konkret(are) bet., dels: sovjetstat, dels: sovjetregim l. -styre; numera företrädesvis till 3, särsk. dels: politiskt välde (av den typ) som utövas i l. av Sovjet, dels (i sht i sg. best.) konkret: (statsväldet) Sovjet. Sovjetväldet sträcker sig från Östersjön till Stilla havet. Sovjetväldet har, efter att ha upphävt privategendomen på jord, redan övergått till att genomföra en hel rad åtgärder vilka syfta till att organisera socialistiskt storjordbruk. RödRyssl. 1919, s. 24. Ett sovjetväldes fall. Efter 134 dagars sovjetvälde har Ungern plötsligt befriats från proletariatets diktatur. SD 1919, nr 205, s. 4. Sovjetväldet ingick i sitt sjätte år och (osv.). Appelberg Michajlovič Storf. 117 (1934). SAOL (1950). —
-VÄN. vän av en sovjetregim l. sovjetstat; numera företrädesvis till 3, särsk.: vän av (regimen i) Sovjet; jfr -sympatisör. Östergren (1943). —
-VÄNLIG. som är vänligt sinnad mot en sovjetregim l. sovjetstat; numera företrädesvis till 3, särsk.: vänligt sinnad mot (regimen i) Sovjet. Karlgren BolsjevRyssl. 315 (1925; om ryska föräldrar). KvällsP 1957, nr 293, s. 2 (om jugoslavisk politik). —
Avledn.: SOVJETARE, m.//ig. till 3: invånare l. medborgare i Sovjet, sovjet (se d. o. 4), ryss (se ryss, sbst.3 1). SvD 1969, nr 267, s. 7. En frusen novembermorgon i Moskva, när sovjetarna firar 7 oktober på Röda torget. Se 1978, nr 1, s. 114. —
SOVJETERA, v. (numera knappast br.) till 1—3: sovjetisera. Förryska och sovjetera svenska arbetare. SvD(A) 1920, nr 41, s. 6. —
SOVJETISERA, v. -ing. [jfr t. sowjetisieren, eng. sovietize] till 1, 2, med avs. på (folk i) land l. landområde o. d.: omdana efter l. bringa in under sovjetsystemet; äv. (o. numera i sht) till 3: omdana politiskt efter mönster av förhållandena i Sovjet l. (i sht med avs. på (folk i) land osv. som gjorts beroende av l. ockuperats av Sovjet) sätta sovjetrysk prägel på l. förvandla till sovjetrysk. Enligt ryska pressen ha hemkomna indiska kommunister från tredje internationalens Moskvakonferens medfört ett detaljerat förslag till Indiens sovjetisering. SvD(A) 1923, nr 3, s. 3. Den tilltagande ”sovjetiseringen” även på tundrorna (i Sibirien) torde medföra (ren-)hjordarnas delning eller förstatligande. Donner Sib. 171 (1933). Inte känner man sig djupare uppskakad vid tanken på att polisen under vinterkrigets och Ribbentroppaktens dagar kände sig manad att titta litet närmare på ett parti, som icke gjort någon hemlighet av sin önskan att ”sovjetisera” Sverige. SvD(B) 1945, nr 38, s. 8. Klagomål att den ryska zonen (av Tyskl.) sovjetiseras. DN(B) 1946, nr 66, s. 3. Ungerns sovjetisering. SDS 1952, nr 334, s. 15. Så snart det formella beslutet om Balticums anslutning till Sovjetunionen förelåg, började sovjetiseringen på allvar. SvD 1973, nr 41, s. 4. —
SOVJETISK, äv. SOVJETSK, adj. (-isk 1920 osv. -sk 1946—1973) [jfr t. sowjetisch, eng. sovietish, sovietic] till 1—3: som l. vars statsskick o. d. grundar sig på sovjetsystemet; numera i sht till 3, särsk.: som tillhör l. utmärker l. representerar l. stammar från l. är hemmahörande i Sovjet l. som är Sovjets. Försöken att sprida det ryska sovjetiska samhällsskicket till andra länder ha, frånsett Ungerns knappt halvårslånga bolschevikiska episod, endast på ett par håll krönts med framgång. Ymer 1920, s. 293. (I fråga om ”Michail Lykov” av Ilja Ehrenburg) vore (det) oriktigt att fatta denna romans öppna språk som ett tecken om någon kritikens fria anda i det sovjetiska Ryssland. AB(B) 1930, nr 250, s. 4. Amerikanska regeringen är mycket tacksam över det sovjetiska beslutet att frige de båda (amerikanska) fångarna. DN(B) 1961, nr 25, s. 9. Den sovjetiska människan är .. volens nolens, moraliskt sett vida överlägsen den fördärvade västerlänningen, vilken än så länge får vänta med befrielsen. SvD(A) 1966, nr 44, s. 5. —
SOVJETISTISK, adj. [efter mönster av sådana adj. som socialistisk, tsaristisk, pietistisk] (numera knappast br.) till 1—3: sovjetisk. Ett fördrag (mellan Norge o. den ryska Sovjetstaten) som erkänner den sovjetistiska principen. SvD(A) 1921, nr 236, s. 3. Jag tycker illa om all aggressiv ortodoxi, den må vara pietistisk eller sovjetistisk. Laurin Minn. 2: 199 (1930). (Skådespelaren A. Messkin) såg (i pjäsen ”Golem”) nästan ut som en reslig, enfaldig, tafatt rysk tsaristisk eller sovjetistisk soldat, som går ut för att göra ”the world safe for democracy”. OoB 1931, s. 116. Östergren (1943). —
Spoiler title
Spoiler content