SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SPADILJ spadil4j, förr äv. SPADILJE, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(espadille 1745. spadilj 1837 osv. spadilje (-ilie) 1739c. 1817. spadille 17301871)
Etymologi
[jfr t. o. eng. spadille; av fr. spadille, av it. spadiglia, av sp. espadilla, dimin. av espada, svärd, spader (se SPADER, sbst.1)]
spelt. i kortspelet lomber (se LOMBER, sbst.1 2): spader ess (som i lomber alltid är högsta trumf). SedolärMercur. 1: nr 21, s. 1 (1730). Passa aldrig på Spadillen, / om du ej har höga kort. ReglKortsp. 1: 14 (1809; i kadrilj). Hagdahl Fråga 30 (1883).
Spoiler title
Spoiler content