publicerad: 1982
SPADER spa4der, sbst.1, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.) ((†) n. Sahlstedt (1773), Heinrich (1828)); best. -n; pl. = (Lind (1749) osv.), äv. (numera i sht i vissa trakter) -drar (Meurman (1847), Östergren (1943)).
Etymologi
[jfr d. spar, spader, nor. spar (i ä. nor. äv. spader); sannol. ombildning (efter mönster av kortspelsbeteckningen KLÖVER; jfr HJÄRTER, RUTER) av t. spaten, spade, spader, liksom eng. spade av sp. espada, svärd, spader, motsv. it. spada, svärd m. m. (se SPATHA); de från franska kort härstammande spadlika figurerna föreställer eg. lansspetsar, symboliserande krigar- o. adelsståndet. — Jfr SPADER, sbst.2, SPADILJ]
1) spelt. koll., ss. namn på den färg (se FÄRG, sbst.1 1 h) i den vanliga (franska) kortleken som betecknas med svarta lindbladsliknande (l. svagt spadliknande) figurer; äv. om omgång kort i denna färg l. samtliga sådana kort på en hand o. d. Spela spader, förr äv. i spader. Ha en stark spader på hand. Serenius Fff 1 b (1734). Mera Spader, / Spader mer; / Ruter, mera Ruter, lät Hjerterna damma. Bellman (BellmS) 1: 136 (c. 1775, 1790). Spela i spader. Weste (1807). Tecknen woro följande: .. wille man hafwa spader (utspelad), wreds munnen upp mot örat. Bruzelius AllmogL 79 (1876). Det är spader i trumf! Strindberg Dödsd. 19 (1901). Spader .. (är) i bridge den högsta av de fyra färgerna. BonnierLex. (1966). — särsk.
a) i uttr. som betecknar kort av viss valör i spaderfärgen, dels spader ess l. kung l. dam o. d. (jfr anm. till ssgr nedan), dels ess l. kung l. dam osv. i spader. Mont-Louis FrSpr. 157 (1739: Spader kung). Tvåan .. i Spader. BeskrLombreSp. 6 (1745). Spader Knekt, nå det var bra; / Bums den ville Ulla ha. Bellman (BellmS) 1: 136 (c. 1775, 1790). Norman GossLek. 297 (1878: spader äss). — särsk. (†) i uttr. spader pamp, bildl. (jfr c), ss. nedsättande benämning på manlig person; jfr PAMP, sbst.1 1, 2, PAMP, sbst.4, o. SPADER-KNEKT, -PAMP. Dalin Vitt. II. 5: 114 (1738).
b) i uttr. bekänna spader, spela ut ett kort i spaderfärgen (jfr BEKÄNNA 7); äv. (i Finl.) bildl. (jfr c): bekänna färg (se BEKÄNNA 7 c), sjunga ut (se SJUNGA UT 5). Weste FörslSAOB (c. 1817). Det tycker jag om hos karlen, att han bekänner spader, och när jag frågar honom: ho äst du? svarar han: en profet. Topelius Vint. I. 2: 104 (1867, 1880). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 54 (1958).
c) i utvidgad l. bildl. anv. (jfr a slutet); särsk. dels [med syftning på den svarta spaderfärgen] i uttr. se livet i spader, se livet i svart, se mörkt på livet, dels (vard.) om kortspel i allmänhet, företrädesvis i uttr. dra (äv. dra l. ta sig) en (i sht förr äv. dra sin) spader, spela ett parti kort l. spela kort (äv. i uttr. dra en liten spader, spela litet kort). Tungsinta menniskor, som blott se lifvet i spader. Almqvist Jagtsl. 46 (1832). Carlén Klein 270 (1838: sina). Lindahl SvMill. 3: 50 (1898; om kortspel). NDA 1912, nr 30, s. 4 (: dra sig). Auerbach (1913: taga sig). Först dracks kaffe, och så drogs en liten spader eller spelades bräde vid en tuting. Linder Tid. 84 (1924; om förh. på 1870-talet). Många (av husarerna i kyrkan) passade på att ta sig en lur, andra drog t. o. m. en spader. Henning HbgMinn. 1: 148 (1950).
2) bud varigm en spelare tillkännager att han önskar spela med spader ss. trumf; äv. (med räkneord ss. attribut) om trick som man gm sitt spaderbud förbinder sig att ta; i vissa spel äv. betecknande visst antal stick l. trick som en spelare beräknar kunna ta. Öppna med två spader. Bjuda, svara med fyra spader. Tredje man, som sitter med spadersviten .., mäler utan tvekan fyra spader. Lindqvist Herrgårdsh. 71 (1921). I priffe betyder ’klöver', att man anser sig kunna ta tre spel och ’spader' fem, men ha ingen betydelse som färgbud. Östergren (1943). Hjalmar gjorde sex spader, där Rutger hade passat av tre. Gustaf-Janson ÖvOnd. 95 (1957).
3) om vart särskilt av de kort i kortleken som tillhör kortspelsfärgen spader (se 1). Holmberg 2: 403 (1795). Han har många spader, tre spader, alla spaderna. Weste (1807). Den, som (i kasino) har .. spaderna. HbiblSällsk. 1: 141 (1838). Hedberg DockDans. 233 (1955).
4) om det tecken l. den figur som betecknar kortspelsfärgen spader (se 1). Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 144. (De ertappade drevkarlarna) suttade (dvs. kastade) kortlapparna ifrån sej som om de haft spetälskefläckar i stället för rutrar och spadrar på rätan. Hasselblad BergslVärml. 112 (1929). StKokb. 51 (1940).
Ssgr (i allm. till 1 o. i denna anv. spelt. Anm. Beträffande de ssgr som betecknar kort av viss valör i spaderfärgen gäller med avs. på deras betoning o. förh. till vissa under 1 a angivna uttr. vad som anförts i anm. till hjärter ssgr, sp. H 1095): SPADER-BEGÄR. (numera föga br.) spaderbud; jfr begär 5. Hagdahl Fråga 292 (1883). —
-DAM. [jfr t. spatendame] jfr dam, sbst.1 II 1, o. -fru, -viv. Heinrich (1814). Werner o. Sandgren Kortox. 120 (1949). —
-ESS. ess i spaderfärgen; äv. om figur av denna form (o. färg). Lind (1749). En äkta tax skall ha ett spaderäss i stjärten. Serner Birck 135 (1917). —
-NIA. Bennett Tumanh. 43 (1944). —
-SPEL. (numera mindre br.) stick varvid spader utspela(t)s. Weste (1807). HandlednBridge 12 (1908). —
-ÅTTA. Bennett Tumanh. 43 (1944).
Spoiler title
Spoiler content