SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1983  
SPEKULERA spek1ɯle4ra l. spe1- l. späk1-, l. -ul-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er G1R 27: 42 (1557)). vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, PErici Musæus 2: 40 b (1582)).
Ordformer
(specullera 1771. spekulera (-c-) 1557 osv. spikilera 1678 (: spikilére; enl. senare avskrift). spikulera 1894)
Etymologi
[sv. dial. spikulera, spekelera; jfr t. spekulieren, fr. spéculer; av lat. speculari, speja, hålla utkik, utforska, till specula, utkikspost, vakttorn, till specere, se, betrakta (se SPECIES). — Jfr SPEKULANT, sbst. o. adj., SPEKULATION, SPEKULATIV, SPEKULATOR, SPEKULATS]
1) (†) ihärdigt l. intensivt betrakta (ngn), skåda (ngn); äv. med underförstått obj. Såsom Paulus säger, äro kreaturen liksom en spegel, hvaruti Gud återskiner. Och denna kunskap kalle vi derföre spekulation, ett seende i spegeln. Låt oss nu .. spekulera den höge värdige mästaren i hans verk. Thomander 2: 136 (1831). Pfeiffer (1837); jfr 2.
2) tänka djupt l. intensivt l. filosofiskt för att (i regel enbart med hjälp av förståndet l. förmågan till reflexion) söka finna svar på väsentliga frågor (om tillvarons gåtor, tingens väsen o. d.), grubbla över sådana frågor osv.; äv. nedsättande, med bibet. av tänkande som (med hänsyn till dess art l. föremål) anses meningslöst l. onyttigt; äv. (o. numera företrädesvis) med förbleknad bet., dels: göra lösa antaganden, dels (se i sht a): fundera; jfr KONTEMPLERA. G1R 27: 42 (1557). Wil tu än Philosophera, / Och dageligh fåfengt Speculera. Chronander Surge E 4 b (1647). De som ha godt om tid, och gierna speculera, / Men nästan högt ibland med sina tanckar gå, / Plä snart för ro skul sielf en Styrsels Form formera, / Snart apas efter den, som Plato hittat på. Brenner Dikt. 2: 47 (1714). Hvem har spekulerat starkare ur hufvudet än Cartesius? Leopold 3: 2 (1802, 1816). Jag satt .. och spekulerade i min vindskupa. Wetterbergh Sign. 305 (1843). Jag hade grubblat och spekulerat och gjort fantastiska tolkningar. Wigforss Minn. 1: 81 (1950). Det har spekulerats mycket och ljugits mycket och naturligtvis även sagts sanningar (om Colombus). Ymer 1951, s. 262. — särsk.
a) med bestämning styrd av prep. i l. kring l. (up)på l. över, förr äv. om, angivande föremålet för tänkandet osv. PErici Musæus 4: 48 b (1582: om). Polhem Brev 81 (1712: uppå). Jag speculerar .. på at med tiden begifva mig litet längre ut. Mitt myckna stillasittande gjör at jag behöfver en liten motion. Leopold (SVS) II. 1: 130 (1782). Et ämne, som af själ och hjerta interesserar mig men hvari jag sjelf ej speculerar. Berzelius Brev 13: 140 (1829). Naturligtvis spekulerades det mycket över var Dagens Nyheter fått sina underrättelser. UrDNHist. 1: 49 (i handl. fr. 1930). Werin Ekelund 2: 317 (1961: kring). — särsk. (numera föga br.) i uttr. spekulera på att (osv.), fundera över, övergående i bet.: tänka att (osv.). Börja svenskarne .. speculera på att de ej hafva råd till att fortfara ett sjelfständigt folk, så är i sanning undergången ej långt borta. Hellberg Samtida 12: 198 (i handl. fr. 1867).
b) i p. pr. i adjektivisk o. utvidgad anv., om reflexion, framställning o. d.: som präglas av l. innebär spekulerande (se c). Den poetiska reflexionen — hvilken .. icke är att förvexla med den spekulerande .. reflexionen. Strindberg NRik. 187 (1882). Heerberger NVard. 162 (1936).
c) ss. vbalsbst. -ande o. -ing (förr äv. -ning), äv. övergående i att beteckna resultatet (i form av tankar, föreställningar, antaganden o. d.) av att spekulera (i den under huvudmom. angivna bet.). Effter aff .. ensligheet och speculering myken melancolie och sieldsinde tanker förorsakes pläge, therföre vele vij tigh (dvs. hertig Johan) faderligen haffve rådt (att skaffa dig mer sällskap). G1R 27: 42 (1557). (Dessa) förwetne speculerninger .. äro dårachtighe faarlighe och omögelige. PErici Musæus 2: 40 b (1582). Weste FörslSAOB (c. 1817: Spekulerande).
3) i uttr. spekulera på (förr äv. uti) ngt l. att (osv.), överväga l. planera ngt l. att (osv.); förr äv. utan förbindelse med prep.-uttr.: spekulera på (ngt). HSH 15: 93 (1591). Then ther vptäncker (speculerar, prachticerar) hwad han liuga må, han är förträtzlig, (förhateligh). Schroderus Comenius 913 (1639). (Merkurius sökande efter Nöjet:) Jag ser .. Småherrar som speculera på Intriger .. jag ser en mängd af folk trängas och pusta — men hwar är .. nöjet? SP 1792, nr 180, s. 2. Wallin Badort. 85 (1858: uti). Det kan gott hända att dom spekulerar på något rackartyg. Sparre KaptKrus. 195 (1923). Bergman Patr. 96 (1928). — jfr UT-SPEKULERAD. — särsk. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i p. pf. i adjektivisk anv.: tankfull l. hemlighetsfull l. frånvarande o. d. Nilsson Bokh. 240 (1937).
4) (i förening med prep.-uttr.) närmande sig l. övergående (från 2) i bet.: hoppas på o. d.; särsk. dels i uttr. spekulera på ngt, tänka på ngt med hopp om att l. anspråk på att (kunna) erhålla det, räkna med l. aspirera på ngt, spekulera på ngn, hysa förhoppningar om äktenskap med ngn l. vara intresserad (se INTRESSERA III 3 slutet) av ngn, dels i uttr. spekulera i ngt (se slutet); förr äv. utan förb. med prep.-uttr., närmande sig l. övergående i bet.: hoppas på (att osv.); jfr 5. HdlCollMed. 24/5 1745. Jag spekulerade .. att få råka den holländska skepparen Pit Cleijn. Tersmeden Mem. 1: 122 (c. 1790). (Bergsnotarie Billow) lärer väl speculera på Eva, kan jag tycka. Wrangel TegnKärlekss. 203 (cit. fr. 1803). (I salubodarna) sitta Mercurii söner .. och spekulera på kunder, såsom spindlarna sitta i sina nät och spekulera på flugor. Palmær Eldbr. 217 (1851). Han .. spekulerade .. på någon tjänst i krigskollegium. Schück VittA 4: 406 (1935). Någon hjälp ska du inte spekulera på. Du ska göra allt själv. Johansson MödrFästm. 166 (1939). — jfr PÅ-SPEKULERAD. — särsk. i uttr. spekulera i ngt, övergående i bet.: räkna med möjligheten att få ngt l. med att ngt (positivt) inträffar; jfr 2 o. 6 b. Gamarna spekulerade i skjuten fågel och hade satt sig i klumpig klunga i mahognyträdet. Melander Långtur 141 (1896). In i det sista spekulerade man på amerikanskt håll i en bytesaffär, dvs. väntade att ryssarna skulle kräva något i gengäld för de två flygarna och ”spionerna”. DN(A) 1964, nr 85, s. 4.
5) vara intresserad av l. överväga att köpa, vara spekulant (se SPEKULANT, sbst. 4); i sht med bestämning styrd av prep. på, angivande vad som är föremål för intresse l. övervägande; jfr 4. Callerholm Stowe 11 (1852). Joel svarade, att priset var mycket för högt och att han inte längre spekulerade. Wasastjerna Duveen Konnäss. 106 (1936). Aurell NBer. 79 (1949: ). — jfr PÅ-SPEKULERAD.
6) [jfr 34] göra (riskabel l. ansvarslös l. osund l. ur samhällets synpunkt suspekt l. klandervärd) kortsiktig, ekonomisk satsning i förhoppningen l. med förväntningen att ngt skall inträffa (t. ex. hausse l. starkt ökad efterfrågan l. starkt tilltagande knapphet på vara) som gör satsningen vinstgivande (i sht med bestämning styrd av prep. i, äv. på, angivande föremålet l. förutsättningen l. ramen o. d. för satsningen l. för förhoppningen osv.); i sht förr äv. allmännare (utan negativ innebörd l. särskild tanke på kortsiktighet): satsa kapital l. planera o. driva ekonomisk verksamhet (i sht handel l. affärsverksamhet) l. göra ekonomisk(a) l. affärsmässig(a) kalkyl(er) (utifrån givna l. beräknade förutsättningar). Spekulera på börsen. Spekulera i aktier l. valutor l. fastigheter. Lindfors (1824). Spekulera .. (dvs.) Uppgöra handelsplaner. Dalin (1854). Man spekulerar ännu icke i statspapper, jernvägar eller fabriksanläggningar. Rydberg Frib. 26 (1857). Företagaren spekulerar .. helt enkelt på skillnaden mellan varornas produktionspris och försäljningspriset. EkonS 1: 232 (1891). Vi liknar amatörerna på börsen, som bara kan spekulera i hausse. Selander Modernt 16 (1932). Fadern var ju rik, men snål, fruktansvärt gnidig: allt skulle sparas för framtiden eller spekuleras med. Krusenstjerna Pahlen 4: 226 (1933). Siwertz Tråd. 38 (1957). — särsk.
a) i förening med resultativt uttr. l. resultativ särsk. förb. (se SPEKULERA BORT 2) med obj. betecknande kapital o. d. Jag har hellre mina räntor i det skick vissa förfäder gjort i ordning dem än jag spekulerar dem i småbitar. Essén Fob 288 (1919).
b) i allmännare l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr c); särsk. i uttr. spekulera i, äv. på ngt, (samvetslöst l. skrupelfritt) satsa på l. begagna sig av ngt l. utnyttja ngt för sina syften. SKN 1841, s. 158 (: ). Nästan alla äfventyrarne under .. (1700-talet) spekulerade i den allmänna benägenheten för vantro. Ljunggren SVH 1: 434 (1873). VL 1897, nr 295 A, s. 2 (: i).
c) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. i anv. motsv. b. Runeberg (SVS) 7: 79 (1836). (Drängen) hade ett inställsamt sätt och en stark arm, men var en låg, spekulerande människa. Westerberg Kärnf. 65 (1897). — jfr SKOGS-SPEKULERANDE.
Särsk. förb.: SPEKULERA BORT1010 4. gm spekulerande förbruka (ngt).
2) till 6 a. Hedin Ludv14Tid. 17 (1895).
SPEKULERA FRAM1010 4. till 2: gm spekulerande bringa fram (ngt). Liljedahl Norström 2: 225 (1918).
SPEKULERA HOP1010 4. (numera föga br.) till 2: gm spekulerande finna på l. skapa. Nilsson SvRom. 243 (1916).
SPEKULERA UT1010 4. jfr utspekulerad. till 2 o. 6, ungefär liktydigt med: fundera l. kalkylera l. räkna ut (ngt). Tersmeden Mem. 1: 255 (c. 1790). Meurman (1847; om köpman). HågkLivsintr. 22: 465 (1941).
Avledn. (†): SPEKULERSAM, adj. till 2, 3: som (gärna l. ofta) spekulerar l. som har spekulerat ut ngt, tankfull, vetande; jfr fundersam. Wallin (SVS) 1: 227 (c. 1805). Jarno såg vetande, spetsfundig, speculersam och skämtande ut. Knorring Qvinn. 2: 6 (1836).
Spoiler title
Spoiler content