publicerad: 1984
SPIK, sbst.6, r. l. m.; l. SPIKA, r. l. f.; numera bl. ss. förled i ssgn SPIK-OLJA spi3k~.
Ordformer
(spick 1642. spick- i ssgr 1558 (: Spick Olie)—1832 (: spickolja). spicke- i ssg 1578 (: Spickenardus)—1727 (: Spickenarde). spik (-ij-) 1659—1769. spik- (-ij-, -c-) i ssgr 1578 (: Spicolio) osv. spika (-c-) 1578—1727. spika- (-ij-, -c-) i ssgr 1578 (: Spica olio)—1855 (: Spikanard). spike- i ssg 1578 (: Spikenardus)—1797 (: Spikenarde). spiker- i ssg 1623 (: Spikerolia). spiki- i ssg 1578 (: Spikinardz olie .. Spikinardus gräs))
Etymologi
[fsv. spiki- i ssgn spikinardus, se SPIK-NARDUS; jfr d. spik; (gm förmedling av mlt. spīk, spick o. spīke(r)- i ssgn spīke(r)nardi(e), se SPIK-NARDUS (t. speik, m. o. spieke, f.)) av lat. spīca, spets, ax, (lavendelns många små blommor sitter i ax; roten av Valeriana har formen av en pålrot); rotbesläktat med SPETT, sbst.2 o. SPIK, sbst.1]
1) benämning på växt, särsk. dels av släktet Valeriana Lin., dels av släktet Lavandula Lin.; särsk. i uttr. indisk spik, om Nardostachys jatamansi DC., indisk nardus; numera bl. i ssgn SPIK-OLJA. Månsson Åderlåt. 126 (1642). (Lat.) Nardus Indica, Spica Nardi. (Sv.) Indisk Nardus, Indisk Spijk. Franckenius Spec. C 4 a (1659). Serenius Kkkk 1 b (1757). — jfr LUNGE-SPIK.
2) koll. l. ss. ämnesnamn, om (drog beredd av) rot av växt av släktet Valeriana; äv. om (eterisk olja beredd av) blomma av växt av släktet Lavandula; särsk. dels i uttr. keltisk spika, om (drog beredd av) rot av Valeriana celtica Lin., keltisk nardus, dels i uttr. fransk spika, om (olja beredd av) blomma av Lavandula; numera bl. ss. förled i ssgn SPIK-OLJA. Muskåteblommer, Spica och Saffran. BOlavi 33 a (1578). Alt thet aff Spick och Lawendel beredt warder, för alla kalla Hiernans feel och brister, och (osv.). Månsson Åderlåt. 127 (1642). Fransk Spika. ApotT 1698, s. 28. Därs. 42 (: Celtisk Spika). Tag Kanel et halft lod .. Rosenmarin, Salvia, Spika eller Lavendel, af hwarthera så mycket som man kan hålla emellan try finger. Roberg Beynon 9 (1727).
Ssgr (till 1 o. 2): A: SPIK-NARDUS l. -NARD. (spik- 1638—1749. spika- 1608—1855. spike- 1578—1797. spiki- 1578) [av lat. spīca nardi] (†) växt av släktet Valeriana Lin., i sht om Nardostachys jatamansi DC., indisk nardus; äv. om lavendel (se d. o. 1); äv. koll. l. ss. ämnesnamn, om (drog beredd av) rot av indisk nardus resp. om lavendel (se d. o. 2); särsk. i uttr. inländsk spiknardus, om lavendel. BOlavi 142 b (1578). Wälluchtande Krydder .. (bl. a.) Spicanardus. L. Paulinus Gothus Pest. 68 b (1623). Indisk Nardus, SpijkNardus. Franckenius Spec. D 2 b (1638). Trägålszblomster ähre .. Spicanard, Basilica, Poleya (osv.). Schroderus Comenius 135 (1639). Inländsk spikanard. Lind (1749; under Lavendel). Åstrand (1855).
-OLJA. (spik- 1558 osv. spika- 1578. spiker- 1623) [jfr mlt. spīkolie, t. spieköl, lat. oleum spīcæ] (numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. ingrediens i liniment o. d. använd, ur blomma av Lavandula spica Lin. framställd välluktande, eterisk olja, lavendelolja; möjl. äv. om olja framställd ur annan växt tillhörande släktet Lavandula Lin.; äv. i utvidgad anv. om blandning av linolja, terpentin o. liten mängd lavendelolja (oleum lini terebinthinatum). TullbSthm 5/5 1558. Wälluchtande Krydder .. Såsom: Lawendel, Isop .. Spikerolia. L. Paulinus Gothus Pest. 68 b (1623). Spikolja. Beredd enbart av lavendelolja, linolja och terpentinolja. SFS 1922, s. 507. ÖgCorr. 1970, nr 16, s. 10 (i liniment; om ä. förh.).
B (†): SPIKA-NARDUS, -OLJA, se A.
C (†): SPIKE-NARDUS, se A.
D (†): SPIKER-OLJA, se A.
E (†): SPIKI-NARDUS, se A.
Spoiler title
Spoiler content