publicerad: 1984
SPILTA spil3ta2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (VgFmT I. 10: 92 (i handl. fr. 1586) osv.) ((†) -er OfferdalKArk. N II 1, s. 34 (1693), Linné Sk. 91 (1751)); äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPILT spil4t, n. (VDAkt. 1713, nr 311 (: Spilt, pl.), Därs. Syneprot. 6/5 1897), l. r. l. f. l. m. (NoraskogArk. 5: 278 (1674: spiltar, pl.), VDAkt. 1708, nr 372, Syneprot. (: spiltar, pl.)); best. -et resp. -en; pl. = (VDAkt. 1713, nr 311, Bergström Bild. 1: 219 (1882)) resp. -ar (NoraskogArk. 5: 278 (1674), VDAkt. 1708, nr 372, Syneprot.); förr äv. SPILTE, n.; best. -et; pl. -en (NoraskogArk. 5: 278 (1674), Hedborn Minne 15 (1835)); förr äv. SPILTOG l. SPILTUG, r. l. m. (VDAkt. 1662, nr 92 (: spiltugar, pl.)) l. n. (VDAkt. 1712, Syneprot. F III 7 (: Spilltugen, pl. best.), Därs. 1726 (: Spiltug, pl.)); pl. -ar (VDAkt. 1662, nr 92) resp. = (VDAkt. 1712, Syneprot. F III 7, Därs. 1726).
Ordformer
(spilt (-illt) 1659—1897. spilt- i ssgr 1612 (: spiltbalker, pl.) osv. spilta (-ill-) 1586 (: spiltor, pl.) osv. spilte 1673—1835. spilte- i ssgr 1641 (: Spilte Balckan, sg. best.)—1758 (: spilte-förbyggningar, pl.). spiltet, sg. best. 1835—1859. spiltog (spill-, -togh, -toogh) 1597—1734. spiltug (spill-) 1662—1730)
Etymologi
[sv. dial. spilta, spilt, f. l. m. l. n., spilte, n.; jfr fd. spileto, staket (ä. d. spiil(e)to(w), d. spiltov), nor. spiltau, nor. dial. spilt, n., spiltog; sannol. av (stammen i) SPILA, sbst., o. TÅ, bygata, fägata o. d. — Jfr SPILTER, sbst.1, SPILTUN, sbst.2]
1) i stall o. d.: utrymme för en häst avgränsat medelst bommar (spiltbommar) l. balkar (spiltbalkar) på sidorna o. öppet baktill samt framtill vanl. försett med krubba (l. foderhäck o. dyl. o. ev. vattenho o. d.); äv. om liknande utrymme för åsna, i sht förr äv. för oxe l. ko o. d.; jfr BÅS, sbst.1 1, SPILTUN, sbst.2 VgFmT I. 10: 92 (i handl. fr. 1586). Wid Åsnans spilt och Oxens båås. Kolmodinus Gen. B 8 a (1659). Til förekommande af .. spillning (av foder), hafwa en del Hushållare inrättat i sina Fähus ut i hwarje spilta eller båsrum häckar eller krubbor, aldeles lika them, som i Stallen brukas för hästarne. Ahlgrén Hushålsgrep 3 (1740). ”Nu ska' vi komma öfverens att ej trampa hvarandra på tårna” — sa' tuppen, stod i spiltan hos hästen. Holmström Sa' han 63 (1876). Minnesbilden när drängarna spände av för dagen, lossade lokorna och förde hästarna .. in till spiltorna i stallet. Fatab. 1949, s. 122. 1782 funnos inalles 6 stall nere i gruvan (i Falun), med 2—3 spiltor i varje. Lindroth Gruvbrytn. 1: 617 (1955). — jfr GRIND-, STALL-SPILTA. — särsk.
a) i uttr. spilta om spilta (förr äv. spilt om spilt), betecknande att två spiltor befinner sig bredvid varandra. Crusenstolpe CJ 2: 179 (1845: spilt om spilt). (Makarna) lefde .. som två hungriga arbetskrakar spilta om spilta. Hedenstierna Svenssons 217 (1903).
b) (i sht förr) i speciellare anv.
α) om skospilta (jfr PRÅNG, sbst.1 1, NÖD-SPILTA); numera bl. i ssgrna HOVSLAGAR-, SKO-SPILTA. Schultze Ordb. 4797 (c. 1755).
c) oeg. l. mer l. mindre bildl., om ngt avgränsat l. avskilt (avdelning l. avbalkning l. fack o. d.); äv. om avbalkning l. skranka o. d. Knöppel Blindeb. 43 (1746). Skogshöjder, som blott här och der lemna blicken en öppning att titta, eller snarare, gissa sig in i en annan spilta af landet. Törneros (SVS) 3: 102 (1833). Svenska Minerva, som i flera år stått i sin spilta och ätit ur hafresäcken, har blifvit sömstucken i sin vördnadsfulla fot. AB 1840, nr 304, s. 3. Är vördnaden för det vördnadsvärda mindre i sådana länder, der man ej känner .. spiltor .. emellan samhällsklasserna? Frey 1848, s. 370. Då man ser hur .. (intellektualismen) gör sig bred, hur den ofta nog som inskränkthet, sentimentalitet eller ”sirap” stämplar allt som ej ryms i dess spiltor, då (osv.). Vasenius Harmoni 217 (1908). Gehlin Gränstr. 28 (1953; om avdelning av logement i kasern). särsk. (†) i uttr. ur spiltan kliva upp i l. till tronen, betecknande att ngn ur mycket låg samhällsställning blir kung. (Daljunkern) ägde nog skamlöshet, at wilja ur spiltan klifwa up i thronen, deräst tilfället så welat foga sig. Celsius G1 1: 297 (1746). Heinrich (1828: till).
2) om föremål som till utseende l. funktion påminner om en spilta (i bet. 1).
a) (†) framtill öppen rostgrop (se ROST-GROP, sbst.2) använd vid svavelberedning. Almroth Kem. 727 (1834).
Ssgr (till 1): A: SPILT-BALK. (spilt- 1612 osv. spilte- 1641—1737. spiltogs- 1734) balk (se d. o. 2 b slutet) avgränsande spilta på dess ena sida; jfr -bom. SErikÅb. 1940, s. 89 (1612). Styrbjörn war en käck Ryttare; men hård, så at röda bloden syntes på spilt-balkarna. Dalin Vitt. II. 6: 109 (1740). LAHT 1917, s. 26. —
-GÅNG. gång (se d. o. III 1 b) längs spiltrad (l. mellan spiltrader); jfr stall-gång. Wrangel HbHästv. 85 (1884). —
-RUM. (numera föga br.) om spilta; äv. om utrymme som spilta upptar. J Stallet äro 2:ne Spiltrum. VDAkt. 1747, Syneprot. F III 7. Spiltrum .. (dvs.) Det rum som en spilta upptager. Weste FörslSAOB (c. 1817). BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 62. —
-STOLPE. i spiltas hörn: stolpe utgörande fäste för spiltbalk l. spiltbom. Wrangel HbHästv. 109 (1884). —
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SPILTE-BALK, se A. —
C (†): SPILTOGS-BALK, se A.
Avledn.: SPILTA, v.1 (numera bl. tillf.) insätta (häst o. d. i spilta); äv.: indela (ngt) i spiltrum (i ssgn av-spilta). Sin fålar spiltar hon (dvs. solen) i himla baggens (dvs. stjärnbilden Vädurens) bås. TRudeen Vitt. 197 (c. 1690). Berger Ysaïl 36 (1905). jfr avspilta.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content