SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1984  
SPINN spin4, sbst.3, l. SPIN spin4 l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, n. (Kosmos 1929, s. 42, osv.) l. r. (SvD(A) 1923, nr 243, s. 7, osv.); best. -et resp. -en; pl. =.
Ordformer
(spin 1923 osv. spinn 1931 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. fr. spin; av eng. spin, till spin, spinna (se SPINNA, v.2 (i bet. 2))]
1) (i fackspr.) = SPINN, sbst.1 2; ss. förled i ssgrna SPINN-RAKET, -STABILISERING.
2) flygv. om nedåtgående, skruvformig rörelse av flygplan (vid avancerad flygning l.) då förare förlorar kontrollen över flygplanet. Gå (råka, komma) i spinn, om flygplan (l. flygplansförare); jfr SPINNA, v.2 2. SvD(A) 1923, nr 243, s. 7. Med konstflygning förstås i denna paragraf sådana avsiktliga manövrar, som icke äro erforderliga för flygplanets normala framförande, såsom .. spin och störtflygning. SFS 1928, s. 134. Östergren (cit. fr. 1930: råka; om flygplan). Det har hänt mer än en gång, att flygare gått i spin inne i moln. Forsslund MänVing. 127 (1932). De roderrörelser, som erfordras för att häva en spin, skola (osv.). SvTeknUppslB 3: 447 (1944). ByggnArbMinn. 32 (1950: kommit; om flygplan). jfr RYGG-SPINN. särsk. i överförd l. bildl. anv. Sidsömmarna på högra byxbenet gingo i spin: den yttre slutade i närheten av stortån. Ekblom Åka 109 (1933). Dödgångaren höjer sin avtärda hand / till en varning som glider i spin över dalen. Lindegren Mann. 36 (1942).
3) fys. om impulsmomentet (dvs. produkten av tröghetsmomentet o. vinkelhastigheten hos en roterande kropp) hos elektron l. atoms kärna. På grund av elektronernas egenrotation, ”spin”, uppträda vid de yttre elektronerna par av elektroner, som ha motsatt riktat spin men överensstämma beträffande övriga kvanttal. Kosmos 1929, s. 42. En väteatoms energi, när den befinner sig i grundtillståndet, beror på hur elektronens spin .. är i förhållande till protonens spin. Wallenquist AstronVT 83 (1977).
Ssgr: (2 slutet) SPINN-FLYGANDE, p. adj. (tillf.) om frö o. d.: som rör sig i spinn. VäxtLiv 4: 414 (1938).
(2) -INGÅNG~02 l. ~20. flygv. ingång (se d. o. 7) i spinn. Söderberg PrFlygl. 1: 164 (1935).
(3) -KVANT-TAL. fys. tal angivande storlek av impulsmoment. KursKärnfys. 110 (1947).
(2) -OLYCKA~020. flygv. flygolycka beroende på att flygplan (o-frivilligt) gått i spinn. SvD(A) 1923, nr 243, s. 7.
(1) -RAKET. [jfr eng. spin rocket] i fråga om rymdfart: raket för åstadkommande av spinnstabilisering hos rymdfarkost. TNCPubl. 53: 97 (1973).
(3) -RIKTNING. fys. om riktning av spinn hos elektron l. atomkärna. NaturvForsknRådRed. 1946—47, s. 21.
(2) -RÖRELSE. flygv. spinn. SvD(A) 1923, nr 243, s. 7.
(1) -STABILISERING. i fråga om rymdfarkost: stabilisering av bana gm att farkosten sättes i rotation kring sin egen axel. Bergqvist Rymdlex. 41 (1961).
(2) -TUNNEL. [jfr eng. spin tunnel] (tillf.) vindtunnel för utprovning av egenskaper i fråga om spinn hos flygplan. SvD(A) 1933, nr 292, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content