publicerad: 1985
SPLITT split4, sbst.3, r. l. m. (Möller 215 (1745) osv.) l. n. (SvFiskelex. 282 (1955: backesplitt) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. =.
Etymologi
[sv. dial. splitt; liksom d. split, nor. split (i bet. 1—3) av (en mlt. motsvarighet till) lt. splitt, motsv. nl. split, eng. split (alla i bet. 1), till det v. som föreligger i (m)lt. splitten (varav fd. splittæ, d. splitte) resp. (m)nl. splitten (varav eng. split), motsv. t. (dial.) splitten, alla med bet.: klyva, splittra o. d., intensivbildning till det v. som föreligger i mlt. spliten, mnl. spliten, klyva o. d. (se SPLITA, v.1); jfr äv. fd. splittæ (d. splitte), av (ett ord motsv.) lt. splitten (se ovan). — Jfr SPLITTA, sbst. o. v., SPLITT-HOLT, SPLITVED, SPRITT, sbst.2]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) (gm klyvning o. d. åstadkommen) spricka l. skåra o. d.; särsk. på klädesplagg: sprund. Splitten i böxor. Möller 215 (1745). Näbbet eller splitten på en penna. Dens. 163.
2) (†) sprint (se SPRINT, sbst.1); jfr SPLINT, sbst.1 3. En splitt, som sättes i en järn-bult för at hålla den fast. Möller 355 (1755).
4) träklyka l. delvis kluvet trästycke l. liknande anordning för upphängning av backor (se BACKA, sbst.1) l. fiskegarn; jfr SPLITTA, sbst. Ekström AfhFiska 121 (1845). jfr: Koljebacka uppträdd på ett backesplitt. SvFiskelex. 282 (1955; i kommentar till bild).
Spoiler title
Spoiler content