publicerad: 1986
STANDARDISERA stan1dardise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[liksom t. standardisieren o. fr. standardiser av eng. standardize, avledn. av standard (se STANDARD, sbst.2)]
1) (i sht i fackspr.) motsv. STANDARD, sbst.2 1 c α: göra (ngt) till l. fastställa (ngt) ss. standard l. likare; göra (ngt) till normal- l. referensenhet; äv.: inställa (ngt) efter en standard. I december förlidet år öfverlämnades till Sveriges Geologiska Undersökning den af svenska staten förvärfvade radiumstandarden (standardiserad af den internationella radiumkommissionen). KemT 1914, s. 93. Alla dessa registreringsapparater äro relativa instrument, d. v. s. de måste standardiseras eller kalibreras genom jämförelse med andra absoluta instrument, för att ge riktiga värden på resp. meteorologiska element. Ångström Meteor. 170 (1935). Standardisera (dvs.) Att överföra ett tal i flyttalssystem till en standardform. Detta sker genom att man ändrar exponentdelen och taldelen, så att denna ligger inom ett förutbestämt område. Karlqvist ADBOrdb. 19 (1973).
2) motsv. STANDARD, sbst.2 1 d, e: åstadkomma l. bestämma sig för (större) enhetlighet beträffande (ngt, i sht ngt framställt l. framställningen av ngt) gm att välja ut några få l. en enda av ett flertal existerande varianter l. gm att skapa l. anta några nya noggrant preciserade varianter l. en ny sådan variant, välja ut l. skapa osv. standardtyp(er) beträffande (ngt), fastställa standard för (ngt); äv. utan obj.; särsk. (i sht tekn.) i fråga om tekniska l. industriella l. kommersiella produkter l. teknisk osv. produktion; ofta dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som standardiserats, standard-, dels ss. vbalsbst. -ing, äv. i konkretare anv. (om resultatet). (Vid elektriska spårvägar) har begagnandet af s. k. buffertbatteri blifvit ett standariseradt (felaktigt för standardiseradt) sätt och har medfört stor fördel för det hela. TT 1902, M. s. 81. Sahlin SkånFärg. 124 (1928; i p. pf., om matsedel). Carnegiebolaget stod på ständig krigsfot med de arkitekter och byggmästare, som inte läto standardisera sitt material för brobyggnader och skyskrapor. Sanden StålRom. 127 (1929). Statsbanorna standardisera godsvagnen. SvD(A) 8/10 1933, s. 8. Utan medgivande .. av lokal kristidsmyndighet må icke saluhållas .. annan mjölk än sådan, som .. vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3 procent. SFS 1941, s. 1683. Standardiserade kläder, Priskontrollerade tyger. SvD(A) 5/3 1941, s. 3. Många standardiserade gängsystem finnas. HbVerkstTekn. 1: 360 (1944). En test består av en standardiserad och systematiskt sammanställd serie av uppgifter. Husén Psyk. 24 (1954). JernkA 1964, s. 293. — jfr VARU-STANDARDISERING. — särsk.
a) med avs. på pris: göra enhetlig, göra till ett enhets-. Priset på pärlemor och småpärlor är (på Celebes) nästan lika standardiserat som på konserverade matvaror. Renner Berge o. Lanier 135 (1930).
b) i allmännare l. mer l. mindre oeg. anv., i sht i fråga om människors sätt att vara l. leva l. tala l. tänka: (schablonartat l. mekaniskt) likrikta l. uniformera (ngn l. ngt); utsläta (ngn l. ngt). Ett grant — icke standardiserat — leende. Buergel goodwin HHögh. 103 (1925). Vad .. (Karlfeldt) icke kan se, är att han själv varit offer för det djupaste av tidens hugg, det hugg som skilde människorna från fäderneärvda, månghundraåriga traditioner och ställde dem i en internationaliserad, standardiserad värld. NordT 1928, s. 371. Sörensen Hollywood 153 (1932; i p. pf., om filmer). Alla äro gudskelov inte likriktade, standardiserade och inlagda i samma låda och fodral. Zetterström VärldHj. 159 (1942). Jag har i en tidigare artikel, som ingick i Form 1935, jämfört standardvaran med den standardisering som förekommer överallt i naturen. Form 1942, s. 165. (Sylwan) har .. i början av sin biografi över .. (Kellgren) framhållit, att de tidigare dikterna till konungen trots överdrifterna i standardiserade hyllningsfraser uttrycker en äkta rojalism. 3Saml. 30: 134 (1950).
Ssgr (i allm. till 2): STANDARDISERINGS-ARBETE~020. arbete (i standardiseringskommission o. d.) med standardisering. SvD(A) 1919, nr 97 B, s. 2. TSvLärov. 1952, s. 52 (om arbete med iordningställande av standardprov för läroverken). —
-AVDELNING~020. avdelning (på företag o. d.) för standardiseringsarbete. Dædalus 1958, s. 13 (på Tekniska museet). —
-INGENJÖR. ingenjör som sysslar med (frågor beträffande) standardisering. SvYrkeslex. nr 796, s. 1 (1951). —
-KOMMISSION. kommission (se d. o. 5) som utgör (centralt) organ för standardiseringsarbete; i sht i uttr. Standardiseringskommissionen i Sverige (förkortat SIS), äv. (numera mindre br. o. icke i officiellt språk) Sveriges standardiseringskommission (l. bl. Standardiseringskommissionen, ss. icke officiell kortform för de längre namnen), om (en 1922 bildad, urspr. Svenska industriens standardiseringskommission kallad) kommission som utgör centralorgan för standardiseringsarbetet i Sverige och fastställer svensk standard. Den sedan en tid tillbaka planerade ”Svenska Industriens Standardiseringskommission” konstituerades vid sammanträde den 16 sistlidne december. JernkA 1923, s. 63. Under året har den Svenska Industriens Standardiseringskommission trätt i verksamhet. SvDÅb. 1: 74 (1924). Sveriges standardiseringskommission .. består av 43 representanter för hela det svenska näringslivet. ÖgCorr. 9/10 1945, s. 2. —
-KOMMITTÉ. särsk. om var o. en av de arbetskommittéer hos organisationer ingående i l. samverkande med Standardiseringskommissionen i Sverige, vilka utför det egentliga standardiseringsarbetet inom respektive verksamhetsområden. SFS 1921, s. 513. —
(1, 2) -MÅTT. (mera tillf.) mått erhållet gm standardisering l. innebärande en standardisering, standardmått. PedT 1947, s. 192. —
Spoiler title
Spoiler content