publicerad: 1986
STANDARD stan4dard, sbst.2, äv. (numera föga br.) STANDART stan4dart, sbst.2, l. STANDERT stan4-dert, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er (2NF 22: 892 (1915; i bet. 1 c α) osv.), äv. = (Sundén (1891), FinBiogrHb. 35 (1895; i bet. 1 b), TT 1963, s. 1199 (i bet. 1 d) osv.) l. (i bet. 1 b) -s (SAOL (1900) osv.).
Ordformer
(standard 1855 osv. standart 1753 (: Standart Silfver)—1906 (i bet. 1 b). standert 1895 (i bet. 1 b)—1949 (i bet. 1 b))
Etymologi
[liksom t. o. fr. standard av eng. standard, standert; jfr ffr. estander, rättesnöre, anglofr. estaundart, mlat. (Engl.) standardus, normalmått; etymologiskt identiskt med STANDAR resp. STANDERT, sbst.2 (o. sannol. utgående från bet.: huvudbanér). — Jfr STANDARDISERA]
1) gällande l. enhetligt mått l. värde o. dyl. l. gällande l. enhetlig enhet med hänsyn till mått l. värde o. d. — särsk.
a) (numera mindre br.) myntfot; laglig finhet hos myntmetall; myntmetall (med viss laglig finhet). Af 1 Trois skålp. Silfwer, som håller 11 1/10 fint och 9/10 uns tilsats eller efter den andra Europeiska indelningen 266 2/5 gran Silfwer och 21 3/5 gran Koppar, som kallas standart, utpreglas (i Engl.) 3 pund 2 skilling Sterling med remed(ium) 2 penyweights på skålpundet. Zettersten AnmMynt 81 (1771). Länder med silfvermyntfot .. Medelnoteringen i London för 1924 var 34 pence per ounce engelsk standard (0,925 halt), motsvarande 89,42 kr. per kg. fint silfver. 2NF 37: 655 (1925). jfr: de Gaulles förslag om en återgång till guldstandarden berör direkt pundets — och dollarns — nuvarande ställning som världshandelsvalutor. DN(A) 5/2 1965, s. 6. — jfr MYNT-, SILVER-STANDARD.
b) (numera nästan bl. om ä. förh.) om ett (geografiskt o. efter virkesslaget) varierande rymdmått för trävirke vid frakt till sjöss o. försäljning; i sht (ofta i ssgn PETERSBURG(S)-STANDARD) om sådant rymdmått för sågat (o. hyvlat) virke, utgörande 4, 672 m3 (l. 165 engelska kubikfot); stundom förkortat std. Cnattingius (1878, 1894). Timmerdalens sågverksherrar kunde göra sig en skeppningsvinst av tolv à femton kronor per standard. Koch Timmerd. 180 (1913). Vanligt byggnadsvirke, plank o. d. försäljes nu i standards. SD 26/10 1916, s. 3. Hyvlat virke säljes per nominell standard, d. v. s. måttet före hyvlingen, men frakten beräknas efter det verkliga aktuella eller effektiva standardtalet. SvSkog. 1026 (1928). År 1895 uppnåddes för första gången en trävaruexport av 1 miljon standards. SvIndustri 288 (1935). Faktorn i brädgården hade tumningslista på kubikinnehållet i varje pråm, vilket av fartygets mäklare genom stuvarbasar omräknades till standert. Erixon SthmHamnarb. 81 (1949). jfr: En Standard, s. k. Petersburgstandard, innehåller 165 cub.-feet bräder, plank o. d., 150 cub.-f. fyrkantiga balkar samt 120 cub.-f. rundt timmer, alltså resp. 4.67, 4.25 och 3.40 m3. EkonS 1: 245 (1893).
c) likare; mönster o. d.; numera i sht med anslutning till d.
α) (i fackspr.) om typ av ngt l. enhet o. d. som är utgångspunkt l. referensenhet vid mätning l. värdering l. gruppering, likare; normaltyp (ss. utgångspunkt vid värdering osv.); äv. liktydigt med: genomsnittstyp l. genomsnittsvärde. (Sv.) standard (fr.) étalon. Konow (1887). Ett s. k. mass-spektrogram, d. v. s. en serie av punkter, där varje punkt motsvarar en viss atomvikt och där varje atomvikts numeriska värde kan avläsas ur punktens avstånd från den eller de punkter, som frambringas av något till standard valt grundämne, vanligen kol -12 eller syre -16. SvD(A) 11/12 1922, s. 14. Radioaktivitetsenheter och standarder. TSvLärov. 1950, s. 13. — jfr RADIUM-, RIKS-STANDARD.
β) allmännare l. bildl.: rättesnöre, måttstock (se d. o. 3). (Vi) kunna .. ej annat än förvåna oss öfver anspråkslösheten af den estetiska standard (Tegnér) .. för sig uppstälde. Samtiden 1873, s. 744. (Ivar Kreuger) har öppnat fönstren utåt världen och skänkt nationen glädje och självförtroende. Han har satt en ny standard för vad man bör fordra av en man. SvD(A) 1/3 1930, s. 14.
d) (i sht i fackspr.) om sammanfattningen av (de publicerade) normerna för l. kraven på viss standardiserad (se STANDARDISERA 2) produkt o. dyl. l. på grupp av standardiserade produkter osv. l. på samtliga standardiserade produkter i ett land l. dyl.; (typ av) produkt(er) o. d. som standardiserats l. är resultat av standardisering; äv. något allmännare, dels: enhetlig form l. enhetligt mått, dels: normal utrustning o. d. (se β). Ett otal (hönsraser) .., vilka .. äro av mindre, ofta lokal betydelse och därför icke upptagits i den svenska standarden. LmUppslB 521 (1923). Det var som om också .. (människorna) kapats och kluvits till önskad standard därinne i det stora tuggverket. Väring Vint. 253 (1927). Teoretiskt sett är det naturligtvis möjligt för varje enskild person eller firma att fastställa sina egna standard, men om de som beröras av sådana standard ej vilja godtaga dem är det föga bevänt med standardiseringsarbetet. TT 1942, IndEkon. s. 37. Det 1,000 mm inmurningsbadkar, som Byggstandardiseringen föreslagit som standard, ingår nu i Ankarsrums badkarsserie. Form 1951, Ann. s. 34. Alltför många konstruktörer och arkitekter synas försumma att ta del av publicerad standard. 2SvUppslB 27: 202 (1953). Trots att internationella arbetet blir alltmer omfattande, så vidgas varje år klyftan mellan antalen nationella och internationella standarder. DN 1/11 1967, s. 19. — jfr SPALT-STANDARD. — särsk.
α) närmande sig c, om (o. med dominerande tanke på att det gäller) standardiseringsbestämmelser rörande storlek l. kvalitet l. utseende hos försäljningsobjekt l. dyl. Importtullen för råsocker eller socker mörkare än n:o 18 af den hollänska standarten är .. i Danmark endast 3 öre pr skålpund (6 öre pr kg). LAHT 1892, s. 78. Standard för matpotatis [har] av (Standardiserings-)kommissionen fastställts som provisorisk svensk standard. Östergren (cit. fr. 1942). Leghorn. Enligt fastställd standard skall kroppsformen vara spolformig med mjuka linjer. Träskman Fjäd. 38 (1948).
β) något allmännare: ordinarie l. permanent l. hos normaltypen av produktionen osv. förekommande utrustning o. d.; särsk. närmande sig den adjektiviska bet.: normal l. permanent l. ordinarie; jfr c. Dubbelbössan är ju numera att anse som standard, och den användes av den övervägande delen jägare. Petre HbJäg. 22 (1931). I många bilar ingår numera säkerhetsselar som standard redan vid köpet. Agvald Körtekn. 141 (1957).
e) [efter motsv. anv. i eng.] övergående i adjektivisk anv., ss. framförställt led i ordsammanställningar (jämförbara med ssgr).
α) (†) motsv. a; i förb. standart guld, = STANDARD-GULD, stadart silver, = STANDARD-SILVER. 3 lb. (dvs. pund) och 2 skillingar Stärling göra et lb. vigt Standart Silfver. Scheffer PVetA 1753, s. 15. Zettersten AnmMynt 81 (1771: Guld). Rinman 2: 798 (1789: Silfver).
β) (i sht i fackspr.) som fastställts ss. standard (i bet. d), som är standard, standard-; äv. motsv. c: normal-. Additionsmaskin .. Synligt standard tangentbord. SvD(B) 1927, nr 179, s. 1. En statistisk bearbetning göres med resultat, att där framkommer en standard kostnadsfördelning, med vilken varje företagare kan göra sina jämförelser. TT 1927, Allm. s. 25. Kolvstångsöron är standard tillbehör. Därs. 1962, nr 8, Ann. s. 31. Standard tidningspapper, billigaste kvaliteten av tryckpapper, innehåller ca 80 procent oblekt mekanisk massa och ca 20 procent blekt kemisk massa. NyTeknik 1977, nr 23, s. 13.
2) [i de mönsterbildande ssgrna av ifrågavarande typer av eng. standard- i ssgr l. standard i juxtapositioner] ss. förled i vissa ssgr, (närmast) motsv. 1 c—e.
a) motsv. 1 c α: som är l. tjänar ss. standard; äv. (allmännare): ss. referensmått l. -värde tjänande, genomsnittlig l. normal o. d.; numera bl. närmande sig c; se -ATMOSFÄR, -AVVIKELSE, -BETINGELSE, -HAMN, -TABELL m. fl.
b) som utgör en gängse l. (be)stående o. viktig l. grundläggande typ l. variant av ngt o. d.; huvud-; jfr a o. c; se -ARBETE, -BOK, -GREN, -INSTRUMENT, -TYP, -VERK m. fl.
c) motsv. 1 d, äv. d β: som har avseende på standard; som standardiserats l. som är standard, äv. allmännare: som utgör den gängse l. normala l. obligatoriska l. stående typen av ngt (äv. liktydigt med dels: typisk l. genomsnittlig, dels: stereotyp l. banal); se -AMMUNITION, -ARGUMENT, -BLAD, -BÖTER, -CEMENT, -DAG, -EXEMPEL, -FRAS, -GODS, -KULTUR, -MÅTT, -TYP, -VERSION m. fl.
d) som fixerats till sitt omfång l. sin utformning o. d. (utan bibet. av: gängse l. bibet. av: som utgör referensenhet); jfr a o. c; se -BANA, -PRIS, -TILLÄGG m. fl.
3) kvalitet, kvalitativ nivå o. d.
a) (uppnådd) kvalitativ nivå, kvalitet, klass (se d. o. 5 c α). Företagets produkter håller hög standard. Teknisk, moralisk, kulturell, konstnärlig standard. Det fordras bland .. (fackföreningens) medlemmar en relativt hög intellektuell och moralisk standard, för att en hvar skall inse, att vissa nackdelar äro oundvikliga, andra icke, och (osv.). SLorS 16: 332 (1899). Vissa bygder hade en kostbarare och förnämare (brud-)utstyrsel, andra en enklare och billigare. Bröllopets standard bedömdes efter, hur dyrbar utstyrsel som lånats. Granlund Träkärl 278 (1940). Den japanska standarden ifråga om odlingstekniken, omfattande jordberedning, plantering och ogräsrensning, (är) ovanligt hög. SvGeogrÅb. 1955, s. 21. Ända in i sista ögonblicket före tryckningen kunde det (hos ordbokschefen K. F. Söderwall) vakna betänkligheter, som måste hävas. Denna varsamhet bidrog att ge (SAOB) .. en hög vetenskaplig standard, och scriptoriet en anda av flärdlös gedigenhet. Böök i 3SAH LXVIII. 2: 89 (1959). — jfr SPEL-STANDARD. — särsk.
α) hos bostad l. färdmedel o. d.: kvalitet l. kvalitativ nivå i fråga om bekvämlighet l. elegans l. bådadera. (Förr hade det) befunnits svårt att hålla egendomen skuldfri och huset på den standard, som anstod en person av hans nåds rang. Lange Thackeray Esm. 172 (1926). På last- och tankfartyg har standarden höjts både för manskap och befäl, mest uppenbart för de förra. Enmanshytter för manskap är nu närmast regel på nyare tankbåtar. Form 1954, s. 34.
β) prestationsnivå. Enligt Olof Trygg höllo Kopparbergets samtliga spel vid 1680-talets början en genomsnittlig standard av 12—16 korgar i timmen. Lindroth Gruvbrytn. 1: 313 (1955).
γ) (mera tillf.) pregnant: hög l. god standard. (Han) sökte ge sig sken av en kulturell standard. Spong Sjövinkel 225 (1949).
b) (levnads)nivå l. (levnads)ställning i materiellt l. ekonomiskt l. socialt avseende; (materiella l. ekonomiska) förhållanden l. tillgångar; (ekonomisk l. social) ställning; äv. i uttr. ekonomisk l. materiell l. social standard. Fahlbeck Ad. 1: 313 (1898: social). (Gifta kvinnor) söka sig ut i arbetsmarknaderna därför att de tycka att det är trevligare och friare att arbeta utomhus för en lön, som tillåter dem en högre standard i kläder och nöjen än de skulle uppnå om de hölle sig till det husliga arbetet. SvD(A) 1932, nr 347, s. 12. FrSkånStäd. 112 (1932: ekonomisk). Min .. landsman beskriver en .. måltid inom ett .. fabriksområde, vilket må citeras som exempel på den i det stora hela låga materiella standarden. Stiernstedt Ryskt 115 (1935). Att den allmänna standarden stigit, vet envar. HågkLivsintr. 17: 134 (1936). En uppteckning från Mikkeli i Finland tycks vittna om att rankbågsdukens utseende utgjort ett tecken på familjens ”standard”. Rig 1950, s. 7. Vi har en civiliserad standard (i Sydafrika), men vi tvingas bort från den. Min man och jag och vår generation har fått uppfostran. Edqvist Eldfl. 213 (1964). — jfr LEVNADS-, LÖNE-, TVÅBILS-STANDARD.
(2 b, c) -ARBETE~020. särsk. till 2 b: (mönstergillt o.) grundläggande l. klassiskt arbete (se d. o. 11 c), standardverk. TT 1898, Allm. s. 182. —
(2 a) -ATMOSFÄR. meteor. om en internationellt ss. normal antagen atmosfär som ligger till grund för gradering av tryckhöjdmätare på flygplan, referensatmosfär. SvTeknOrdb. (1946). —
(2 a) -AVVIKELSE~0200. statist. o. sannolikhetsl. om (ett ss. spridningsmått tjänande) medeltal för l. förväntad storlek av avvikelser (från ett medelvärde), medelavvikelse. LAHT 1919, s. 285. —
(2 d) -BANA. (numera mindre br.) för längd- l. utförsåkning på skidor: (permanent) bana (i sht för märkestagning) som fixerats till sin märkning l. svårighetsgrad (l. bådadera). Setterberg LängdSkid. 70 (1923). SvSkidkal. 1939, s. 85 (för erövring av störtloppsmärke). —
-BESTÄMMELSE. särsk.: bestämmelse rörande l. om vad som är standard. FFS 1930, s. 488 (rörande valsat järn). —
(2 a) -BETINGELSE. (i sht i fackspr.) normal (l. ss. normal fastställd) betingelse (som man utgår från l. refererar till vid mätning l. värdering o. d.), normalbetingelse. Liljestrand Livslåg. 57 (1932). SvLäkT 1935, s. 84. —
-BIL. bil av standardmodell (i sht motsatt: bil av sportmodell l. sportbil). Agvald Körtekn. 42 (1957). —
-BLAD. (i fackspr.) blad (till lösbladsbok) med förslag till l. bestämmelser om standard. 3NF 23: 791 (1937). —
-BOK.
1) (mera tillf.) till 2 b: (förebildlig) prototyp l. klassisk typ av bok (för viss kategori av läsare); äv. om stående, klassisk bok i ett förlags utgivningslitteratur o. d. Anna Maria Lenngrens Skaldeförsök, som .. under snart hundra år förblivit en av de mest efterfrågade Bonnierska standardböckerna. Bonnier 2Bonniers 2: 21 (1930). Sigfrid Siwertz Mälarpirater är ju en standardbok för pojkar. TSvLärov. 1940, s. 345.
2) till 2 c: bok av vanligt l. normalt utförande, bok av standardtyp (se d. o. 2); äv. om fastställd l. obligatorisk lärobok (jfr 1). Form 1934, s. 82. Vi använder standardböckerna på lektionerna, men ibland frångår vi dem och gör som eleverna föreslår. SkolVard. 85 (1977). —
-CEMENT. byggn. om en vid flertalet betongarbeten använd portlandscement med normal förmåga att hårdna o. normal bindförmåga. IngHb. 5: 413 (1948). —
(2 a (o. c)) -DEPLACEMENT. sjöt. i fråga om vissa mariners fartygstyper: deplacement som avser fartyget ss. fullt rustat o. bemannat men ej försett med bränsleförråd o. reservmatarvatten (o. som urspr. gällde överenskommen maximistorlek), deplacement i standardton. Standarddeplacement avser fartyget fullt rustat men utan bränsleförråd och reservmatarvatten. VFl. 1931, s. 75. —
-DÄCK. Fireston Transport överlägset som standarddäck på moderna vägar! Motorför. 1955, nr 6, s. 39. —
-ELEMENT.
2) till 2 c, om var o. en av standardiserade o. hopsättningsbara delar av ngt, standardiserat element. 2NF 38: 716 (1926). —
(2 a, c, 3) -FORDRING. särsk. till 2 a, c: fastställd l. normal l. gängse fordring. Enligt de amerikanska vattenverkens standardfordringar finge kolititern icke vara högre än att bakterien endast kunde påvisas i 1 av 5 vattenprov om 10 cc i mjölksockerbuljong vid 37° efter 48 timmar. Wirgin Häls. 3: 136 (1933). HågkLivsintr. 19: 218 (1938). —
(2 b, c) -FRÅGA. särsk. till 2 b: (stående) huvudfråga (se d. o. 2) l. klassisk fråga. Lindroth SvLärdH 2: 307 (1975). —
(2 a, c) -FÄRG. (fastställd) färg l. normal- l. huvudfärg använd ss. jämförelseobjekt vid färgbestämning o. d.; normalfärg; jfr grund-färg 2 a. BotN 1913, s. 73. En praktiskt användbar metod att definiera färger är denna: man skaffar sig ett tillräckligt stort urval standardfärger och ger dessa lämpliga beteckningar (osv.). HantvB I. 1: 11 (1934). ”De rätta färgerna” betyder (när det gäller flerfärgsklichéer) i allmänhet standardfärger. Därs. 7: 125 (1939). —
(3) -FÖRBÄTTRING. förbättring av standarden.
(3) -FÖRSÄMRING. försämring av standarden.
-GEVÄR. sport. (jämförelsevis enkelt o. lätt,) internationellt enhetligt gevär för kortdistansskytte. Segra på standardgevär. BonnierLex. 6: 20 (1963). —
-GODS.
1) standardiserat gods (se d. o. 3) l. gods i vanlig(a) l. serietillverkad(e) modell(er). TT 1900, M. s. 89.
(1 a) -GULD. [jfr eng. standard gold] (numera mindre br.) om guld med laglig finhet (22 karat) för användning till mynt (o. tillverkning av guldsaker); jfr standard, sbst.2 1 e α. SvAffärslex. (1948). —
(2 a) -HAMN. [jfr eng. standard port] sjöt. om hamn för vilken man i tidvattenstabeller givit fullständiga uppgifter om tider för högt o. lågt vattenstånd o. om respektive vattenhöjd, varigm riktvärden tillhandahålles för ifrågavarande kustområde. SvGeogrÅb. 1948, s. 84. —
-HUS. särsk. (numera mindre br.): (monteringsfärdigt) hus av standardelement (se d. o. 2), standardiserat hus. SvD(A) 1919, nr 97 B, s. 2. SAOL (1973). —
-INREDD~02 l. ~20, p. adj. försedd med standardiserad l. serietillverkad (o. stereotyp) inredning. Form 1957, s. 151 (om lägenheter). —
-INSTRUMENT. särsk.: instrument som normalt l. obligatoriskt förekommer i visst sammanhang. Thunberg Livsförrättn. 180 (1924). Utom de fyra standardinstrumenten, hastighets- och vägmätare finns varvräknare och extra varningslampa för oljetrycket. Motorför. 1955, nr 4, s. 25. —
(3 b) -JÄKT. jäkt för att nå en högre materiell standard l. behålla sin materiella standard. SvD(A) 1959, nr 255, s. 7. —
(2 a, 3 a) -KLASS. (fastställd) kvalitetsklass; fastställd graderingsklass (i fråga om kvalitet). Den färdiga (lin-)tågan samt blånorna graderas till sin kvalitet efter olika standardklasser enligt okulär besiktning. SvVäxtförädl. 1: 522 (1951). SvD 5/3 1975, s. 26 (för bestämning av byggnadsstandard vid fastighetstaxering). —
-KRAV.
1) till 2 a, c: normalkrav o. d.; särsk. om de kunskapskrav som standardprov (se d. o. 2 a) ställer l. innebär. TSvLärov. 1953, s. 484. DN(A) 22/12 1966, s. 2.
2) till 3: krav på standard; särsk. till 3 a (α). SvD(A) 1961, nr 110, s. 6. Thurell VårdTrähus 9 (1975). —
(2 a, c) -KVALITET l. -KVALITÉ. kvalitet (hos l. på ngt) som svarar till krav fastställda gm standardisering (o. som tjänar ss. utgångspunkt vid värdering l. prissättning); normal (gm standardisering bestämd) kvalitet, normalkvalitet. Statens industrikommission har fastställt standardkvaliteter på de bomullsvaror som (osv.). SvD(A) 1918, nr 292 A, s. 7. Firsts. Utgör standardkvalitet för förstklassig jute och ligger till grund för alla officiella prisnoteringar. HantvB I. 8. 1: 78 (1939). —
(2 a) -LUFT. Standardluft .. (dvs.) luft med en densitet av 1,2 kg/m3 vid temperaturen 20° C, trycket 101,325 kPa .. och 65% relativ luftfuktighet. TNCPubl. 69: 109 (1978). —
-MAT-SEDEL. IdrBl. 1935, nr 132, s. 5. Vid sidan av standardmatsedeln skall man ha ett par varmrätter med husmanskost. DN(A) 1965, nr 89, s. 17. —
(2 d) -MEDALJ. sport. (av svenska idrottsförbundet utdelad) medalj för visst fixerat resultat. TIdr. 1895, s. 301 (i fri idrott; om förh. i Engl.). SvUppslB (1935). —
(2 b) -MELODI. En engelsk liten kombination presenterar med gitarrsolon, pianosolon och mycket sång två gamla standardmelodier. Orkesterjourn. 1937, nr 9, s. 19. —
1) till 2 a. I Aspects of the Theory of Syntax 1965 presenterade Chomsky en utbyggd och förbättrad version av .. (transformationsgrammatiken): den s. k. standardmodellen. Trampe o. Viberg Språkteori 172 (1972).
2) till 2 c. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 266 (om modell för gravering). Standard-, Sport- och Specialmodeller (av motorcyklar). Motorför. 1928, nr 4, s. 6. —
(2, 3) -MÅTT. särsk.
1) till 2 a: likare, normalmått; äv. om måttverktyg. 2NF 19: 228 (1913). De svenska passbitarna bilda för närvarande ett internationellt standardmått. Herlin FysVard. 24 (1925). Japanska hus äro standardiserade; när ett hus störtar eller brinner, kan allt som överlever katastrofen — dörrar, de värdefulla estraderna, pelarna av ädla träslag — ånyo användas. Och som standardmått tjänar golvmattan. Lilliehöök Nohara JapAns. 108 (1936).
2) till 2 c: standardiserat mått l. normalmått (se d. o. 2). Vissa standardmått för muttrarnes och skrufbulthufvudenas dimensioner. TT 1884, s. 150. Form 1946, s. 105.
3) till 2 c, motsv. mått, sbst.4 3 b δ: (krävt) vedertaget l. genomsnittligt mått; standardkrav. TIdr. 1895, s. 301. Fylla standardmåttet i fråga om medborgerlig kunskap. Östergren (1945). —
-MÖNSTER.
1) (numera mindre br.) till 2 a; om uppställd kvalitativ mönstertyp (för vara), standard. 2NF 1: 1369 (1904).
2) till 2 c: mönster (se mönster, sbst.3 5) som är standard. Frölich Lewis Babb. 17 (1923; om tapetmönster). —
-NUMMER.
1) (numera mindre br.) till 2 a, om nummer (se d. o. 5) i en indelning av ngt, vilken ger referensvärden. SFS 1917, s. 944 (i fråga om gradering av sockersorter).
2) till 2 (a o.) c: (viktigt l. bärande) stående ”nummer” (jfr nummer 7 b (slutet)) l. inslag (i ngt). Sten blev ett kåsörbarn, ett standardnummer i Morgonpostens spalter. Siwertz Pagoden 107 (1954). Novellen (”Samvetskval” av Strindberg) spred sig snabbt i Europa och hör ännu idag till standardnumren inom fredsrörelserna. Lagercrantz Strindberg 142 (1979). —
(2 a) -OMSÄTTNING~020. fysiol. energiomsättning (i kalorier) hos fastande person vid fullständig kroppslig vila, grundomsättning, basalomsättning. Thunberg Livsförrättn. 191 (1924). —
-PISTOL. sport. om internationellt enhetlig grövre pistol för pistolskytte. Segra på standardpistol. BonnierLex. 11: 320 (1965). —
(2 d) -PRIS. handel. normalpris l. fast pris; särsk.: fast avräkningspris. SvTeknUppslB 1: 32 (1937). Standardpriser, (dvs.) priser, som användas i vissa företag för avräkning mellan olika avdelningar inom företaget. SvBanklex. (1942). —
-PRODUKT.
2) till 2 c: standardiserad l. masstillverkad produkt; äv. bildl. Hans vänskap var en så personlig gåva till mottagaren, icke en standardprodukt till allmänt bruk. HågkLivsintr. 15: 13 (1934). Form 1949, s. 92. —
-PRODUKTION. produktion av standardiserade produkter l. av normaltyper. Gårdlund IndSamh. 87 (1942). —
-PROGRAM. särsk. om datorprogram (i sht underprogram) utformat så att det kan passa många användares behov. IdrBl. 1935, nr 138, s. 5 (för SM i längdskidåkning). DN(A) 23/8 1964, s. 23 (om datorprogram). —
-PROV. särsk.
1) till 2 a: prov (se d. o. 5) utgörande likare l. referensobjekt. TT 1894, K. s. 12. LAHT 1932, s. 59.
2) till 2 a o. c: standardiserat prov (se d. o. 1).
a) (för betygsnormering använt,) centralt utfärdat, standardiserat kunskapsprov (för grundskolan l. dess föregångare, folkskolan). TSvLärov. 1943, s. 178. PedT 1958, s. 3.
b) i annan anv. Standardprov å mjöl och gryn. Hildebrand HbFolkhush. 283 (1917). Av 23 (rid-)mössor var det bara ett fabrikat som klarade standardprovet för stötar. DN(A) 16/4 1964, s. 17. —
(1 a) -SILVER. om silver med laglig finhet (använt till mynt); jfr standard, sbst.2 1 e α. WoJ (1891). —
-SKALA.
1) till 2 a: ss. likare tjänande l. fastställd skala (se skala, sbst. 3), normalskala. Backman MännRas. 153 (1935).
2) till 2 c: standardiserad l. enhetlig skala (se skala, sbst. 2), normalskala. Globen 1927, s. 35. —
(3) -SKILLNAD.
(2 b, c) -SORT. gängse sort l. (gängse) huvudsort. UtsädT 1904, s. 37 (av säd). Hammarström Sportfiske 68 (1925; av flugor). —
-SPRÅK.
1) till 2 b: (gängse) ledande språk (se d. o. 4) l. huvudspråk (i visst sammanhang). PedT 1900, s. 385 (om franskan ss. bildningens språk).
2) till 2 c: vanligt l. gängse språk (se d. o. 5), normalspråk. Detta uttryckssätt förekommer inte i standardspråket.
-STORLEK~02 l. ~20. standardiserad l. (bestämd) enhetlig storlek. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 299. SvD(A) 28/12 1937, s. 1. —
-SÄNG. En bred standardsäng med ett gammalt färgrikt virkat sängöverkast. Claesson Sann. 48 (1970). —
(3) -SÄNKNING. sänkning av standard(en); särsk. till 3 a, b. Löneutvecklingen har medfört en standardsänkning för vissa grupper. PedT 1948, s. 193. —
(2 a) -TABELL. (i sht i fackspr.) tabell som ger normal- l. riktvärden för ngt. SvLäkT 1935, s. 86. Man har från fabriken gjort upp en standardtabell med bromsvärden som visar på olika bromseffekt. Motorför. 1955, nr 7, s. 24. —
-TAL.
1) (nästan bl. om ä. förh.) till 1 b: (tal angivande) antal standard. GHT 1895, nr 242, s. 4. SvSkog. 1026 (1928).
-TEXT.
1) till 2 b: (gängse) huvudtext (till utgåva av ngt). Det enda vi veta (är), att av vissa uppenbarelser två olika avfattningar finnas, standardtextens och en annan, sannolikt äldre. Om denna är Birgittas, en sekreterares eller en biktfaders, veta vi icke. Fornv. 1942, s. 415.
2) till 2 c: obligatorisk l. vanlig lästext. Man (kan) observera en påtaglig tendens att gå utöver de klassiska standardtexterna. TSvLärov. 1946, s. 155. Lärjungarna fick läsa upp en engelsk standardtext. Därs. 1952, s. 249. —
-TID. [jfr eng. standard time]
1) (i sht i fackspr.) till 2 a, om fastställd normaltid för industriellt arbete l. arbetsmoment (som ligger till grund för ackordssättning). Arbetets s. k. standardtid. Engblom IndOrg. 27 (1922).
3) (numera mindre br.) till 2 d: fastställd maximitid för erhållande av standardmedalj. IdrBl. 1924, nr 163, s. 1. —
-TILLVERKNING~020. tillverkning av standardiserad l. typiserad artikel l. standardiserade osv. artiklar, standardiserad tillverkning; jfr serie-tillverkning. SvSlöjdFÅb. 1926, s. 36. —
(2 d) -TILLÄGG~02 l. ~20. fast l. stående tillägg; jfr schablon-tillägg. HandInd. 868 (1927; om statistiskt beräknat genomsnittligt kostnadstillägg). —
-TYG. 66 standardtyger av bomull. Nu fastställda och prissatta av (Industrikommissionen). SvD(A) 1918, nr 292 A, s. 7. —
-TYP.
1) standardiserad l. serietillverkad l. typiserad typ; (fastställd) normaltyp. TT 1898, M. s. 111. Är icke Hispano Suizas stora standardtyp den ståtligaste .. den pålitligaste och snabbaste vagn i världen? Swing 1923, nr 43, s. 14. För att söka få till stånd en förenklad standardtyp av fjällstugor har (osv.). TurÅ 1952, s. 310.
2) ”urtyp” (för ngt); gängse l. vanlig (banal) typ. (Polarforskaren S. A. Andrée blir) en standardtyp av driftig mekaniker sådan vår civilisation ej ogärna reproducerar. Bengtsson Silv. 243 (1931). Vem har sagt, att Anden alltid måste röra sig inom ett animalt liv av standardtyp? KyrkohÅ 1933, s. 151. —
(2 b) -UPPLAGA~020. (upplaga utgörande) standardverk (se d. o.). 1880-talet, då Louis Moland fullbordade sin ännu ej ersatta standardupplaga (av Voltaires skrifter). Bring WarmhBibl. 181 (1941). —
-UTRUSTNING~020. standardiserad l. stående l. obligatorisk utrustning; utrustning som är standard. Motorför. 1928, nr 7, s. 7 (beträffande bilar). Traktorer, skördetröskor, slåtterlastare (m. m.) .. hör numera till gårdens standardutrustning. TurÅ 1951, s. 284. —
(2 b, c) -VARA.
1) standardiserad l. typiserad vara; huvudvara l. stående vara l. dagligvara. För C. A. Kåbergs tapetaffär ha ”Slöjdföreningens tapeter” redan blifvit en standardvara, och i dess skyltfönster ha de nya mönstren blifvit bekanta allt eftersom de kommit fram. SvSlöjdFT 1918, s. 115. Standardvaran har genom omständigheternas makt blivit det moderna hushållets hörnsten. SvSlöjdFÅb. 1929, s. 5. Genom utländska köpmäns medverkan vid avsättningen fick de nordiska fiskvarorna karaktär av standardvaror. Hasslöf SvVästkustf. 348 (1949). Redan yxorna från stenåldern är exempel på standardvaror, låt vara i mera blygsam utsträckning än de produkter som i våra dagar gör skäl för namnet. Fatab. 1952, s. 111.
2) bildl.; särsk.: dussinvara. Berg ModAmer. 73 (1925). Nya Morgonbladet (har) i femtio år på sitt särskilda vis sörjt för de liberala standardvarorna. Siwertz JoDr. 151 (1928). —
(2 b) -VERK. [jfr t. standardwerk, eng. standard work] (mönstergillt) grundläggande l. klassiskt skriftligt verk, (mönstergillt) huvudverk. Auerbach (1913). SvLittTidskr. 1960, s. 150. —
-VERSION. standardutförande, standardmodell. Motorför. 1955, nr 11, s. 10 (av bil). DN 1/2 1975, s. 21. —
-VILLA. (serietillverkad l. av serietillverkade enheter byggd) villa av gängse enhetsutseende. Larsson Borring Uppr. 11 (1930). Medelklassfamiljens standardvilla. SvD(A) 28/3 1935, s. 8. —
(2 a) -VÄRDE. (i sht i fackspr.) (bestämt) normalvärde l. riktvärde. TT 1900, M. s. 144 (på elektriskt motstånd). BokNat. Mater. 73 (1953; på atomvikt). —
Spoiler title
Spoiler content