SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STERIL steri4l, adj. -are; n. o. adv. -T (RARP 4: 29 (1645) osv.) ((†) n. = ÅbSvUndH 33: 61 (1620)).
Ordformer
(-il 1620 osv. -ile 1747)
Etymologi
[liksom d., nor. o. t. steril av fr. stérile, liksom eng. sterile av lat. sterilis, besläktat med sanskr. starī-, gallko, gr. στεῖρα, ofruktbar ko l. kvinna, got. stairo, f., ofruktbar. — Jfr STERILISERA, STERILITET]
1) om land l. mark l. jord(mån) o. d.: som icke (l. endast i ringa mån) bär l. kan bära avkastning, som ger ingen l. mycket liten skörd, ofruktbar (se d. o. 1); karg l. mager o. d.; äv. i utvidgad anv., om torka o. d.: som gör jord l. landområde o. d. steril(t) (i ovan angiven bet.). Helt steril sand. Steril öken. RARP 4: 29 (1645; om Norge). (Bergsfrälsejorden) är af sterile ör och sandmark uptagen. Bergv. 2: 253 (1741). Ett tort och sterilt Boställe. VDAkt. 1781, nr 561. Under hafre ensam gödes ej, om ej jordmon är dess mera steril. NorrlS 1: 116 (1802). Det .. mindre bördiga och på flere trakter sterila Jönköpings län. AB 1845, nr 178, s. 3. Steniga Arabiens sterila torka. Carlsson MinB 15 (1912). Död, steril mark som kallas alv. DN(A) 1964, nr 108, s. 18. — särsk. (i fackspr.) om (vatten i) sjö o. d. (med tanke på dess halt av näring för växter o. fisk): som är näringsfattig (resp. har näringsfattigt vatten) o. har obetydligt växt- o. djurliv. Hafsens djup är mäst sterilt, och betäckt med sand och Coraller, utan mycken fisk, kräk eller wäxter. Linné Sk. 87 (1751). SvFiskelex. (1955; om vatten).
2) bot. som icke (l. i bl. ringa grad) bär l. kan bära frö l. pollen l. som icke utvecklar l. kan utveckla frukt l. andra fortplantningskroppar, ofruktsam (se d. o. 3); motsatt: fertil; förr äv. allmännare: som icke får tillfälle att bära frö osv. När blommorne stå uti qwafda rum eller tilslutne orangerier, blifwa de sterile, så wida som luften ej kan föra miölet til pistillerne. Celsius Alm. 1745, s. 8. Sterila och fertila strån (hos Juncusarter). BotN 1868, s. 16. Vanligen äro sterila och fertila blad (hos ormbunksväxter) sinsemellan lika. Fries SystBot. 243 (1897). UtsädT 1907, s. 74 (om blommor hos råg). Flera av arterna (röksvampar) ha steril fot. Cortin SvampHb. 210 (1937). Östergren (1946; om hybrider). — jfr SEMI-, SJÄLV-STERIL.
3) om människa l. djur (i sht kvinna resp. hona): som icke kan få avkomma, ofruktsam (se d. o. 4); äv. i överförd anv., om äktenskap o. d.: barnlös; äv. allmännare, om sexuella förbindelser o. d.: som icke leder till någon avkomma. Är rackelhönan steril, eller kan hon, parad med tjäder, orre eller rackelhane, frambringa fertil afföda? TJäg. 1833, s. 415. De sterila (renkorna) fälla sina horn under vintern. Düben Lappl. 62 (1873). Det finnes mycken osedlighet, som icke kommer till synes i siffrorna för oäkta barn, närmast hela den s. k. sterila osedligheten. Thyrén Sedl. 13 (1915). I en trakt där inaveln gjort kvinnor och män sterila var barnsängen en helig plats. Martinson Kvinn. 190 (1933). Ett sterilt äktenskap. SvHandordb. (1966).
4) i sht med. o. farm. fri från levande mikroorganismer; äv. i utvidgad anv.: som kännetecknas av frihet från sådana organismer. TT 1894, K. s. 5 (om vatten). Sedan läkarna fått på sig sterila rockar och mössor samt en skyddslapp av gas eller annat tyg framför munnen, är allting klart för operationernas början. Nyström Kir. 1: 17 (1926). Ni häller kokande vatten över .. (tandborsten), så att den skall bli steril. Holm AlltFläck. 66 (1946). Fåhræus LäkH 3: 294 (1950; om operationsteknik). (Kärl-)preparaten (torkades) i sterila dukar och undersöktes bakteriologiskt. Bergstrand SvLäkS 454 (1958).
5) i mer l. mindre bildl. anv. av 13; i sht: som icke bär frukt (se FRUKT, sbst.1 5 c β) l. som icke leder till resultat l. gör åsyftad nytta l. verkan, fruktlös l. resultatlös l. ofruktbar (se d. o. 5); ofta dels: som icke producerar l. avkastar något (l. som producerar osv. mycket litet), improduktiv, dels: som saknar liv (se d. o. I 9 b), livlös (se d. o. 6); äv. dels (slentrianmässig l. osjälvständig o.) tom l. andefattig, dels: som saknar utveckling l. icke gör framsteg, stillastående l. stelnad o. d. Steril polemik. Sterilt grubbel. En steril likformighet. Gruppsamhörigheten kan vara fruktbringande eller steril. Sterilt formade tankegångar. Hänge sig åt steril sorg. De råkade in i sterila diskussioner. Sterila fraser. HC11H 2: 26 (1664; om krig). Bruks-Patronen .. sätter lif och rörelse i gång i många sterila skogsbygder. AdP 1789, 2: 840. Frihetstidens första årtionde var .. i litterärt afseende tämligen sterilt. Stavenow Frihetst. 177 (1898). Staden Genève är .. inte mycket att hurra för. Hotellkaserner byggda och radade utan ett spår af smak långs de inbjudande stränderna. Också de äldre kvarteren ovanligt sterila. Mattsson Resebr. 110 (1915). (Den konstnärliga) Stilens renodling av de inhemska motiven (under Mellersta Rikets tid) närmade sig det sterila stadium, som även en stor konst sällan förmår övervinna av egen kraft. Strömbom EgyptK 125 (1928). Det var inalles inte mindre än åtta stycken, som i sterila ordalag .. lovprisat martyrerna. Swensson Willén 69 (1937). Gyllensten Grott. 80 (1973). — särsk.
a) om person l. om ngns själ o. d. Thorild (SVS) 2: 27 (1784; om själ). Tersmeden Mem. 1: 10 (c. 1790; om informator). Ljunggren SVH 1: 274 (1873). (Förläggaren) fick två häften (av Svenska Öden), och så kom processen. Jag blef steril. Strindberg Brev 6: 73 (1886). Gustaf (IV) Adolf var en steril natur. SvH 8: 216 (1905). En steril människa utan entusiasm för sin uppgift. SvHandordb. (1966).
b) (†) om yrkesgrupp l. samhällsklass: ur nationalekonomisk synpunkt improduktiv (se d. o. 2). Järta 2: 324 (1824).
c) (†) i uttr. steril på ngt, som icke kan l. förmår frambringa ngt, improduktiv i fråga om ngt; steril för ngt, oemottaglig för ngt, opåverkbar i fråga om ngt. Landedh är blifwett Steril och ofruchtsampt på nyttigt Folck. ÅbSvUndH 33: 61 (1620). För öfrigt är .. (Engl.) ett sterilt land på musik. Geijer Brev 40 (1809). Mosaismen var steril för den bildande konsten. Bolin Statsl. 1: 214 (1869).
Ssgr (till 4): STERIL-AVDELNING~020. farm. o. med. på sjukhus, apotek o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) med uppgift att syssla med sterilisering l. sterilt material o. d.; jfr -central. DN(A) 6/10 1964, s. 35.
-BEHANDLA, v. -ing. behandla (ngt) medelst sterilisering, sterilisera; särsk. ss. vbalsbst. -ing: sterilisering. Östergren (1946).
-CENTRAL, r. l. m. med. på sjukhus: central sterilavdelning. SvD 9/8 1973, s. 3.
-FILTER. (i fackspr.) filter för sterilisering. FaluKurir. 11/1 1969, s. 11.
-FILTRERA, v. -ing. (i fackspr.) filtrera (ngt) genom sterilfilter; sterilisera (ngt) gm filtrering. SvIndustri 433 (1935; i p. pf., om äppelsaft). Ölet sterilfiltreras, tappas och distribueras över hela landet. Expressen 1964, nr 28, s. 27. Fass 1978, s. 159 (: sterilfiltrering).
-GAS. (förr) steril gas (se gas, sbst.2). LbKir. 1: 494 (1920).
-GRÄDDE. (i sht i fackspr.) steriliserad grädde, steril grädde; jfr -mjölk. UNT 1/9 1939, s. 1.
-KOMPRESS. steril kompress, steriliserad kompress. Östergren (1946).
-KONSERV. (gm kokning under tryck fabriksmässigt framställd o.) steriliserad konserv (se d. o. 2), helkonserv. SvFiskelex. (1955).
-LAMPA. (i sht förr) lampa för sterilisering medelst bestrålning med ultraviolett ljus, steriliseringslampa. UNT 10/9 1941, s. 4.
-MJÖLK. (i fackspr.) steriliserad mjölk, steril mjölk; jfr -grädde. BonnierLex. (1966).
-RUM. farm. rum (se rum, sbst.3 9) med steril luft (för framställning av sterila läkemedel). SvD(A) 1957, nr 327, s. 23 (i apotek).
-SKÅP. farm. skåp med steril luft (för tillverkning l. förvaring av sterila läkemedel o. d.). SvD(A) 1959, nr 161, s. 11.
-TVÄTTA, v., -ning. i sht med. med avs. på händer o. d.: gm tvättning (med steriliserande vätska) göra steril. Söderström LäkKvacksalv. 146 (1926). Wallquist LappmDokt. 212 (1936; i p. pf., om händer). Den steriltvättning, varmed en modern kirurg bereder sig till operationen. Näsström FornDSv. 1: 204 (1941).
Avledn.: STERILHET, r. l. f. (mera tillf.) om förhållandet l. egenskapen att vara steril, sterilitet. Östergren (1946).
Spoiler title