publicerad: 1989
STICKLING stik3liŋ2, sbst.3, om person m.//ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(steck- 1852 (: stecklingsgörandet)—1910. stick- 1830 osv.)
Etymologi
(i sht i fackspr.) växtdel (i sht stamdel l. kvist, äv. blad l. del av rot) avskuren o. avsedd att stickas ned (se STICKA, v.1 I 9 d) i jord l. vatten o. d. för att bilda rötter o. utvecklas till en ny planta; äv. oeg., om ung planta utplanterad sent på hösten; jfr SNITTLING, SÄTT-KVIST. Agardh Bot. 1: 274 (1830). (Krusbärs- o. vinbärsbuskar) kunna .. förökas medelst sticklingar .. Man afskär ett årsskott just vid en led, klyfver det i den afskurna ändan, och sätter ett rågkorn deri, hvarefter qvisten nedsättes i lös och lucker, väl tillredd jord. Langlet Husm. 768 (1884). Vid rotfruktsfröodling använder man sig av två olika metoder, nämligen dels odling på övervintrande s. k. sticklingar, dels odling på stora rötter. LAHT 1917, s. 124. 2NF 26: 1330 (1917; oeg.). Föreståndarinnan för Runebergshemmet (i Borgå) skänker mig ett par sticklingar av Runebergs pelargonier som minne. Lundgren VintMån. 131 (1933). LAHT 1955, s. 61 (i fråga om förökning av träd). TNCPubl. 71: 62 (1978). — jfr KNOPP-, ROSEN-, ROT-, SKOTT-, SOMMAR-, VINTER-, VÅR-STICKLING. — särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. om ngt som utgör en ”avläggare” (se d. o. II 1 b) av ngt l. en följdföreteelse till ngt l. den spirande begynnelsen till ngt o. d. Wi hafwa förnuft för att afkyla .. wåra tygellösa begärelser; och af dem tror jag att det, som ni kallar kärlek, är en stickling, en afläggare. Hagberg Shaksp. 10: 296 (1850). Jag (dvs. Kristus) skall plantera en ljuflig örtagård med dygdens sticklingar. Quennerstedt StrSkr. 2: 323 (1885, 1919). Seglingens idrottsliga stickling, tävlingsjakten, har i sin nyaste Bermudaskrud rönt inverkan från fågelvingen. Frosterus Jord. 143 (1930). särsk. om person; särsk. dels om avkomling av en släkt o. d., dels om ung person med tanke på omognad l. oerfarenhet o. d. (Kanske kunde man) få se en .. Bourbon, prins Henrik, hertigen af Sevilla; i spetsen för den spanska republiken! Denna stickling af den ädla stammen har (osv.). SDS 1886, nr 472, s. 2. Övergesällen höll (vid gesällutnämningen) inledningstalet eller ”predikan” till ”sticklingen” (spenamn för den unge), vilken började med orden: ”Med gunst! Träd lyckligt in!” Fröberg Skrädd. 199 (1941).
Ssgr: A (numera bl. mera tillf.): STICKLING-FAT, -PLANTA, se B.
B (i sht i fackspr.): STICKLINGS-BÄNK. bänk (se d. o. I 3 a) för uppdragning av sticklingar. LAHT 1890, s. 108. —
-FAT. (stickling- 1872. sticklings- 1877 osv.) jfr fat 3 o. -kruka. HbTrädg. 1: 28 (1872). Abelin TrInomh. 62 (1904). —
-FÖRÖKA, -ning. föröka (växt) medelst sticklingar. LAHT 1931, s. 835 (: sticklingsförökning). Därs. 1933, s. 975 (i p. pf., om plantor). Vilja vi sticklingsföröka äldre tallar, måste vi gå via ymparna. SvVäxtförädl. 2: 658 (1951). —
-GÖRANDE, n. (numera föga br.) om framställning av en stickling l. sticklingar, sticklingsodling l. dyl. BL 19: 172 (1852). —
-KULTUR. kultur (se d. o. 2) av sticklingar; sticklingsodling. Jönsson Gagnv. 27 (1910). Sticklingskultur å friland. SD 1918, nr 80 B, s. 4. —
-METOD. metod för uppdragning av plantor medelst sticklingar; äv. oeg.: metod för förökning gm utsättning av unga plantor sent på hösten. 2NF 26: 1331 (1917; oeg.). —
-PLANTA. (stickling- 1901—1923. sticklings- 1876 osv.) planta erhållen av stickling. De yngre frö- och sticklingsplantorna (av stockrosor) böra antingen öfvervintras i krukor eller jordslås i en kall drifbänk. HbTrädg. 6: 13 (1876). LAHT 1917, s. 607.
Spoiler title
Spoiler content