SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STILISERA stil1ise4ra l. sti1-; förr äv. STYLISERA, v. -ade (AOxenstierna 4: 65 (1628: stylizeredhe), RP 8: 290 (1640: stilizerar, pr. sg.), Stiernman Riksd. 982 (1641: styliserade, p. pf. pl.) osv.) ((†) pr. ind. sg. -er RP 6: 543 (1636). — p. pf. -t Lind 2: 887 (1749)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr STILISATION.
Ordformer
(stijl- 16581696. stil- 1639 osv. styl- 16281867. -isera (-ic-) 1637 osv. -izera 16281696)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. stilisere, eng. stylize av t. stilisieren (ä. t. äv.: stylisieren) l. (ytterst) it. stilizzare; avledn. av STIL, sbst. — Jfr STILISATION, STILISATÖR, STILIST]
1) (numera bl. i vitter stil l. med fackspråklig prägel) motsv. STIL, sbst. III 1: (på lämpligt l. passande l. korrekt sätt) utforma ordalydelsen i o. därigm ge (ngt utgörande ämne för skriftlig behandling (jfr 2)) en (viss) språklig stil(prägel); äv. allmännare, liktydigt med: forma till ord o. meningar l. avfatta l. formulera, stundom äv.: nedteckna l. nedskriva; äv. abs.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are), om ngt stiliserat (i ovan angivna betydelser). AOxenstierna 4: 65 (1628; med avs. på fullmakt). R. Cantzleren förmante och Syndicum, att han mitius (dvs. mildare) stylizerer och förer pennan i sine inlagor. RP 6: 543 (1636). Vi .. uppgjorde förslag till nytt fattigvårdsreglemente för socknen, hvilket förslag jag på qvällen ensam stiliserade. Johansson Dagb. 1: 229 (1877). Du märker .. att jag inte försöker stilisera mitt bref litterärt. AEngström (1906) i MestAEngström 167. En dag skickade hon henne .. en kvinnlig journalist på halsen som skrev en liten artikel i en veckotidning om kolonin, full av fritt stiliserade fakta. Aronson Medalj. 236 (1935). De största bidragen (när det gäller bibelcitat i predikningar) lämnas .. (vid 1800-talets början) icke av Paulus eller av vishetsböckerna utan av de mer högpoetiska skrifterna och det högtidligt stiliserade Johannesevangeliet. Wifstrand AndlTal. 76 (1943). ”Anmältes att Philosophiæ Adjuncten Herr Sjöborg till Academien förärat .. (tre) skrifter .. Academien updrog åt Secreteraren att härföre muntligen förklara Herr Sjöborg Hennes tacksamhet.” Denna tacksamhet var, av stiliseringen att döma, den minsta möjliga. Schück VittA 7: 33 (1943). — jfr HÖGT-STILISERAD samt OMSTILISERA. — särsk. i vissa numera obrukliga anv.
a) i uttr. stilisera ngt grekiskt och italianiskt, avfatta l. formulera ngt på grekiska o. italienska. Titulen (hade,) henne (dvs. drottning Kristina) til behagh, Grekiskt och Italianiskt most stylicerat wara. NAv. 17/7 1656, s. 8.
b) i fråga om avfattande l. formulerande l. skrivande vid räkenskapers l. räkenskaps- l. handelsböckers förande l. vid angivande av ekonomisk fordran l. utfärdande av räkningar o. d. Cammar fiskalen hade begiärat att få inqvirera huru bökerna styliceras. ConsAcAboP 4: 212 (1674). (Det är att hoppas, att konungen måtte,) om något feel kan wara i räkningarne, som .. (vederbörande) intet så wettat effter Bookhållare konsten Stijlizera, som en Nådig Konung öfwersee. ÅbSvUndH 10: 23 (1696). Räkningarne (till medicinalfonden böra) inrättas särskilt för hwart och et .. behof, på det sättet, at hwad N:o 1 angår, räkningen stiliseras: Medicaments räkning för de til en farsot uti N. Sokn .. åtgångne medicamenter. PH 10: 384 (1774). Huru vill du stilisera din fordran. Meurman (1847).
c) med avs. på utanskrift på l. ingress till brev: utforma, formulera. (Det förekommer) Regeringen underligit .. att .. (den danske prinsen) kommer med sådane breef och insinuerer för oss med sådane titler, der doch hans Her fader annorledes stilizerar. RP 8: 290 (1640). Utanskriften på brefwen måste sålunda styliseras (osv.). Lagerström Holberg Jean 91 (1794).
d) övergående i vissa speciellare bet.
α) i uttr. stilisera ngt till ngn, adressera (se d. o. 1) l. rikta ngt till ngn. Uplästes församblingens i Nummis ledamöters til Consistorium Ecclesiasticum stylicerad supplique .., hwarutinnan (osv.). ConsAcAboP 12: 17 (1726). En til honom sielf som præsident rätteligen styliserad besvärsskrifft. 2RA 3: 619 (1734). En röd Taskbok .. är borttappad .. med .. några stycken Brefwer, stiliserade til Maria Schöström. DA 1793, nr 194, s. 4. Man såg för få år tillbaka en ordentligt (dvs. på allvar?) styliserad förskrifning till djefvulen. Leopold 3: 181 (1798, 1816); möjl. till huvudmom. Meurman (1847).
β) med avs. på sedel (se d. o. 2): (gm sedeltext ange o. därmed) utlova l. försäkra (sedelns) inlöslighet (i det l. det valutaslaget); anträffat bl. i förb. med prep.-adverbial inlett med i, angivande valutaslag vari inlösen sker l. kan ske. Skada! att desse Små-sedlar icke styliserades i Slantar. Blix SvFinance 47 (1797). Banco-sedlarne, som med slantar fingo inlösas, .. woro (icke) i Slantar styliserade, utan woro alle, indeterminatim (dvs. obegränsat) ställde på Kopparmynt. Därs. 58.
γ) i uttr. vara väl stiliserad, om person: vara väl skickad att stilisera, vara duktig att föra pennan, ha god förmåga att uttrycka sig (skriftligt). Landshöfd. i Viborgs Län Carl Stjernvall .. berömmer sig mycket af Prästerne — som skola var oändel. väl styliserade. UrFinlH 204 (1812).
δ) [med avs. på bet.-utvecklingen jfr SKRIVA, v. 6] i uttr. stilisera ngn så l. så, (i skrift) beteckna l. benämna l. kalla ngn så l. så. Fast den Catholische Liga .. nu flatterar Holland, lær den doch ændtligen uthbryta på dem som de förste .. och opportuneste kættare och rebeller som Papisterne dem ibland sig altid stilisera. HSH 28: 216 (1659).
2) (i fackspr., särsk. stilist. o. litt.-vet.) motsv. STIL, sbst. III 1: ge (ngt utgörande ämne för skönlitterär behandling) en viss (markant) stil l. stilprägel (äv. i uttr. stilisera ngt till ngt, med prep.-adverbialet angivande stil osv.); numera företrädesvis i fråga om att ge ngt en av förenkling l. knapphet (i uttryckssättet o. d.) l. av schematisering l. normalisering kännetecknad stil(prägel), o. i denna anv. stundom äv. med klandrande l. nedsättande bibet.; ofta i p. pf. (i mer l. mindre adjektivisk anv.), särsk. (i sht med klandrande osv. bibet.) liktydigt med: schematisk l. schablonmässig l. stel; äv. abs.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are), om ngt stiliserat (i ovan angivna betydelser); jfr STILISATION 2, STILISATÖR, STILISTIK 1. CGLeopold (1794) i 2Saml. 8: 100 (i p. pf., om liktal). För .. (Svenska litteraturföreningens tidning) har jag skrifvit en liten anmälan af Tit. (dvs. adressatens, C. Molbechs) arbeten, öfverlemnande åt Redaktionen, att, i enlighet med tidningens plan, stilisera den korta uppsatsen. JERydquist (1833) i MolbechBrevveksl. 2: 48. Det vilda och påtagliga, det skarpkantade och karakteristiska, som bilda häfdernas verklighet .. (ha i G. III:s skådespel) stiliserats till en sorts historisk gobelinstil med paradaktigt och förnämt majestät. Levertin G3 260 (1894). Från en viss stilisering kan dikten (Graven i Perho) .. icke frikallas: man ihågkomme de tre tvillingparen, deras hela dagen utan mat och hvila fortsatta arbete på åkern, deras vandring, en om en, till fadern. Söderhjelm Runebg 1: 376 (1904). Man förstår .. mycket väl orsaken till denna anklagelse (för stelhet o. kyla hos den fransk-klassiska tragedien); den ligger i den stränga stiliseringen och i denna stiliserings art. Sylwan (o. Bing) 1: 329 (1910). Folksagomotiven bestå till en mycket stor del av forntro i diktens fastslagna och stiliserade former. SagSed 1935, s. 47. (Strindberg) kan stilisera sin dialog, göra den fåordig och lakonisk. Lamm i 3SAH LIII. 2: 24 (1942). (C. A. Ehrensvärd) hade med sitt livliga ingenium fallenhet att vara mycket detaljrik: sakliga iakttagelser och djärva hugskott strömmade ohejdat på honom. Men han hade också nedärvt anlag för en sammanträngd ordknapp stilisering. Josephson Därs. LXX. 2: 48 (1961). — särsk.
a) i förb. med prep.-adverbial inlett med efter vars huvudord betecknar det som ngn vid viss stilisering har som förebild o. efterbildar l. låter sig vägledas av. Man bör ej förundra sig öfver, att landskapslagarna förete en så enkel, talspråket närstående form, och att den skriftlärde så sällan stiliserat dem efter sina latinska böcker. Cederschiöld Skriftspr. 27 (1897).
b) i p. pr.: som leder tanke l. föreställning till en viss (schablonmässig) stil(form). Dessa namn (dvs. ros o. lilja) äro ju så stiliserande, att de knappt kunna tagas som artnamn i vanlig bemärkelse. Hedvall RunebgStil 74 (1915).
3) (i fackspr.) motsv. STIL, sbst. III 2: bibringa gestaltningen av (ngt utgörande motiv l. ämne för konstnärligt l. konstfärdigt skapande l. bearbetande) en ingripande o. enhetlig (renad l. förädlad) stilkaraktär; i sht i fråga om att (gm bortseende från individuella l. tillfälliga l. naturalistiska o. d. drag o. gm koncentration till l. framhävande l. renodling av ett visst l. vissa grunddrag l. gm betonande av det allmänna l. lagbundna o. d.) låta gestalta ngt på ett (starkt) förenklat l. typiserat l. schematiserat (icke sällan överdrivet) sätt; ofta i p. pf. (i mer l. mindre adjektivisk anv.); äv. abs.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are), dels om förfaringssätt l. metod som innebär stilisering (i ovan angivna betydelser; stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: stiliseringskonst), dels om resultat (särsk. konstverk l. -alster) av stilisering.
a) i sht konstvet. i fråga om bildande konst l. konsthantverk o. d. Lotus- och papyrusplantorna stiliserades i hög grad och förvrängdes på många sätt (i ornamentiken i det forntida Egypten). Scholander 3: 19 (c. 1870). Upmark Lübke 386 (1872; i p. pf., om draperier på stenreliefer). Hvarje häfte börjar med en färgad naturstudie (av en växt), medan de efterföljande planscherna utgöras af stiliseringar. MeddSlöjdF 1896, s. 138. (Den franske målaren Meissonier) stiliserar aldrig, använder inga gamla målare som förmedlare mellan sin iakttagelse och sitt arbete. Nordensvan KonstH 214 (1900). Expressionismens stilisering. 2NF 19: 197 (1913). En folklig stilisering existerade redan (på 1600-talet). 2SvKulturb. 1—2: 215 (1934). I porträtten som ännu långt in på .. (1600-talet) så gott som undantagslöst framställa medlemmar av kungahuset och högadeln, frapperar det, att en konsekvent stilisering genomgående gör sig gällande. SvFolket 3: 290 (1938). — särsk. (numera bl. mera tillf.) ss. vbalsbst. -ing, i pregnant anv., om dekorationsmåleri (marmorering) som kännetecknas av att dekoren utförs medelst en genomgående likformig metod som ger en betonad stilkaraktär. Stilisering, som ibland benämnes fantasimarmorering, är uteslutande dekorationsmåleri. Det gäller i detta fall att komponera både färg och form. HantvB I. 1: 182 (1934). TNCPubl. 42: 66 (1969).
b) i sht mus. i fråga om musik. Man går (inom musiken) alltmer mot en stilisering av uttrycket .. En finare stilisering, som dock småningom skulle leda till konventionalitet och yttre formalism, banar sig väg i Italien. Jeanson (o. Rabe) 1: 138 (1927). Som stiliserad konstmusikalisk form introducerades menuetten av Lully inom operan i slutet av 1650-t(alet). 2SohlmanMusiklex. 4: 504 (1977).
c) i sht teat. i fråga om skådespelar- l. teater- l. filmkonst; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. dels om rollgestaltning l. rollframställning: som betonar l. framhäver l. renodlar det ideala l. allmängiltiga l. enkla o. rätliniga (i st. f. det realistiska l. naturalistiska l. individuella l. mångfaldiga o. variabla), dels i överförd l. utvidgad anv., om teaterkonst l. -verksamhet l. -föreställning o. d.: inriktad på scenisk framställning som betonar osv. det ideala osv. En utmärkt stiliserad framställning gaf .. (skådespelaren I. Nilsson) som officeren i ”Ett drömspel”. 2NF 37: 765 (1925). Man talar särskilt i våra dagar mycket om ”stiliserad teater”, tydligen dock utan att närmare eftertänka vad som i teaterns verksamhet kan stiliseras. Peterson-Berger Musik 238 (1928, 1942). Operans konstart är och har alltid varit den egentliga ”stiliserade teatern”, på en gång overklig, konstnärligt lagbunden och i högre mening verklighetstrogen. Därs. Det är möjligt att temat skulle få större bärkraft i en helt och hållet stiliserad föreställning. Men Lagerkvist var i detta drama på väg mot en mera realistisk teaterstil. BonnierLM 1954, s. 317. Där kvinnoslaveriet (i Widerbergs film) .. utspelas i en karg och platt norrländsk obygd har Lökkeberg förlagt sin (film-)berättelse till en vild och dramatisk fjordnatur, som regissören utnyttjar maximalt för retoriska och symboliska syften. Taggiga klippsilhuetter i motljus, stormsvepta fjordväggar och dånande brottsjöar bildar pittoreska fingervisningar om vilka konflikter och lidelser som rasar i människornas bröst och är samtidigt till för att ge handlingen karaktären av ett antikt och ett mytiskt drama. .. Själv föredrar jag Widerbergs mer lågmälda och realistiska ton framför denna yviga stilisering. SDS 12/5 1987, s. 47.
4) (numera bl. i vitter stil l. med fackspråklig prägel) motsv. STIL, sbst. III 3, 4: ge l. bibringa (ngt) en viss (passande l. lämplig o. d.) stil l. karaktär l. ordning o. dyl. l. stilen l. karaktären (av det l. det); äv.: (gm abstraktion l. eliminering l. framhävning l. renodling av vissa drag l. element) bringa (ngt) att föreligga i en viss (från det individuella l. tillfälliga l. variabla l. reella l. vardagliga o. d. befriad) förenklad l. ren l. ideal l. typisk l. normaliserad l. schematisk o. d. form l. gestalt (särsk. i p. pf., närmande sig l. övergående i adjektivisk anv., liktydigt med: förenklad osv.); stundom äv. med direkt obj. betecknande människotyp l. person o. d. (Vid beräkning av formen på en konsolfjäder) fås för fjädern den å .. (figuren) prickade grundformen, som sedan kan stiliseras något till den med dragna konturer antydda formen. TT 1879, s. 61. Det var lundarnas och hagarnas resliga, nätta poppel, som nordan och stenmark, drifis och salt tuktat och stiliserat till en oigenkännelig varietet. Strindberg Hafsb. 87 (1890). Från den söta, bild- och tvålsköna flickan .. har man nu tagit steget fullt ut till en strängt stiliserad mannekängtyp (som skyltdocka). SvD 5/12 1925, Bil. s. 3. Det tjänar ingenting till att (i Delsbogården på Skansen) hopa detaljer så att den ena skymmer den andra. Man tvingas .. att något stilisera den naturliga oredan i klädkammaren, för att över huvud taget någonting skall bli uppfattbart för besökaren. Fatab. 1941, s. 172. (Ärkebiskop Eskil o. den heliga Birgitta) stiliserade sitt liv efter legendens och kyrkofädernas mönster, med stark viljeanspänning. Andersson SkånH 1: 390 (1947). En stor humanistisk forskares verk speglar i vetenskapens stiliserade form hans väsen. Dens. i 3SAH LXI. 1: 26 (1950). Bakom erotiken i filmen ligger förljugna och abstrakta idéer om sexualitet, flott presenterad i ett starkt självmedvetet bildspråk som stiliserar exhibitionismen och samlagen för att lura i publiken att förhållandet mellan hjälten och hjältinnan .. går djupare än producenternas och regissörens masturberingsfantasier. SDS 12/2 1984, s. 5; jfr 3 c. — särsk. i p. pf., om uttal, liktydigt med: normaliserad, standardiserad. (Det tyska scenuttalet) är i själfva verket ett artificiellt, stiliseradt uttal af det högtyska skriftspråket. 2NF 30: 607 (1920).
Särsk. förb.: STILISERA OM1010 4. (numera bl. i fackspr. l. vitter stil) till 14: stilisera (ngt, äv. ngn) på nytt (ännu en gång) l. på annat l. förändrat sätt; jfr om, prep. o. adv. III 7, o. omstilisera. särsk.
1) till 2. Schulthess (1885).
2) till 4; särsk. med avs. på person, i fråga om att (i beskrivning l. diktning) förändra dennes person l. personlighet (till en annan än den som föreligger l. förelåg i verkligheten). (Ingjald Illrådes dotter) Åsa har (i Adlerbeths tragedi) stiliserats om till en vanlig prinsessa, som fått låna namnet Hilma ur ”Ossian”. Blanck NordRenäss. 356 (1911).
Ssgr (till 14; i fackspr.): STILISERINGS-KONST. om konsten att stilisera. TSvLärov. 1952, s. 458 (om formuleringskonst).
-ÖVNING. övning i att stilisera. SFS 1906, nr 10, s. 44 (till 3 a).
Spoiler title