SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STILLA stil3a2, sbst.3, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(-a 1631 (efter prep.) osv. -e 1528 (ss. obj.)1622 (efter prep.). -o 1638 (efter prep.)1643 (efter prep.))
Etymologi
[sv. dial. stilla; till STILLA, v.1, o. etymologiskt identiskt med -STILLA]
1) (†) motsv. STILLA, v.1 I 3 b, om en godvilligt l. frivilligt given (vänskaps)gåva som ges utöver den egentliga ekonomiska ersättningen vid köp l. byte (avsedd att stilla ev. missnöje med den ekonomiska uppgörelsen); i sht i uttr. i l. till (en) stilla, ss. sådan gåva. GävleTb. 9 (1574: j). Nu förräten förlicktes, fadheren och modhren medh oluff Larss .. och gaff han Modhren — 5 daller i willegodha och stilla. ÅngermDomb. 22/8 1631, fol. 46. Därs. 1640, fol. 41 (: vthi en stilla). Erich Nilsson i Sundh lofwadhe sin sal: hustros, hustro Sares erfwinger .. 70 (riksdale)r koppm(yn)tt till en ewerdeligh oklandrat stilla af alla s. h. Sares arfwingar. Därs. 1647, s. 114.
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. STILLA, v.1 I 4: foder (se FODER, sbst.1 1). G1R 5: 82 (1528). Han som alltid varit den förste att få sitt hö bärgat och stillan under tak för vintern, blev det här året den siste. Vi 1954, nr 26—27, s. 6.
Ssgr: A (till 2; i vissa trakter, bygdemålsfärgat; jfr stilla, v.1 ssgr): STILL-BOD. bod (se bod, sbst.1 2) för förvaring av foder; jfr -rum. SvT 1852, nr 193, s. 2 (från Falun).
-RUM. (om ä. förh. i Dalarna) om den avdelning av ett stall där utfodringen skedde. PT 1902, nr 88 A, s. 1 (från Sala).
B (till 1; †): STILLE-PENNINGAR, pl. pengar givna ss. ”stilla”. UpplDomb. 1: 22 (1618).
Spoiler title
Spoiler content