SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STIPLAD, p. adj.
Etymologi
[till STIPEL, sbst.1 (under påverkan av nylat. stipulatus, till stipula)]
(†) som är försedd med stipler. Stiplad (stipulatus) har små Fjäll eller Blader wid fästet af de riktige bladens skaft, s. s. de mästa af Ärt-Slägtet. Euphrasén LinnéTermBot. 9 (1792). Geraniaceæ .. Bladen enkla eller parbladiga, stiplade. Nyman VäxtNatH 1: 359 (1867).
Spoiler title
Spoiler content