SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STOMMANE, n.
Etymologi
[sv. dial. stommane, kvarnkar (se Wadström SvKvarnterm. 179 (1952)); jfr d. dial. (Bornh.) stommene, stomme; utvidgning av det ord som föreligger i sv. dial. stomman, stomme, kvarnkar (se -STOMAN)]
(†) stomme (se STOMME, sbst.2 1). VgFmT III. 1—2: 55 (1910).
Spoiler title
Spoiler content