SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
STÖR stœ4r, sbst.1, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -ar (VinkällRSthm 1557 (: störa), Palmquist ObsRyszl. 22 (1674) osv.) ((†) -er HovförtärSthm 1624, s. 3 (: Stööer; sannol. felaktigt för Stöörer)); l. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) STÖRJA stœr3ja2, f. l. r.; best. -an; pl. -or; l. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) STÖRJE stœr3je2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(stiria 1611. stiör- i ssg 1712 (: stiör fisk). styra 1866—1955. styria 1611. styrre 1540. stör (-öö-) 1557 osv. störije- i ssg 1536 (: störije råm). störir, sg. c. 1580. störja (-ia) 1538 osv. störje 1558 (efter prep.), 1787 (ss. subj.) osv. -störra 1877 (: Sille-störra)—1955 (: Sillestörra). -större 1845 (: Hå-större; ss. subj.))
Etymologi
[fsv. styria, sv. dial. störja, styrja, styra (Gotl.); jfr fd. styriæ (d. stør, størje, større, styrje), fvn. styrja, nor. stør, størje, mlt. stȫr(e), stür (lt. stür), mnl. stōre (nl. steur), fht. stur(i)o, mht. stür (t. stör), feng. styria; av ovisst urspr.; möjl. besläktat med STYR, sbst.1, o. STÖRA, v.2; formen stör har i sv. inlånats från t.]
1) fisk tillhörande ordningen Acipenseriformes, benfiskar, omfattande dels familjen Acipenseridae, dels familjen Polyodontidae, skedstörar; särsk. (o. företrädesvis) om till familjen Acipenseridae hörande (fisk av) släktet Acipenser Lin.; särsk. om fisken A. sturio Lin. (äv. kallad (den) vanliga l. egentliga stören l. vanlig stör); äv. koll. o. ss. namn på maträtt; i pl. (i sht zool.) äv. om familjen A. (äv. kallad äkta störar); äv. i utvidgad anv. i pl. om ordningen broskganoider omfattande dels familjen Acipenseridae, dels familjen Polyodontidae, skedstörar. VarRerV 55 (1538). Sama dag ana(ma)de han Styrre 3. ffierdingar. VaruhusR 1540. Stör 1⁄2 tyn(n)a. HovförtärSthm 1618—1619 A, s. 4. Acipenser, Stör eller Störja eller Laxstörja, Sterlett, Husz. Ensamme andhål på sidorne; munnen under hufwudet kan utdragas. Brander NatH 30 (1785). Dalin (1854; om A. sturio). Nilsson Fauna 4: 699 (1855: vanlig). (Ekenberg o.) Landin 511 (1892: egentliga). FoFl. 1907, s. 290 (i pl., om familjen A.). Ett nytt recept att anrätta stör. Hildén Michajlovič När 215 (1933). DjurVärld 5: 409 (1961: vanliga). Man har försökt att härleda störarna från hajliknande förfäder. Därs. — jfr HUSBLOSS-, HUSE-, LAX-, MAKRILL-, SKED-, STJÄRN-STÖR o. HÅ-STÖRJE m. fl.
2) om fisk som erinrar om stör (l. som i ä. systematik fördes till störsläktet); ss. senare led i ssgrna LAX-, SILL-STÖR o. LAX-, MAKRILL-STÖRJA samt HÅ-STÖRJE o. SILLE-STÖRRA.
Ssgr (i allm. till 1): A: STÖR-ART. jfr art 8 a α. Nilsson Fauna 4: 361 (1853).
(1, 2) -FISK. stör. HFinlÖ 257 (1712). 2SvUppslB (1953).
-FISKE.
1) jfr fiske 1. WoJ (1891). Störfisket i sydöstra Ryssland är en mycket betydande näringsgren. LfF 1903, s. 235.
2) jfr fiske 3. Hemberg NJagtsk. 167 (1897).
-HUVUD. (stör- 1690 osv. störa- 1557)
1) huvud av l. på stör. VinkällRSthm 1557.
2) bild av störhuvud; särsk. (herald.) som heraldiskt tecken för Valakiet. Rålamb 4: 98 (1690).
-KAVIAR. kaviar beredd av störrom, rysk kaviar, äkta kaviar. 2NF 17: 262 (1912).
-MAGE. (stör- 1580 osv. störe- 1580) TullbSthm 29⁄8 1580.
-ROM. (stör- 1745 osv. störje- 1536 osv.) jfr rom, sbst.1 1, o. -kaviar. TullbSthm 1536, s. 65 a. Möller 1: 266 (1745).
-SLÄKTE(T). zool. fisksläktet Acipenser Lin. Hartman Naturk. 227 (1836).
B (†): STÖRA-HUVUD, se A.
C (†): STÖRE-MAGE, se A.
D (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): STÖRJE-ROM, se A.
Spoiler title
Spoiler content