publicerad: 1997
SUGGESTION sug1äʃω4n l. -ge-, i sht förr äv. sug1jä- l. sug1jeʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d., t., eng., fr. suggestion; ytterst av lat. suggestio (gen. -ōnis), vbalsbst. till suggerere (se SUGGERERA). — Jfr SUGGESTIV, SUGGESTOPEDI]
1) (†) ingivelse (se d. o. 3). Bekände .. (hon) omsijder .. dock inthet så, at hon hadhe sigh medh Sathan på något sätt förbundit, eller haft af honom någre serdeles suggestioner. BtFinlH 2: 358 (1670).
2) (i sht i fackspr.) om psykisk påverkan (särsk. o. urspr. under hypnos) varigm ngn utan kritiskt logiskt tänkande men med illusion av att reagera självständigt intalas att hysa en viss föreställning l. känsla l. att utföra en viss handling; ingivelse gm viljepåverkan; (sinnestillstånd som beror på) suggererande verkan l. inflytande från ngn l. ngt; äv. allmännare, om stark inbillning l. tro som gm sin styrka antar karaktären av ngt faktiskt l. upplevt o. d. Sjukdomen berodde på suggestion. Biberg 3: 507 (c. 1823). Särskildt äro .. lifliga människor med sangviniskt temperament mycket mottagliga för den suggestion, som en filolog kallat språkets makt öfver tanken. PedT 1899, s. 163. (Massan) är inte bara dum, ombytlig och karaktärslös, ett värnlöst byte för slagord och suggestioner, hysteri och panik; den är också feg och grym. Selander Modernt 90 (1932). Rytmisk suggestion användes flitigt: psalm- och sångcitat äro mycket vanliga (hos väckelsepredikanterna). Wifstrand AndlTal. 37 (1943). Sedan länge har man använt suggestion och hypnos som medel att söka avlägsna psykiska besvär. Husén Psyk. 138 (1954). För att ge en så stark upplevelse av arbete som möjligt vid suggestion under hypnos fick försökspersonerna först i vaket tillstånd utföra ett reellt muskelarbete. NordMed. 1969, s. 907. jfr AUTO-, MASS-, SJÄLV-, VERBAL-SUGGESTION.
Ssgr (till 2; i sht i fackspr.): SUGGESTIONS-BEHANDLING. behandling medelst suggestion. Hygiea 1899, 1: 528. —
-FENOMEN. Lilius SmåbarnSjälsl. 101 (1917). Suggestionsfenomenet betingas av att den suggererades hela uppmärksamhet koncentrerar sig på en bestämd föreställning, varigenom endast vissa bestämda nervbanor tagas i anspråk, medan övriga i största möjliga mån avspärras. FoF 1927, s. 191. —
-FRÅGA. om fråga som innehåller (det önskade) svaret, ledande fråga, skenfråga. Sådana (bekräftelsefrågor), som framträda så formulerade, att de lägga svaret i lärjungens mun .. har (man) träffande kallat .. suggestionsfrågor eller skenfrågor. Bergqvist Fråg. 53 (1898). —
-KRAFT. kraft att suggerera. SAOL (1923). Sådan upprepning (dvs. ständigt återkommande fraser i de frikyrkligas predikan) har stor suggestionskraft. Wifstrand AndlTal. 74 (1943). —
-PSYKOLOGI. Det var först sedan .. (Strindberg) genom suggestionspsykologien funnit nya vägar för naturalistisk dramatik han gjorde (osv.). Lamm i 3SAH 50: 347 (1940). —
-TERAPI. psykoterapeutisk behandlingsmetod som med hjälp av suggestion försöker få patient att ändra sitt beteende. Hygiea 1899, 1: 525. Suggestionsterapien har många former. En sådan är hypnotismen. Holmgren InlInvSj. 86 (1933).
Spoiler title
Spoiler content