SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SVAM, r. l. m.
Ordformer
(swam- i avledn. 1784 (: swam-acktig). svamm 1697 (: Fläder-swamm)—1727 (: Fläder-swamm). svamm- (-w-) i avledn. 1684 (: swammigdt)—1907 (: svammigt))
Etymologi
[av mlt. swam, motsv. mnl. swam (nl. zwam) l. t. schwamm, av fht. o. mht. swam (se SVAMP)]
(†) svamp.
1) jfr SVAMP 1; anträffat bl. ss. senare led i ssgn FLÄDER-SVAMM (se FLÄDER-SVAMP) o. i avledn. SVAMAKTIG, SVAMMIG.
2) jfr SVAMP 1, 4; anträffat bl. i avledn. SVAMAKTIG, SVAMMIG.
Avledn. (†): SVAMAKTIG. till 1, 2: som är mjuk l. slapp l. icke fast o. d. som en svamp, svampaktig. (Sv.) Swamacktig .. (t.) locker, welk (fr.) mol. mou. flêtri. Dähnert (1784).
SVAMMIG. [jfr t. schwammig] till 1, 2, om kött l. hud l. läder: som har porös o. svampartad beskaffenhet, porös o. svampig. Emedan wid endan af heelningen sig een flus eller lÿten fleck med rödt swammigdt kött nedan på ögat hafwer wÿst (osv.). HdlCollMed. 19⁄7 1684. I Sverige finnas trakter där råvaran i lamm- och fårskinn är af mycket god kvalité, hvaremot södra delen av Skåne genomgående lämnar ett löst, gärna svammigt läder. Förbundet 1907, nr 4—5, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content