publicerad: 2000
SYSSELSÄTTNING sys3el~sät2ning, förr äv. SYSSLOSÄTTNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(sysel- 1764. syslo- 1813—1821. syssel- (-sz-) 1794 osv. syssle- 1790, 1807—1833. sysslo- 1799—1843)
Etymologi
1) handlingen l. verksamheten att sysselsätta sig med ngt (se SYSSELSÄTTA 2); i sht konkretare: viss handling l. verksamhet som man sysselsätter sig med l. ägnar sig åt, göromål l. syssla l. sysslor; äv. om sak l. person som utgör föremål för ngns sysselsättning (i abstraktare bemärkelse). Frimärken är hans käraste sysselsättning. Kan du inte skaffa dig en vettigare sysselsättning? Spela boll — det var den enda sysselsättning som intresserade dem. Att reda upp den här historien ger mig sysselsättning resten av veckan. Ekblad 44 (1764). (Det) erfordras åtminstone tre eller fyra Spinnare, för att hålla en Väfvare i oafbruten sysslosättning. LBÄ 23—24: 92 (1799). Grefvinnans förnämsta sysselsättning var Nina. Bremer Nina 123 (1835). Detta hat gav honom god sysselsättning hösten ut. Siwertz Sel. 2: 118 (1920). Ja, det låter ju som en lämplig sysselsättning en lördagskväll, sa Anders (på tal om att lura folk). Lindgren MästBlomkv. 11 (1946). Arbetsträning och skyddad sysselsättning. SvD 13 ⁄ 6 1965, s. 3. Vimsig i skallen släpade hon sig runt i kåken hela dagarna och hennes enda sysselsättning var att byta kläder. Karnstedt Slamf. 29 (1977). — särsk.
a) (numera mindre br.) om verksamhet av andlig l. lärd l. vetenskaplig karaktär; stundom närmande sig l. liktydigt med studier; i sht i pl. Själens ädlare sysslosättningar. JOWallin i 2SAH 6: 19 (1811). Mina syslosättningar har nu nästan ständigt varit egnade åt den pragtiska delen af bergsvettenskapen. Nordenskiöld (1821) hos Berzelius Brev 11: 38. Idka lärda sysselsättningar. Nordström Samh. 1: 231 (1839). Efter 7 års trägna sysselsättningar aflade .. (F. F. Carlson) vid 21 års ålder filosofie-kandidatexamen. CHRundgren i 3SAH 2: 25 (1887).
b) närmande sig bet.: yrke. Lärarens sysselsättning har nu blifvit ett slafarbete; den ene efter den andre korrigerar ihjel sig i ren välmening. Svanberg RedLefn. 80 (1882). Sysselsättningen som skräddare är en av de äldsta i världen, medan ett egentligt skräddarhantverk tillkommit först i senare tid. Fröberg Skrädd. 196 (1941).
2) (förhållandet att ha) förvärvsarbete; tillgång till förvärvsarbete o. d.
a) förvärvsarbete, arbete l. anställning. EngSvOrdb. 310 (1873). Han uppmanade mig att söka sysselsättning — sysslolöshet var den farligaste fienden för en ung man. Lagergren Minn. 6: 94 (1927). Vid Lunds universitet utbildas årligen ett stort antal jurister, som efter examen har stora svårigheter att få adekvat sysselsättning. MotRiksd. 1975 ⁄ 76, nr 1052, s. 17. Många talar i dag hellre om ”sysselsättning” än om ”arbete”. SDS 13 ⁄ 11 1983, s. 32.
b) om tillgång till l. utbud av arbetstillfällen inom ett land l. en viss region l. befolkningsgrupp l. yrkeskategori o. d.; särsk. om vid en given tidpunkt förekommande all sådan tillgång osv. Full sysselsättning är inte ett svenskt slagord. President Roosevelt har uppsatt ”full sysselsättning” som ett av USA:s förnämsta inrikespolitiska mål. GHT 30 ⁄ 10 1943, s. 3. Full sysselsättning kan anses råda när det finns lika många lediga arbetsplatser som arbetssökande. Pokorny Aktier 95 (1957). Sverige, fädernesland, hurra! / Din sysselsättning är jämn och bra. Henrikson GökTig. 124 (1964). För att upprätthålla sysselsättningen för äldre arbetskraft kan tillfälligt sysselsättningsbidrag .. lämnas. SFS 1981, s. 937. SvOrdb. (1986).
Ssgr (i allm. till 2 a): SYSSELSÄTTNINGS-ANSLAG~02. jfr anslag 17. Med sysselsättningsanslagen i budgeten räknar man med att kunna sysselsätta i genomsnitt 56 500 personer. Hufvudstadsbl. 7 ⁄ 9 1994, s. 11. —
-BIDRAG~02 l. ~20. ekonomiskt bidrag till företag för upprätthållande av sysselsättningen. SFS 1981, s. 1745. —
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande sysselsättningen; i sht i pl. SakregRiksdP 1951—60, 2: 1158 (1962). —
-FRÄMJANDE, p. adj.
1) (mera tillf.) till 1, i fråga om små barn: som stimulerar till att sysselsätta sig. SvD(A) 8 ⁄ 12 1960, s. 3 (om leksaker).
2) till 2 a, b: som främjar sysselsättningen, sysselsättningsbefrämjande. Sysselsättningsfrämjande åtgärder. SvD(A) 12 ⁄ 1 1962, s. 11. —
(1) -HEM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) institution (jfr hem I 2 e α α') där sysselsättningsterapeutisk vård av psykiskt utvecklingsstörda sker under öppna former; jfr -terapi. SvD(A) 8 ⁄ 2 1966, s. 11. —
-HOT. Beslutet (att uppskjuta flygplanstillverkningen) innebär ett allvarligt sysselsättningshot vid Saab i Linköping. DN(A) 3 ⁄ 4 1965, s. 1. —
-MÖJLIGHET~102, äv. ~200. möjlighet till sysselsättning; i sht i pl.
1) till 1. De om gammal bosättning vittnande husplatserna .. ge åt fantasien sysselsättningsmöjligheter. Munsterhjelm Wallenius MännJäg. 156 (1934).
-NIVÅ. jfr -grad b. Sysselsättningsnivån inom industri och angränsande verksamhetsområden visade en mindre nedgång. GHT 3 ⁄ 1 1944, s. 9. —
-PAKET. samling av (politiska) åtgärder avsedda att höja l. upprätthålla sysselsättningen. Regeringen förbereder ett sysselsättningspaket på ca 1 miljard kr för att förebygga hög arbetslöshet inom byggnadsbranschen. DN 19 ⁄ 5 1972, s. 10. —
-PLANERING. planering av åtgärder på arbetsmarknaden för att höja l. upprätthålla sysselsättningen. Intensifierad kommunal sysselsättningsplanering. MotRiksd. 1972, nr 159, s. 14. Inom avdelningen för sysselsättningsplanering (finns) fem enheter. SFS 1981, s. 964. —
-POLITIK. politik (se d. o. 2) som rör sysselsättningen; politiska åtgärder avsedda att höja l. upprätthålla sysselsättningen. Selektiv sysselsättningspolitik. Det var .. invecklat att möta motståndarnas förklaring, att hela den socialdemokratiska sysselsättningspolitiken var orimlig, därför att till arbeten krävdes kapital. Wigforss Minn. 2: 373 (1951). Ett av de viktigaste instrumenten för en aktiv sysselsättningspolitik är arbetsförmedlingen. SvD(A) 12 ⁄ 1 1962, s. 11. —
-POLITISK. [jfr -politik] SFS 1963, s. 17. Sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska synpunkter (har) spelat en roll (vid bildandet av statliga aktiebolag). Höglund SvBlandekon. 132 (1979). —
-PROBLEM.
1) till 1: problem att ge ngn sysselsättning l. att skaffa sig sysselsättning; jfr -svårighet 1. Som en följd .. (av effektiva åtgärder) skulle en ”normal” skolklass bestå av barn med en positiv inställning till skolarbetet och alltså disciplinfrågan i princip vara ett sysselsättningsproblem. PedT 1959, s. 28.
2) till 2 a, b: problem i samband med upprätthållande av (full) sysselsättning; jfr -svårighet 2. GHT 5 ⁄ 9 1936, s. 3. —
-PROGRAM.
1) till 1: program för aktivering av barn. Sysselsättningsprogram för barn .. i TV. SvD 30 ⁄ 11 1956, s. 15.
2) till 2 a, b: (politiskt) program avsett att bevara l. höja sysselsättningen. (Nationalekonomen W. Beveridge) formulerar sysselsättningsprogrammet uteslutande som ett program på lång sikt. EkonT 1945, s. 130. —
-SIFFRA. om siffra (se d. o. 6) angivande l. uttryckande (grad av) sysselsättning; jfr -statistik. Höök OffentlSekt. 43 (1962). —
-SKAPANDE, p. adj. som skapar (l. syftar till att skapa) sysselsättning; i sht i uttr. sysselsättningsskapande åtgärder. SvD(A) 12 ⁄ 1 1961, s. 17 (: åtgärder). —
-STATISTIK. av myndighet förd statistik över sysselsättningen. Motion i 2 kam. 1947, nr 324, s. 9. —
-STIMULERANDE, p. adj. som stimulerar (l. syftar till att stimulera) sysselsättning, sysselsättningsfrämjande (se d. o. 2). SvD(A) 10 ⁄ 5 1959, s. 4 (om syfte). —
-STÖD. samhälleligt ekonomiskt stöd till åtgärder avsedda att bevara l. höja sysselsättningen. SvD(A) 21 ⁄ 11 1958, s. 4. —
-SVÅRIGHET~102, äv. ~200.
1) till 1: svårighet med att sysselsätta sig själv; jfr -problem 1. Jag styr inte (eleverna) alls, ger bara förslag om någon har sysselsättningssvårighet (på grupptimmarna). SkolVard. 34 (1977).
2) till 2 b: svårighet med att upprätthålla (den fulla) sysselsättningen; oftast i pl.; jfr -problem 2. Motion i 2 kam. 1958, nr 317, s. 7. —
(1) -TERAPEUT. (numera bl. tillf.) person (inom hälso- o. sjukvård) med uppgift att leda sysselsättningsterapi, arbetsterapeut; jfr -ledare. I framtiden är det meningen att på varje sjukhus och vårdanstalt skall finnas .. en fullt utbildad sysselsättningsterapeut. SvD(B) 26 ⁄ 6 1945, s. 9. BtRiksdP 1961, VI. 1: nr 8, s. 55. —
(1) -TERAPI. om terapi inom hälso- och sjukvård o. d. innefattande aktiviteter av olika slag o. svårighetsgrad, dels i avsikt att förbättra hälsotillståndet, dels med syfte att underlätta l. påskynda ett (åter)inträde i arbetslivet, arbetsterapi; äv. (o. numera företrädesvis) allmännare l. oeg. Man har så småningom börjat med denna sysselsättningsterapi vid en del sinnessjukhus och uppnått underbara resultat. SvD(B) 26 ⁄ 6 1945, s. 9. Meningsfull aktivitet är i verkligheten oftast ”sysselsättningsterapi” med vävning och småsnickerier. Esping o. Carlsund Samh. 216 (1978). Valet ger ett intryck av skenverksamhet och sysselsättningsterapi där man delar ut ett förtroende som partierna förvaltar som man har lust. Expressen 29 ⁄ 8 1991, s. 4. Om ungdomar vänjer sig vid att gå i bidragsfinansierad sysselsättningsterapi kan de permanent hamna i arbetslöshet och bidragsberoende. DN 14 ⁄ 7 1998, s. 2. —
-TILLFÄLLE~020. tillfälle till sysselsättning, arbetstillfälle. SvD 19 ⁄ 12 1973, s. 16. Då .. antalet sysselsättningstillfällen i länet (dvs. Jämtland) minskat kraftigt, måste åtgärder snabbt sättas in. TurÅ 1977, s. 29. —
(1) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. jfr -terapi. SAOL (1950). En utställning som visar vad som åstadkommits .. vid sysselsättningsverksamheten för åldringar i staden. SDS 22 ⁄ 11 1957, s. 16. —
-ÖKNING. En sysselsättningsökning som .. kommer att ge ca 600 nya tjänster. TurÅ 1969, s. 91. SAOL (1986).
Spoiler title
Spoiler content