SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
SÄMSKSKINN säm3sk~skin2, äv. (numera bl. tillf.) SÄMSKINN säm3~skin2, förr äv. SEMISKSKINN, n.; sg. best. -et; pl. =.
Ordformer
(semi- 15491565. semisk- 1556. semsk- 1554 (: semskskin war)1834. säm- 1986. sämsk- 1561 osv.)
Etymologi
[fsv. sämsk skin, äv.: sem skin; sannol. efter mlt. sēmes(ch) l. sēms(ch) led(d)er; ssg med SKINN, sbst.1; förleden av SÄMSK-]
(särsk. till beklädnads- l. handskskinn l. (o. numera företrädesvis) till tvätt- l. torkskinn använt) tunt, mjukt o. smidigt, gulfärgat skinn framställt gm sämskgarvning, sämskgarvat läder, sämskläder, sämsk; vanl. koll. l. ss. ämnesnamn; jfr SÄMSK, adj. c. HH XXXIII. 2: 126 (1549). Till Erich Håkenszon, ath han skall förskicke till Åbo en hoop semiskskinn samt foderduuck och underdräcktt till Kong:e M:ttz hengsterijdere. G1R 26: 310 (1556). Karlarna (i Holstein bär) et litet lifstycke mäst rödt, tröja derpå mäst swart .. dessa båda med tätt satte små silfwerknappar, byxorne mäst af sämskskin. Palmstedt Res. 33 (1778). Sämskgarfvadt Läder och sämskskinn beredes af hudar af hjort, ren, get, får och kalf, stundom äfven nötkreatur, och i sällsyntare fall af stenget. (Ekenberg o.) Landin 599 (1893). I Jonas Alströmers dräkt äro sammetsbyxorna helt fodrade med sämskskinn. SvRokoko 34 (1924). Fönstren gnidas torra och blanka med mjuka sämskskinn. Key Hemv. 34 (1939). Ett sämskskinn är omedelbart efter garvningen ljusgult till färgen. Varulex. Beklädn. 329 (1945). Rådjursskinn ger utomordentliga mjuka och till många ändamål användbara sämskskinn. JägUppslB 441 (1989). — jfr REN-SÄMSKSKINN.
Ssgr: A (numera bl. tillf.): SÄMSKSKINN-BYXA, -VAR, se B.
B: SÄMSKSKINNS-BAND. (förr) bokband bundet i sämskskinn; jfr band, sbst.1 16. Key Amatörbokb. 43 (1916).
-BIT. jfr bit 2. Erik stod litet avsides och gned glasögonen med en sämskskinnsbit. Ekman Kont. 121 (1939).
-BYXA. (sämskskinn- 1716. sämskskinns- c. 1841 osv.) sämskbyxa; i sht i pl.; utom i fråga om ä. förh. numera bl. om sådan byxa hörande till manlig folkdräkt. Gemena Sämsk Skinbÿxor. KlädkamRSthm 1716 B, s. 53; möjl. icke ssg. Gårdens .. inspektor .. iklädd röd sidenväst och vackert broderade sämskskinnsbyxor med tillhörande läderdamasker. VFl. 1911, s. 106 (c. 1841).
-DUK. duk (se d. o. 2, 4) av sämskskinn. SAOL (1986).
-FABRIK. (numera bl. om utländska l. ä. sv. förh.) jfr sämsk-fabrik. UNT 16 ⁄ 1 1939, s. 1.
-FÄRGAD, p. adj. blekt gul, sämskgul, sämskfärgad. Pehrson Beebe KamSkrbl. 34 (1928).
-GUL. gul som sämskskinn, blekt gul, sämskgul. ST 5 ⁄ 4 1936, Söndagsbil. s. 8.
-HANDSKE. handske av sämskskinn, sämskhandske; i sht i pl. Ett par gula Sämskskinnshandskar. DA 1824, nr 2, Bih. s. 3.
-JACKA. (förr) jacka av sämskskinn. Lidforss Dante I. 3: 67 (1902).
-KLÄDD, p. adj. om sak: klädd (se kläda I 4 e) med sämskskinn. SvFlH 3: 521 (1945; om kuddar).
-KYLLER. (förr) Sämskskinnskyllern, som (i Delsbo socken) fick nytjas endast på storböndagar samt vid passions- och katekismipredikningar. 1MinnNordM I. 3: 3 (1881).
-LAPP. stycke l. flik av sämskskinn, sämsklapp. Landsm. VII. 2: 19 (c. 1820). Fönstret blir klart, om du har en våt sämskskinnslapp att rengöra med och en torr att torka blankt med. SvScoutförbBibl. 4: 61 (1931).
-LIVSTYCKE~020. (förr) jfr liv-stycke 1. Hälsingerun. 1975, s. 7.
-MAKARE. (numera bl. om utländska l. ä. sv. förh.) sämskmakare. Adelsköld Dagsv. 1: 75 (1898).
-PANTALONGER, pl. (förr) DA 1808, nr 80, Bih. s. 1.
-PAPILJOTT. (förr) papiljott av sämskskinn; i sht i pl. Upsala 17 ⁄ 12 1923, s. 2. Hon lindade omsorgsfullt upp en hårslinga på sämskskinnspapiljotten. Tengroth Jungfrub. 99 (1951).
-PUNG. (i sht förr) pung (se d. o. 1, 2) av sämskskinn. Rig 1962, s. 90.
-PÅSE. (i sht förr) påse av sämskskinn. Hammarström Sportfiske 30 (1925).
-STAMP. anläggning för sämskskinnsberedning, sämskstamp. (I Umeå) funnos (på 1700-talet) ett par obetydliga manufakturverk: en sämskskinnsstamp för hudberedning och ett oljefärgstryckeri. Västerb. 1922, s. 11.
-TRASA. jfr -lapp. Med näsan över det mörka, ådrade träet skurar Ella så att naglarna viker sig, hon gnor med sämskskinnstrasan över dörrposterna. Born RopSten. 265 (1991).
-TRÖJA. kort, tjock ytterrock av sämskskinn, sämsktröja; utom i fråga om ä. förh. numera bl. om sådan ”tröja” hörande till folkdräkt. Björkman (1889). Sämskskinnströjor med foder af boj i tre olika storlekar .. för begagnande vintertiden af landsvägs- och järnvägspostiljoner. Geijer Postförf. 320 (1890).
-UNDERKLÄDER. (förr) 2BorgP 5: 391 (1734).
-VAR. (sämskskinn- 1554) (förr) var l. överdrag av sämskskinn, sämskvar. Ett gott bulster medt semskskin war. VgFmT I. 8—9: 86 (1554).
-VÄST. väst av sämskskinn, sämskväst; utom i fråga om ä. förh. numera bl. om sådan väst hörande till folkdräkt. Björkman (1889).
-ÖVERDRAG. (förr) jfr -var. JernkA 1833, s. 550.
Spoiler title
Spoiler content