SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
SÄNKE säŋ3ke2, sbst.1, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(förr äv. -ck-)
Etymologi
[sv. dial. sänke (i bet. 1); i bet. 1 till SÄNKA, v.1 (jfr SÄNKA, sbst.1 (i bet. 1)) l. SÄNK, adj., l. till SANK, adj. (med anslutning till SÄNKA, v.1), i bet. 2 o. 3 till SÄNKA, v.1 — Jfr SÄNKE, sbst.2]
1) (numera mindre br.) sank l. sumpig, vattensjuk hålighet i markytan, sumphål o. d.; äv. om mer l. mindre fuktig l. sumpig däld l. svacka o. d.; jfr SÄNKA, sbst.1 1. Mångestädes måste ock åkren igenläggas, af de Dy och Sänken som sig ther under yppa. Broman Glys. 1: 328 (1707). De miste några ohägna-kreatur i et och annat sänke på Swedjenäs-ägor. Dalin Vitt. II. 6: 115 (1740). Elgens sölgropar läggas i kärraktiga, med surskog och mariga barrträd bevuxna sänken, genomvattnade af någon bäck eller bevattnade från en kallkälla. Hemberg JagtbDäggdj. 88 (1897). Så kvällnar dagen, öfver myren spännes en vattenblå slöja, och öfver tjärnar och sänken ljusa dimmor. Hemberg Kola 10 (1902). I sänken och sumphål stodo kalmus och vass tätt som en ungskog. Wester Reymont Bönd. 4: 176 (1924).
2) (numera bl. mera tillf.) (större) nedsänkning l. fördjupning i marken l. jordytan; lägre terrängparti mellan höjder (berg l. fjäll o. d.); stundom liktydigt med: (dal)sänka l. däld l. dalgång; jfr SÄNKA, sbst.1 2 a. Donau upprinner .. på Schwarzwald, flyter fram i sänket mellan Alperna och de tyska bergen. Roth 1Geogr. 32 (1886). Gladt framåt mellan irrblock och söndersprängda klippor, öfver fria höglandsfält och videbevuxna sänken! Hemberg Kola 18 (1902). Alfvarmo .. (dvs.) en starkt kalkhaltig, fin vittringsjord, som förekommer nedsvämmad i fördjupningar eller sänken inom Ölands alfvar-område. 2NF 1: 563 (1903). Östergren (1953).
3) bergv. om uppifrån o. nedåt sprängt lodrätt l. lutande schakt, nedsänkt schakt; särsk. om schakt gm vilket lösbruten malm nedstörtas för bortforsling i underliggande utfraktsort, störtschakt; jfr SÄNKNING 5. SDS 19 ⁄ 3 1911, s. 8. Genom det fem meter breda och mer än hundra meter djupa sänket ovanför honom föll så pass mycket dager ned att han kunde se malmen .. under sig. Didring Malm 2: 20 (1915). Tunnelarbetet drives .. från tre sänken och två påslagstunnlar. TT 1963, s. 1174 a. TNCPubl. 73: 168 (1979).
Ssgr (Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till sänka, sbst.1): (1) SÄNKE-DY. (†) sankt kärr l. moras l. dyl., gungfly; jfr sanke-dy. Hammerus Messenius 106 (1612). Ett blött sänkedy .. deröfwer ingen gå kan. Afzelius Sag. 4: 135 (1842).
(1) -PARTI. (numera mindre br.) om markparti utgörande sänke, sankt markparti. Stundom ligga de av rismossesträngar indämda sänkepartierna utan vegetation eller hysa blott en ytterst sparsam sådan. Ymer 1942, 3—4: 163.
(2) -PLATS. (†) sänka. (Av Södermalm skall) giöras en Planta i stort format, huru samma ort nu är beskaffat, observerandes alla Bärg och säncke-platzer, Högar och Dalar med alla dessa particulariteter. Stiernman Com. 2: 881 (1658).
(2) -STRÅK. (numera mindre br.) jfr stråk, sbst.2 7 b. Skyttelinjen eller hållet bör .. helst väljas så, att drevet kan framföras parallellt med åsar och sänkestråk, då älgarna gärna under sin flykttrav följer dessa. Jakten 155 (1951).
Spoiler title
Spoiler content