[etymologiskt identiskt med TANA, sbst.2, möjl. delvis bildat till TANIG]
(lång) mager o. senig kvinna l. flicka. Där kommer långa rader av hucklen och upplyftade kjolar, långa smala tanor. Fröding 15: 17(1879). Har jag stulit av dig, har du vittnen, din gamla tana? Wester Reymont Bönd. 3: 277(1924). Det gick inte att sälja om man verkade mager. Ingen köpte något av en tana. Lo-Johansson Stockh. 80(1954). SAOL(1986). — jfr FLICK-TANA.
SAOB
