[liksom t. terne o. eng. tern sannol. av fr. terne, sannol. efter it. terno, av lat. ternus, trefaldig, till terni, tre i sänder (se TRENNE). — Jfr TERNÄR]
om tretal l. treor l. antal av tre av ngt. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) i fråga om nummerlotteri: tre nummer som samtidigt väljs o. satsas på av spelare o. på vilka vinst utgår endast om alla utfaller samtidigt; äv. om vinst på sådant spel. På Terner spelas, tå man föreställer sig wid insättningen, at af the utwalde Numrorne trenne warda utdragne. .. Sker thet, så winner man en Terne. KungörLott. 16 ⁄ 4 1771, s. B 2 b. En 8 skillings Tern. JournLTh. 1810, s. 231. Man spelade på .. ambe, då man spekulerade på två nummer; på terne, quaterne och quinterne, då vinsterna voro i stegrad höjd. Lundin o. Strindberg GSthm 156(1880). IllSvOrdb.(1955; angivet ss. ålderdomligt).
b) (förr) lägg (se LÄGG, sbst.2 a) av urspr. 3, sedermera 3—6, ark papper. Andersson(1845). De mest använda handlingarna .. befinna sig .. ofta .. medan de ännu förvaras i lösa terner, i ett ganska otillfredsställande skick. SD(L) 1897, nr 35, s. 2. Tern .. (dvs.) tidigare använd enhet vid pappersräkning. Svensk tern = 1 ⁄ 5 bok = 5 ark. SvAffärslex.(1948). — jfr INSKRIVNINGS-TERN.
