publicerad: 2004
TERMO- tær3mo~ l. -mω~ l. 10-.
Ordformer
(i sht förr äv. th-)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. therm(o)-, av gr. ϑερμο-, ssgsform av ϑέρμη, värme, hetta, o. ϑερμός, varm, (se TERM, sbst.3). — Jfr TERMOMETER, TERMOSTAT]
ss. förled i ssgr: som har att göra med l. avser l. har samband med l. beror på värme(förhållanden).
Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.] (Anm. Tillf. l. i mer l. mindre fackspråklig anv. förekommer förleden i ett stort antal ssgr, av vilka endast ett begränsat urval här kan anföras): TERMO-ALKOHOLOMETER. (i ä. fackspr.) med termometer försedd alkoholmätare. AHB 54: 27 (1871). SAOL (1973). —
-DRÄKT. om dräkt (se d. o. II 2 a) av (lätt o.) väl isolerande material; jfr -byxa, -dress, -jacka, -kläder. DN 21 ⁄ 2 1978, s. 1. Varför kräver Sjöfartsverket .. bara termodräkter till 10 procent av passagerarna? SDS 1 ⁄ 10 1994, s. A6. —
-DYNAMIK30~102, äv. 10104. fys. läran om värmens natur o. dess omvandling till (l. från) andra former av energi. Björkman (1889). Enligt termodynamikens första sats är energin konstant hos ett från omgivningen helt isolerat system. PsykLex. (1994). —
-DYNAMISK30~020, äv. 10040. fys. som har avseende på l. samband med l. att göra med termodynamik(en). Björkman (1889). Entropi är en termodynamisk term som bland annat används som mått på graden av oordning i ett materiellt system. DN 12 ⁄ 2 1993, s. B1. —
-ELEKTRICITET. fys. o. el.-tekn. elektricitet uppkommen gm temperaturskillnader i en strömkrets. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843—44, s. 82. —
-ELEKTRISK30~020, äv. 10040.
1) fys. o. el.-tekn. som har avseende på l. samband med termoelektricitet. Berzelius ÅrsbVetA 1824, s. 19.
2) (numera föga br.) som (gm förbränning av kol o. d.) omvandlar värmekraft till elektrisk energi. 2UB 3: 588 (1897). I Haifa byggdes en termoelektrisk central 1934. Ymer 1950, s. 143. —
-ELEMENT. (i fackspr.) om spänningsalstrande elektrisk anordning (i form av två hopfogade trådar av olika material) som bygger på termoelektricitet (o. används för mätning av (små) temperaturskillnader). NordRevy 1895, s. 205. —
-FIL104, adj. (i fackspr.) om växt- l. djurart o. d.: som gynnas av (hög) värme, värmeälskande. Termofila bakterier. Lidforss Kås. 1: 69 (1908). —
-FOR -få4r, r.; best. -en; pl. -er. [med avs. på senare leden se semafor] (numera mindre br.) om ngt som innehåller l. förmedlar värme, värmebärare; särsk. dels om enhet l. anordning (se d. o. 1 a δ) för lagring o. avgivande av värme, dels om anordning l. apparat (se d. o. 3 a) varmed (viss mängd) värme kan tillföras ett system (se system, sbst.1 1 b). På qvällen uppvärmes thermoforen, och, om den är tillräckligt stor, håller den sig sedan varm i 4—6 timmar. KemT 1900, s. 131. Ett .. (bättre) medel för lokal värmebehandling å ögat är den elektriska termoforen. Löwegren Oftalm. 63 (1923). Lindskog o. Zetterberg (1975; om dyna o. d.). —
-GALVANOMETER. (i sht förr) instrument för mätning av (svaga) växelströmmar. 2NF (1919). BonnierLex. (1966). —
-GEN -je4n, adj. [med avs. på senare leden jfr foto-, pato-gen] (i fackspr., i sht biol. o. med.) värmealstrande. 2NF (1919; bot.). Lindskog (1997).
-GRAF104. (i sht i fackspr.) instrument för (automatisk o. fortlöpande) registrering av temperatur, (själv)registrerande termometer; jfr termometro-graf. UpsLäkF 1866—67, s. 511. För att undersöka sambandet mellan skogsgränsens läge och den allmänna temperaturkurvan uppsatte förf(attaren) 1913 tre termografer i björkskogsgränsen inom området. Ymer 1916, s. 366. —
-GRAFERA10040. [till -grafi, sannol. i anslutning till fotografera] (i sht i fackspr.) (medelst värmekamera o. d.) utföra termografi, särsk. i fråga om kontroll av värmeisolering (i ytterväggar o. d.); särsk. ss. vbalsbst. -ing. NTeknik 1972, nr 33, s. 1. —
-GRAFI1004. [sannol. i anslutning till fotografi 1] (i sht i fackspr.) särsk. i fråga om fotografering med värmekamera (för att fastställa förekomst av sjukdom(ssymptom) l. värmeläckage l. maskinfel o. d.). SvD(A) 26 ⁄ 2 1966, s. 2. —
-GRAFISK1040. (i sht i fackspr.) som har avseende på l. samband med termografi. Termografisk bild av en 14-årig flicka. De vita fläckarnas asymmetri beror på en svulst i ena bröstet. SvD 24 ⁄ 2 1967, s. 7. —
-GRAM104. (i sht i fackspr.) om registrering o. d. erhållen med hjälp av termograf; temperaturdiagram; äv. (o. numera i sht) om bild o. d. framtagen gm termografi. BtRiksdP 1903, 8Hufvudtit. s. 275. Kortslutna celler och dåliga elektrodkontakter visar sig som ljusa områden på termogrammet. NTeknik 1972, nr 3, s. 5. —
-HYGROGRAF. meteorol. instrument för mätning o. registrering av luftens temperatur o. fuktighet. HantvB I. 5: 334 (1937). —
-KAUTER -ka1ute4r l. -a͡ω1- l. ~40 l. 30~20, r.; best. -n. [jfr t. thermokauter, fr. thermocautère; senare leden ytterst av gr. καυτήρ l. καυτήριον, båda: brännjärn (se kauterisera)] (i sht i veterinärmedicinskt o. ä. medicinskt fackspr.) om instrument för bränning medelst värme vid operation o. d. NF (1892). —
-KEMI30~02, äv. 1004. läran l. vetenskapen om värmefenomen vid kemiska reaktioner. Cleve KemHlex. (1883). —
-KONTAKT. el.-tekn. om elektrisk kontakt (se d. o. 1 e) som automatiskt bryts l. sluts vid viss temperatur. 3NF Suppl. (1937). —
-KRAFT. [elliptiskt för -elektrisk kraft] särsk. fys. o. el.-tekn.: termoelektrisk (se d. o. 1) kraft. 2NF 28: 907 (1919). —
-KROM -krå4m, adj. [till gr. χρῶμα (se krom, sbst.1)] om material o. d.: som växlar färg l. (grad av) genomskinlighet o. d. beroende på temperatur. ForsknFramst. 1987, nr 2, s. 41. —
-LAMPA. (förr) om anordning för framställning av lysgas (gm upphettning av trä); äv. om lampa som drevs med sådan gas. EconA 1808, mars s. 39 (om lampa). 2UB 1: 588 (1898). —
-LUMINISCENS. (i sht i fackspr.) av svag uppvärmning framkallad luminiscens. 2NF 16: 1358 (1912). Med hjälp av termoluminiscens kan man datera arkeologiskt och geologiskt material. Elementa 1980, 4: 63. —
-MEKANISK. (i sht i fackspr.) om tillstånd l. process o. d.: som har avseende på l. varvid man använder sig av värme o. mekanik (se d. o. 3). TT 1902, K. s. 77. särsk. i uttr. termomekanisk massa, om pappersmassa framställd gm mekanisk sönderdelning av träråvara vid hög temperatur. SvD 13 ⁄ 1 1975, s. 23. —
-METER, se d. o. —
-METRI1004. (i fackspr.) (läran om apparater l. metoder för) verksamheten l. konsten att mäta temperatur, värmemätning; särsk. dels (med.) om bestämning av kroppstemperatur, dels (fys.) i utvidgad anv., om den del av värmeläran som sysslar med de effekter som uppträder hos kroppar (se kropp, sbst.1 5) l. ämnen när dessa uppvärms l. avkyls. Kännedomen om den friska menniskokroppens temperaturförhållanden är .. den enda grundval, på hvilken den pathologiska thermometrien kan byggas. UpsLäkF 1866—67, s. 512. Först 1668 finna vi isens smältpunkt införd i termometrien, sedan Hooke .. funnit denna vara konstant. KemT 1899, s. 189. 2UB 2: 303 (1901). —
-METRISK1040. (i fackspr.) jfr -metri. Thermometriska observationer natt och dag under Linien (dvs. vid ekvatorn) och i Canton. Linné Bref I. 2: 54 (1745). —
-NUKLEÄR30~102, äv. 10104. (i sht i fackspr.) som avser kärnreaktion som äger rum vid l. åstadkoms gm hög temperatur. Det senaste tillskottet i den nu mångsidiga atomvapenarsenalen är de termonukleära vapnen. Dædalus 1953, s. 39. —
-PAPPER. värmekänsligt papper (för användning i kassaapparat l. datorskrivare o. d.). SvD 4 ⁄ 3 1988, s. 1. —
-PLAST. om (typ av) plast som vid uppvärmning blir mjuk l. smälter o. kan formas (om). TT 1944, s. 509. Sedan gammalt har man valt .. plasternas uppförande i värme som indelningsgrund och man har då fått två stora huvudgrupper, duroplaster eller härdplaster och termoplaster. Form 1958, s. 132. —
-PLASTISK30~20 l. 1040. (i fackspr.) jfr plastisk 2 o. -plast. Rågummi .. är .. termoplastiskt och utomordentligt formbart. TT 1943, K. s. 19. —
-REGULATOR. tekn. om apparat som reglerar (se reglera II 3 a) värmetillförsel; äv. (o. numera i sht) speciellare, om termostat (se d. o. 1). Hygiea 1886, s. 709. NE (1995; om termostat). —
-RELÄ. el.-tekn. temperaturstyrt relä (se d. o. 3) (till skydd mot överhettning); förr äv. om termoelement för förstärkning av galvanometerutslag. 3NF Suppl. (1937; om termoelement). RadioteknOrdl. 28 (1944). —
-SIFON30~02 l. 1004. tekn. om vätskas självcirkulation orsakad av temperaturskillnader. Nerén HbAut. 1: 49 (1911).
Ssg: termosifon-kylning. särsk.: vätskekylsystem med självcirkulation (i ä. (bilars) förbränningsmotorer). Vid småvagnar förekommer ofta s. k. termosyfonkylning .. Cirkulationen grundar sig på, att varmt vatten är lättare än kallt. Nerén HbAut. 1: 49 (1911). —
-SKOP. (i sht förr) om vissa (enklare) termometrar (för påvisande av temperaturändring). GT 1786, nr 15, s. 4. (1592 konstruerade Galilei) en temperaturmätningsapparat, det s. k. termoskopet, som kan sägas vara urtypen för den moderna gastermometern. NoK 49: 29 (1925). —
-STAPEL. fys. o. el.-tekn. om uppsättning av seriekopplade termoelement; jfr stapel 9 b. 2UB 3: 25 (1896). —
-STAT, se d. o. —
-STRÖM. [elliptiskt för -elektrisk ström] termoelektrisk ström (se ström, sbst. 6). Moll Fys. 3: 108 (1899). —
-SÄKRING. särsk. el.-tekn. om elektrisk säkring (se d. o. 5) som utlöses vid (risk för) överhettning l. överbelastning. SEN 42 01: 56 (1955). —
-TAXIS1040 l. -TAXI1004. biol. om företeelsen att en fritt rörlig organism (i vatten) förflyttar sig i riktning mot högre l. lägre temperatur; jfr taxis 2. Wallengren o. Hennig 1: 35 (1909). BraBöckLex. (1980). —
-TROPISM. särsk. bot. om egenskap hos växter yttrande sig däri att temperaturskillnader i omgivningen inverkar på tillväxtriktningen. Lidforss VäxtLiv 56 (1904). —
-VISION1004. (i fackspr.) om (metod l. teknik för) återgivande av termografisk registrering på TV- l. datorskärm o. d. Thermovision är en kombination av infrarödmätare och TV-liknande elektronik som presenterar en värmebild. DN(A) 18 ⁄ 2 1965, s. 24.
Spoiler title
Spoiler content