TEST tes4t l. täs4t, äv. te4st, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(teest 1753. test 1731 (: ulltestar, pl.) osv. täst 1737)
Etymologi
[fsv. test (i ssgn ullatest); jfr nor. nn. test; avledn. till det germ. verb som äv. föreligger i TESA]
(mindre, oordnat, nedhängande) knippe hårstrån av huvudhår, äv. av skägg l. djurhår. Håret hängde i testar. Stripiga testar bakom öronen. Björner Norn. 17(1737). I Lule får håret (hos kvinnorna) mest hänga fritt och har då ett ganska vildt utseende, der det flyger kring axlarna i testar. Düben Lappl. 168(1873). Hår och skägg ha gråa testar. Hallström LegDr. 112(1908). Den raggiga bondmärren .. hade .. snö i sina gråa testar. Siwertz JoDr. 6(1928). Han hade ett vildvuxet hår, som var mörkt och grått om vartannat och föll fram i testar under en knycklig slokhatt. Lo-Johansson Förf. 32(1957). — jfr HÅR-, RAGG-, ULL-TEST. — särsk. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i oeg. anv., om knippe av växtstrån o. d. 2 jämnlika testar halm läggas korsvis på hvarandra, kulan lägges midt på korset, testarna hoptagas och halmen jämkas lika kring kulan, som sedan föres in i Mynningen (på kanonen). Törngren Artill. 2: 72(1795). Fotslånga testar af skägglav. Ericson Fågelkås. 1: 117(1906). Väggarna i stugan, där drevet kröp fram i test vid test. Johansson RödaHuv. 1: 21(1917).
Ssg: TEST-HÅRIG. (numera bl. mera tillf.) som har hår som hänger i testar. Almqvist Kap. 18(1838). SAOL(1998).
Avledn.: TESTIG, adj. (numera bl. mera tillf.) som hänger i testar l. har testar. Ett .. barnhufvud, med hårprydnad liknande stugornas gamla testiga halmtak. Unge Prom. 2: 77(1832). Okammadt och testigt hår. Berger Ysaïl 201(1905). SAOL(1998).
SAOB
