publicerad: 2004
TIGER ti4ger, om djur m. l. r. (Spegel GW 226 (1685) osv.) ((†) n. Aurivillius Gr. 28 (1684)), om person m. ⁄ ⁄ (ig.); best. tigern (Thorild (SVS) 1: 246 (1806) osv.) ((†) tigren TRudeen Vitt. 222 (1689), Geijer I. 1: 116 (1818)); pl. tigrar.
Ordformer
(tiger (-ie-, -ij-) c. 1580 osv. tigre- i ssg 1640 (: Tigrediwr). tyger 1674 (: Tyger-diwr)—1706)
1) om det numera bl. i delar av Asien vilt levande kattdjuret Panthera tigris Lin., vars brungula päls har svarta tvärstrimmor. Bengalisk tiger. Sibirisk tiger. Brahe Oec. 34 (c. 1580; uppl. 1971). I de Asiatiske och Africaniske berg (vistas) Tyger och Leijon. UHiärne 2Anl. 197 (1706). Tigern, hvaribland den Indiske Kongstigern är den största .. och förfärligaste af alla rofdjur. Palmblad HbGeogr. 1: 37 (1826). Tigern, icke så stark som lejonet, men mycket mer wild och grym. Hartman Naturk. 164 (1836). Den som rider på en tiger kan aldrig stiga av. SvD 29 ⁄ 12 1930, s. 6. Ryktena om människoätande tigrar äro för det mesta falska eller överdrivna. Östergren (1957). — jfr DJUNGEL-, DOLKTANDS-, KUNGS-, SABELTAND(S)-TIGER m. fl. — särsk. i jämförelser, med tanke på den styrka, vildhet o. grymhet som ofta förknippas med tigern. Han for fram som en rasande tiger. Såsom en tiger kastar han sig .. på sitt rof. Ödmann MPark 294 (1800). Vi slogos som tigrar. Almqvist Urn. 6 (1838). Aurell NBer. 95 (1949).
2) i utvidgad anv., om djur som i ngt avseende påminner om en tiger. — särsk.
a) (†) om andra kattdjur; särsk. dels i fråga om jaguar i uttr. amerikansk tiger, dels i fråga om leopard i uttr. afrikansk tiger. Den amerikanske tigern är egentligen en jaguar, som ej liknar den så kallade bengaliske konglige tigern, hvarken i storlek eller styrka. Synnerberg (1815). Nu plägar .. (pantern) ömsom kallas Leopard, Panther och Tiger. Sundevall Zool. 40 (1864). Leoparden eller afrikanska tigern. Rebau NatH 1: 174 (1879).
b) (†) om häst vars färg l. teckning påminner om tigerns. KKD 10: 35 (1707). (Då) Konungen red omkring på sin lifhäst (en liten tiger, som giorde honom .. känbar) .. har en .. canon-kula träffat hästen i sidan. Schützercrantz Olyksöden 131 (1775). Hästar med blandade färger kunna vara .. (bl. a.) tigrar, som hafva hvit eller skimmelfärg med runda mörka fläckar. Spak HbFältartill. 87 (1873).
c) (numera bl. tillf.) om haj som gm sin styrka, våldsamhet o. d. påminner om tigern; särsk. övergående i bildl. anv. (jfr 3) i uttr. havets tiger. Gossen hade ej misstagit sig, innanför bränningarne tumlade verkligen några af hafvets tigrar. Janson FörstaMänn. 163 (1906). Det gick .. en legend om att skatten tillhörde ”havskungen” och att den vaktades av hans ”tigrar”, de blodtörstiga hajarna. Renner Lilius FolkFilipp. 106 (1934). Forss TropTramp 152 (1936).
3) mer l. mindre bildl.; särsk. i uttr. en tandlös tiger o. d., om person l. myndighet o. d. som saknar kraft l. förmåga att uppnå (förväntat) resultat. Envallsson Bajocco 17 (1784). Nero var en tiger. Dalin (1854). Jag har begagnat denna tid till att döda tigrar, d. v. s. att skrifva bref, som länge rifvit mitt samvete genom känslan af ouppfyllda skyldigheter. Bremer GVerld. 2: 384 (1860). (Justitieombudsmannen) får förutsättningar att visa att JO inte är den ”tandlösa tiger” som kritiken i dag gör gällande. SvD 18 ⁄ 7 1988, s. 2. — särsk.
a) med tanke på positiva egenskaper hos tigern ss. smidighet l. styrka; särsk. dels i sådana uttr. som de asiatiska tigrarna, om framgångsrika ekonomier i Asien, dels [jfr in med en tiger i tanken, motsv. eng. put a tiger in the tank, reklamslogan myntad av det amerikanska bensinbolaget Esso på 1960-talet] i uttr. en tiger i tanken, i fråga om att verka l. fungera effektivt o. kraftfullt. En tiger i tanken är till ingen nytta om det sitter en åsna vid ratten. ÖgCorr. 1 ⁄ 11 1965, s. 8. Släpp loss tigern inom dig! SvD 22 ⁄ 1 1987, s. 16. (Trots problem) är republiken Korea en tiger på väg att bryta sig ur kretsen av uländer. SvD 2 ⁄ 9 1991, Näringsliv s. 5. Inte ens de asiatiska tigrarna klarade av den inneboende instabilitet och ojämlikhet som ligger i en fullständigt oreglerad global ekonomi. GbgP 28 ⁄ 12 1997, s. 2.
b) [jfr uttr. en svensk tiger, se TIGA, v.1 2 b β] i uttr. den svenska tigern, ironiskt, om svensk mentalitet l. svenskt förhållningssätt under andra världskriget. Holm BevO 321 (1948). Av den svenska tigern blev en skuldfylld hare. Expressen 18 ⁄ 10 2001, s. 2.
4) ss. ssgsförled, betecknande (tvär)randig l. fläckig färgteckning (som påminner om en tigers).
Ssgr (i allm. till 1): A: (4) TIGER-BAGGE. (numera föga br.) skalbagge tillhörande släktet Cicindela Lin., sandjägare. Retzius Djurr. 84 (1772). Björkman (1889). —
-BARM. i bild (i vitter stil); jfr barm, sbst.1 4. Du slumrat in i vantrons sköko-armar: / Vid hämndens tigerbarm du vakna skall. BEMalmström 6: 163 (1840). —
-BLICK. särsk. bildl. PoetK 1822, s. 26. (Han) beledsagade dessa ord med en tigerblick, hvari afspeglade sig ej blott grymhet, utan tillika en djup förtrytelse. Almqvist Ekols. 3: 128 (1847). —
-DJUR. (tiger- 1621—1814. tigers- 1667. tigre- 1640) (†) tiger; äv. bildl. Forsius Fosz 200 (1621). Du wilde Nation, du Tigerdiurs Af-Föda. Lillienstedt Christus 2 a (1686). (Här behöver man inte) göra up stora ellar, ther med the glupska Leyon och grymma Tigerdiur at afskräcka. Rudbeck D. Y. Samolad 12 (1701). Heinrich (1814). —
(3 a) -EKONOMI. pl. -er. mycket snabbt tillväxande ekonomi i tidigare fattigt land, i sht i fråga om vissa asiatiska länder; äv. om land med sådan ekonomi. SvD 2 ⁄ 9 1991, Näringsliv s. 5. Vietnam väntas bli nästa sydostasiatiska tigerekonomi. DN 27 ⁄ 4 1993, s. A1. Femton år av ekonomiskt kaos, avlöst av ett par år av ”tigerekonomi”. DN 3 ⁄ 10 1993, s. 9. —
(1, 4) -FISK. särsk. (individ l. art av) släktet Hydrocynus (Hydrocyon), karplax. DjurVärld 6: 189 (1962). Tigerfiskar är stimlevande rovfiskar. NE (1995). —
(4) -FLÄCKIG. Möller (1790). På tigerfläckig hingst den stolta Hjelten rider. Stagnelius (SVS) 3: 186 (1822). —
-FÄLL. fäll av tigerskinn. Att sitta under en glittrande, fläckig, brokig tigerfäll vid sidan af — en som kör! Almqvist AMay 76 (1838). —
(4) -FÄRGAD, p. adj. Rüdling Suppl. 349 (1740). (Hundarnas öron) äro utstående och pälsen är tigerfärgad. Kaudern Mad. 107 (1913). —
-GAP. [namnet åsyftar blommans form] bot. om (den i Sverige bl. ss. prydnadsväxt odlade) växten Columnea x banksii Lynch. Tigergap .. med motsatta blad och granna, röda eller gula, läppformade blommor. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 98 (1946). —
-HAJ.
1) särsk. om (individ av) hajarten Galeocerdo cuvier tillhörande familjen gråhajar. Jacobsson BöljBlå 196 (1932). Alla sportfiskare talar .. om att dom ska ut och slåss med tigerhajarna. DN(B) 1961, nr 68, s. 13.
2) bildl., om person som lånar ut pengar mot ockerränta, ockrare; jfr haj, sbst.1 2 a. I Linköpingsrättegångarna har tigerhajarnas — ”långivarnas” och ockrarnas — metoder avslöjats. Expressen 26 ⁄ 9 1958, s. 16. —
-HANNE l. -HANE. jfr hanne 1. Det fins icke mer förbarmande hos honom än det fins mjölk i en tigerhanne. Hagberg Shaksp. 1: 257 (1847). En tigerhane hoppar alltid upp på ryggen och knäcker nacken på sitt byte. Wilhelm SolLys. 225 (1913). —
-HJÄRTA. särsk. bildl., om grymt l. hänsynslöst sinnelag l. hjärta; äv. metonymiskt, om person med sådant sinnelag osv.; särsk. [efter B. Lidner (se nedan)] i uttr. tröst för ett tigerhjärta, klen, (endast) skenbar tröst. Fernander Theatr. 467 (1695). Tröst för et Tiger-hjerta! / Barbarisk tröst! ... Hvad! at det finnes fler, / Som digna under lifvets smärta. Lidner (SVS) 2: 133 (1783). Ack är du den tyran, som med ett tigerhjerta / Drack sina söners blod, fann fröjd i deras smärta. Runeberg (SVS) 2: 6 (c. 1820). Trefaldt ve dig! — Ty han var din fader; / Och du kunde dock, du tigerhjärta, / Se de blodbestänkta hjulen krossa / Grånad tinning. Wennerberg 1: 110 (1881). Man stretar emot, man muttrar mellan tänderna: Gammal är ändå äldst. Tröst för ett tigerhjärta. Bergman Chef. 90 (1924). —
-HONA. jfr hona 1. Lind 1: 1534 (1749). I passet Kutkum-Sandi låg en tigerhona på lur och dödade dagligen under flera månader människor. 1Brehm 1: 110 (1874). —
-HOPP. särsk. om kraftfullt o. smidigt hopp (som liknar en tigers); äv. (gymn.) tigersprång (se d. o. slutet). (Fotbollslaget) hade några svåra saker att klara af, särskildt ett skott i sista minuten, som .. (målvakten) genom ett verkligt tigerhopp afvärjde. Upsala 28 ⁄ 1 1918, s. 8. Tigerhopp eller tigersprång .. utföres över plint på längden med häst på tvären .. intill plinten åt anloppssidan, hästen som regel något högre än plinten. NFSportlex. (1946). —
(1, 2) -HUD. hud hos l. från tiger; äv. i utvidgad anv., om hud från kattdjur påminnande om tiger; jfr -skinn. HH 20: 372 (c. 1640). Tigerhudar, Tigerskinn .. kallas skinn af Tigrar, Leoparder och andra spräckliga Wildjur som merändels brukas til präktiga Häste-täcken. Orrelius (1797). StSvTyOrdb. (1989). —
(4) -HÄST. (numera föga br.) om hästdjur av undersläktet Hippotigris, i sht om sebra; förr äv. om tigrerad häst (jfr tiger 2 b). Nordforss (1805; om häst). Man skiljer med säkerhet mellan tre slags tigerhästar. Qvaggan (Hippotigris Quagga) .. Burchells tigerhäst eller Dauwen (Hippotigris Burchellii) .. Zebran (Hippotigris Zebra). 1Brehm 1: 452 (1874). 2SvUppslB 25: 712 (1954). —
(4) -ILLER, förr äv. -HILLER. (individ av) arten Vormela peregusna (Güldenstädt), ett (från Sydösteuropa till Kina förekommande) mårddjur. Synnerberg (1815). Ett för sin vackra teckning mycket omtyckt pelsverk fås af tigerillern .. som är brun med öfverallt spridda gula och hvita fläckar. Rebau NatH 1: 118 (1879). —
-JAKT. SP 1792, nr 65, s. 2. Några indiska furstar förbjuda .. tigerjagten, hvilken de förbehålla sig själfva såsom ett kungligt nöje. 1Brehm 1: 111 (1874). Tigerjakten — Asiens storviltjakt. NFSportlex. 6: 682 (1946). —
-KAKA. om kaka av sockerkakssmet med ränder åstadkomna gm att kakaopulver blandats i en del av smeten. IllSvOrdb. (1955). Tigerkakan är en klassiker. Widell Sockerbag. 154 (1995). —
(1, 4) -KATT, äv. -KATTA. om (mindre) kattdjur som i ngt avseende påminner om en tiger; särsk. dels om ozelot, dels om serval; förr äv. om skinn av sådant kattdjur. 15 st: Tigerkattor till stopning på armarna (o.) Cragen. KlädkamRSthm 1753 A, s. 401. Gravander Buffon 2: 48 (1806; om margaykatt). Gravander Buffon 2: 48 (1806; om ozelot). Nåh, käre Berndt .. nu kan du få dig en kamrat på jagten efter tigerkattor. Wetterbergh Penning. 220 (1847). KonvLex. (1865; om serval).
Ssg: (†) tigerkatt-skinn. KlädkamRSthm 1758, s. 297. Tiger-Kattskinn, äro spräckliga skinn, som duga till pälsfoder och bräm. Synnerberg (1815). —
-KLO. tigers klo; äv. bildl., betecknande skärpa l. grymhet o. d. (Fetischmakarna) göra alt til Fetiszer mennisko- eller hundskallar, oxhorn, tigerklor (osv.). Oldendorp 1: 299 (1786). När tyranniets tigerklor bemägtigat sig sit rof, så måste det slukas. Marmontel Inc. 1: 128 (1795). Hon hade så att säga varsnat tigerklon i sin pappas tilltal. Hellström Storm 200 (1935). —
-LIK, adj. Lind (1749). Och kattens mörka silhouette man såg / På väggen tecknad: tiger-lik han låg. Edgren AmerSkönlit. 107 (1878). —
-LIKNANDE, p. adj. Swing 1920, nr 3, s. 8. Två personer har oberoende av varandra sett ett tigerliknande djur ute i skogen. Expressen 29 ⁄ 4 1997, s. 19. —
(4) -LILJA. om den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade Lilium lancifolium Thunb. (L. tigrinum Ker Gawl.), vars blommor är orangeröda med mörka fläckar; förr äv. om Tigridia pavonia (Lin. fil.) DC., påfågellilja. Lundström Trädg. 2: 25 (1831). En krans af tigerliljor, strimmigt röda, / åt dig jag plockar. Molin LättsTungs. 148 (1913). (Till växtsläktet Tigridia) hör en af våra praktfullaste trädgårdsväxter, T. Pavonia .. Tigerlilja, inhemsk i Mexico och Guatemala. 2NF 29: 41 (1919). VåraKulturvN 112 (1977). —
(4) -ORM.
1) (†) tigerpyton. Bland de märkligaste arterna (av pytonormar) må här nämnas: tigerormen P. tigris daud. Rebau NatH 1: 525 (1879). Det mäktigaste intrycket göra .. jätteormarna, som på Ceylon representeras av tigerormen (Python molurus). Mörner Hagenbeck 137 (1924).
2) om (individ av) den i Australien levande arten Notechis scutatus Peters, tillhörande familjen giftsnokar. Tigerormens .. gift hör till de starkaste i djurvärlden. DjurVärld 7: 562 (1962). Tigerormen kan bli maximalt 2 m lång; de flesta är emellertid betydligt mindre. Ryggsidan är gulbrun med .. mörkbruna tvärband. DjurVärld 7: 562 (1962). —
(4) -PYTON. om (individ av) arten Python molurus Lin. som är gulbrun med fläckigt skinn. I Asien har tigerpyton .. en vidsträckt utbredning. DjurVärld 7: 521 (1962). Tigerpyton .. kan bli över 6 m lång och väga närmare 100 kg. NE (1995). —
-SINNE. (numera bl. tillf.) särsk. mer l. mindre bildl. Hwem frögdas icke tå när Barnen stamla Far / Wist then som tiger sinn ok Wildiurs Hierta har? Lucidor (SVS) 39 (1668; uppl. 1997). Den medfödda mänskliga illviljan har ögon som en lo och tigersinne. Kihlman Papini 153 (1924). —
(4) -SKALLERORM~102, äv. ~200. om (individ av) ormarten Crotalus tigris Kennicott. En äkta ökenorm från de vilda ödemarkerna i Nevada, Arizona och Colorado är tigerskallerormen. 4Brehm 10: 128 (1927). —
(1, 2) -SKINN. skinn hos l. från tiger; äv. i utvidgad anv., om skinn från kattdjur påminnande om tiger; jfr -fäll, -hud. OSPT 1687, nr 35, s. 5. Tigerhudar, Tigerskinn .. kallas skinn af Tigrar, Leoparder och andra spräckliga Wildjur som merändels brukas til präktiga Häste-täcken. Orrelius (1797). (Jag upptäckte) att det var lika ont om tigerskinn i Indien som om bajadärer och fakirer. Sparre HetKust. 96 (1934). —
(4) -SKÄCK. skäck vars fläckar är regelbundna o. likformigt spridda över kroppen; äv. om färgteckning som kännetecknar skäck (i ovan anförd bet.), tigerskäckig. Nämde hingst, tigerschäck till färgen, var uppfödd vid Kaflås. TLandtm. 1900, s. 363. ”Äkta” Pippi Långstrumphästar — prickiga hästar — finns i Brantevik. .. Minkfarmare Owe Brantling har fem tiger-skäckar som de egentligen heter. ÖgCorr. 2 ⁄ 4 1969, s. 14. —
(4) -SNÄCKA. zool. om (individ av) snäckarten Cypræa tigris Lin., tillhörande familjen Cypræidæ (kaurisnäckor). C(onus) Tigris .. (dvs.) Tigersnäcka. 4 tum lång. Vanligen hvit, med bruna fläckar; förarbetas till snusdosor. Scheutz NatH 213 (1843). Unnerstad Snäckh. 39 (1949). —
-SPANN. (numera bl. tillf.) jfr spann, sbst.2 4 a. O Fader Evan! hör mig, / Kring breda skullror kasta / Din panterfäll och hasta / I segervagnen glädtigt ned och för mig / Från jordens låga dalar / Med tigerspannet opp till Jofurs salar. Stagnelius (SVS) 1: 287 (1814). PoetK 1822, s. 21. —
(4) -SPINNARE. entomol. om (individ av) fjärilsarten Spilosoma lubricipedum Lin., allmän tigerspinnare; jfr spinnare, sbst.1 II 1. Nordström VFjär. 3: 58 (1943). (I lampljuset) kommo vanliga nattflyn, tigerspinnare .. samt småfjärilar. FoFl. 1953, s. 218. —
-SPRÅNG. särsk. om spänstigt l. djärvt l. långt språng (som liknar en tigers); äv. bildl. Ett conseqvent politiskt tigersprång. ÖgCorr. 1854, nr 72, s. 3. Jag tar ett steg tillbaka då och då men för att ta nya tigersprång framåt. Strindberg Brev 7: 106 (1888). Med ett tigersprång stod Alcosta, skummande af raseri, på fötterna. Janson CostaN 1: 104 (1910). särsk. gymn. om hopp utfört över plint ställd på längden (ofta med redskap som placerats på tvären framför den) varvid händerna ansätts på plintens bortre del; jfr -hopp. HjLing hos LGBranting 1: 256 (1882). Hästen (sattes) på tvären med en plint bakom, och mellanhästen och lilla hästen placerades framför .. varpå vi vräkte oss över alltsammans i ett halsbrytande språng som kallades tigersprånget. Asplund LivSmultr. 57 (1945). —
(4) -STRIMMIG. jfr -randig o. tigrerad. En tigerstrimmig filt. Hallström Våren 26 (1898). Jag tänker på en Gumbiekatt, hon heter Jenniannidott. / Hon har en tigerstrimmig päls och prickig leopardkalott. Hallqvist Eliot KnepKattB 9 (1949). —
-TASS.
1) särsk. oeg. l. bildl. Hallström Sagodr. 168 (1910). Det finns mer av lejonklo — eller rättare tigertass — i detta skämt än i hans samtida verser. Böök Tegnér 1: 78 (1946).
(4) -TAX. tax vars päls har (ojämnt fördelade) mörka fläckar. SD(L) 16 ⁄ 5 1904, s. 2. Med ”tigertax” menas en flerfärgad, skäckig tax — sådana finns faktiskt, men är stora rariteter. SvD(A) 26 ⁄ 2 1967, s. 25. —
(1, 4) -TECKNAD, p. adj. (numera bl. tillf.) Den stora, tigertecknade lodjurshanen. Johansson RödaHuv. 1: 8 (1917). —
-UNGE. Schulthess (1885). Är ni säker på att det är en tigerunge och inte en leopard? Bergman Djur 217 (1944). —
(1, 4) -VARG. (†) om (mindre) rovdjur som i ngt avseende påminner om en tiger; särsk. dels om hyena, dels om gepard. (På morgonen) funno vi, at Boskapen var förfölgd af någon Tigervarg (Hyæna maculata). Thunberg Resa 2: 65 (1789). (Geparden) är på Godt Hopps Udden kändt under namn af Tigervargen. Gravander Buffon 2: 50 (1806). Björkman (1889). —
-VITS. (numera bl. tillf.) SöndN 1890, s. 195. Tigervits; efter en av de mest kända vitsarna av detta slag: Varför skall jag tala, när en bengalisk tiger? Holm BevO (1939). —
-ÖGA.
1) till 1, om tigers öga; äv. bildl. Med hatets tigeröga blickar denna rigtning (dvs. socialismen) på hvarje politiskt, ja hvarje materiellt företräde. Frey 1844, s. 476. IllSvOrdb. (1955).
2) till 1, till kvartsgruppen hörande prydnadssten av guldgul l. gulbrun färg (med ljus rand påminnande om ett kattdjurs pupill); jfr katt-öga 4. 2UB 5: 271 (1902). Tigeröga .. (dvs.) kvarts med inväxta trådar av gulbrun asbest. Användes som ädelsten. Ekbohrn (1936). ”Moder jord” kallar man i Finland den blåskimrande labradorstenen, ”fattigsläkt” till ädelstenen precis som .. tigerögat. DN(B) 12 ⁄ 4 1961, s. 16.
3) till 4, om den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade Coreopsis tinctoria Nutt. Hylander PrydnV 40 (1948). VåraKulturvN 72 (1977).
B: TIGERS-DJUR, se A.
C: TIGRE-DJUR, se A.
Avledn.(till 1): TIGERAKTIG, adj. som liknar l. påminner om en tiger, tigerlik. Lind (1749). En liten Hynda, till färgen Tigeragtig. LdVBl. 1820, nr 18, s. 4. Efter arresteringen av Duncan, vars tigeraktiga raserianfall voro förfärliga att bevittna, uppklarade vi (osv.). Ashton-Wolfe Spind. 295 (1930). —
TIGRAD, p. adj. (-ad 1744—1862 (: tigrade, pl.). -at 1744 (m. l. r.). -ed 1737 (: Tigret, n.)) (numera föga br.) tigerrandig, tigrerad; jfr tigrig. Ett st: Tigret Stoo 8. åhr. ÅgerupArk. Bouppt. 1737. Framvingar lifligt tigrade (hos vissa fjärilar). Thomson Insect. 174 (1862). —
TIGRIG, adj. (numera föga br.) tigerlik; särsk. tigertecknad. Florman HästKänned. 116 (1794). Till kappans besättning och foder är tigrig eller skottsk plys särdeles omtyckt. NJournD 1854, s. 3. På tigriga hästar i Thottens tid. SvD 22 ⁄ 1 1934, s. 9 (rubrik).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content