publicerad: 2004
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
TILL-VERKA, v. -an (†, Stiernman Riksd. 1245 (1655), Förordn. 20 ⁄ 9 1694, s. A 2 a), -ning (se d. o.); -are (se avledn.).
1) (†) till II 5: skaffa (ngn, särsk. sig, ngt) l. utverka l. åstadkomma (ngt åt sig). En Zedel, som Capellan Åberg af sin hustru sig tillwärckat, förr än de wigdes, .. skall annihileras och upbrännas. VDAkt. 1721, nr 2874. Thet blifwer en näpst som han sig sielf tilwerkat, at han blifwer ansedd för lösdrifvare. VDAkt. 1731, nr 742. Såsom min Kyrckioherde .. sig genom bref tillwärkat .. (en) resolution .. angående min löhn. VDAkt. 1733.
2) (†) till II 5 l. 11 a α (δ'), ss. vbalsbst. -an: hjälp l. medverkan (se d. o. slutet) o. d. Gudz Wälsignad och Tilwärkan. Risingh KiöpH 8 (1669).
3) (†) till II 8 b α: bearbeta; särsk. med avs. på åker l. jordmån o. d.: göra tjänlig för sådd l. odling. Den högsta Försynen har gifwit oss rudimaterien, men wäntar, at wi sielfwe skola tilwärka henne. Jorden skal brukas, innan de gifwer sine wäxter. Kling Spect. Hh 3 b (1735). Men, at kjöra .. (torv o. d.) straxt på Åkren och så der uti, wil jag ingen råda, nog af, at jag har haft skada deraf, några År efter åt, innan det hint tilwärkas och blifwa Fruktbärande. Strålenhielm Ymp. 39 (1751). Då åkren tillwerckas, må man icke låta årdret släpa efter oxarne, utan bör det hållas uppe, så att billen står ner åt jorden. Crælius TunaL 78 (1774).
4) till II 8 b β: arbeta fram (ngt) gm bearbetning l. hopsättning o. d.; framställa; producera; äv. med indirekt (i sht refl.) personobj. betecknande den för vilken ngt tillverkas. Tillverka något för hand. Fabriksmässigt tillverkad. Han tillverkade sig en kniv. ArkliR 1567. Hvad i Norland arbetas och tillverkas, skall försendas till Söderhampn. RP 8: 11 (1640). Åtskillige Förordningar .. äro gjorde om dugeligit Järns tilwerkande. HC11H 12: 184 (1697). Den som tilwärckar Brännewin .. utan at äga frihet dertil, bör, jämte mistning af pannan med alt dess tilbehör, .. beläggas med .. böter. PH 5: 2923 (1750). (Stenarna till vågbrytaren) måste i början hemtas från långt håll men tillverkades sedan på stället genom att stöpa sand och cement i trälårar. Kruhs UndrV 14 (1884). Sjelfva bottnen till brysselspetsarne tillverkas numera oftast på maskin och denna väfnad kallas bobbinet. Hagdahl DBäst. 105 (1885). Under det att de gamla s. k. handskrifterna endast med stor möda kunde förfärdigas i ett eller några få exemplar, kunde .. (de tryckta böckerna) lätteligen tillverkas i massa. Schück o. Lundahl Lb. 1: 11 (1901). Möblerna göras för hand och tillverkas av ädla träslag såsom körsbär och päron. SvGeogrÅb. 1952, s. 47. jfr mass-, ny-, serie-, special-tillverka m. fl. särsk.
a) (†) med avs. på mat: bereda (se d. o. 2 b). Maat, som tilwärkas på helgedagar. BtFinlH 2: 258 (1666).
b) (numera bl. skämts.) med avs. på levande varelse: avla, föda, ge liv åt l. ge upphov till, skapa; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Runius (SVS) 1: 177 (1707). När en swärm (bin) blifwit tillwärkad och utkläckt, intager han gemenligen rum för sig sielf i kupan. Linnæus Bijskjöts. 36 (1768). (Oenighet) hade Adlersparre hvarken önskat eller väntat. Det var enhälligheten och hänförelsen, som skulle gifva kraft och vigt åt detta sätt att tillverka en konung. Crusenstolpe Mor. 6: 335 (1844). Där bodde ett dåligt folk, sådant där utskum, som tillverkas, då Vår Herre vänder bort ögonen eller är sysselsatt på andra håll. Lagerlöf Jerus. 1: 303 (1901). Man är ju två om att tillverka ett barn. Alltså har man ju även ett gemensamt ansvar. Expressen 15 ⁄ 9 1999, s. 22. särsk. (i sht i ä. religiöst spr.) med sakobj., i fråga om världens skapelse. Dessutom tillverkar han jorden, himmeln och .. allt som finnes .. under jorden. Dalsjö Platon 2: 450 (1872). Söderblom Gudstr. 84 (1914).
c) med saksubj.: gm kemisk l. fysisk l. fysiologisk process frambringa l. alstra; i sht förr äv. i pass. närmande sig dep.: bildas. Risingh LandB 81 (1671). Dher effter kom nogra dagars starck värma, som tilvärckade dhe stora åskedunret. VDAkt. 1700, nr 277. Sielfwa watnet, grunden i Elfwen och jordmånen i negden, hwarest kraf-isen blir tilwärkat. Block MotalaStr. 25 (1708). Acrel Sår 263 (1745; om var). Stalactites (Trassel) tillverkas af de Kalkartige partiklar, som under vatnets rinnande fästa sig vid någon torr qvist eller gren. Linné Skr. 2: 16 (1750). Vasopressin är ett hormon tillverkat i hypofysen. SDS 14 ⁄ 6 1990, s. B1.
d) (utom i slutet numera mindre br.) frambringa (i sht gm vitter l. konstnärlig verksamhet o. d.); skriva, författa; skapa (se d. o. 2 a); äv. allmännare (med nedsättande bibet.), särsk. med avs. på opinion l. enighet o. d.: frambringa l. åstadkomma. 2RARP 6: 60 (1731). Då man tilverkar en ny Lära, uphöra Förbindelserne at hålla Freden. Björnståhl 4: 132 (1774). Jag valde .. ett särskildt ämne hvaröfver jag tillverkade ett stycke Poëm (förstå en samling av rim). Tegnér Brev 1: 49 (1804). Ingen kände bättre än han sjelf (dvs. K. XIV J.), huru den enhällighet blifvit tillverkad, hvarmed han utkorades till svensk thronföljare. Crusenstolpe CJ 2: 170 (1845). Det var förfärligt hvad det .. var svårt att bära dessa tillverkade motopinioner. Trodde de själva vad de sade, hans fiender! Strindberg Giftas 1: 217 (1884). särsk. (fullt br.) ringaktande, med avs. på ngt som kommit till stånd på ett mekaniskt l. fabriksmässigt l. själlöst sätt: snickra ihop (se snickra ihop 2); hopsmida l. hitta på; fabricera (se d. o. 1 c α, β). Det är, tyvärr, icke svårt att tillverka poemer och romaner efter den gifna, stående formeln. Aspelin Stenbäck 115 (1837). Ensamt det gamla bondeståndet kunde för sin del vid hvarje riksdag tillverka 700 eller 800 stycken (motioner). Samtiden 1873, s. 113. Emellertid log mannen det vanliga vänliga amerikanska leendet, som tillverkas en gros. Bergman ClownJ 76 (1930). Några äkta insändare finner man visserligen .. men ofta ännu flera som klart och tydligt är ”tillverkade” på redaktionen. Land 1973, nr 38, s. 4. Det är en väldigt saftig anklagelse åklagaren kommer med. Det är så man undrar: kan det vara så att en stor tidning tillverkar en nyhet för att kunna skriva om det? SvD 4 ⁄ 6 1998, s. 4.
Avledn.: tillverkare, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. till 4: person l. land l. fabrik l. företag o. d. som tillverkar ngt l. förestår l. har ansvar för tillverkning av ngt; fabrikant (se d. o. 1); äv. med gen.-bestämning betecknande det som tillverkas. Som icke allenast de olägenheter, hwilka kunna hända igenom en mindre god tillwärkning, skada tilwärkaren sielf, utan ock dem som nyttia och bruka den tilwärkade waran. Berch Hush. 224 (1747). Hwarföre äro .. så få klädens och Tygers tilwärkare ibland mit Landsfolk? Weise 2: 69 (1771). Buntmakare eller körsnär äro .. benämningarna på tillverkare af pelsar och skinnvaror. ArbB 86 (1887). Med tillverkare (förstås) den person, hvilken såsom ägare .. disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet öfver tillverkningen. SFS 1912, s. 949. Förenta Staterna .. världens största tillverkare av cellulosa. SvIndustri 316 (1935). Stora ökningar rapporteras .. från tillverkare av el- och optikprodukter, maskiner och textiler. DN(A) 10 ⁄ 6 1998, s. 16. jfr brännvins-, ost-, parfym-, sko-, små-, stångjärns-, stärkelse-tillverkare m. fl. särsk.
a) (tillf.) till 4 b slutet: väsen som skapar, skapare (se d. o. 1). För oss är skillnaden så distinkt som möjligt mellan ett slags personlig kraft, materia, elektricitet, smitta, och en personlig tillverkare, en öfvermänsklig skapare eller fader. Söderblom Gudstr. 89 (1914).
b) (numera mindre br.) till 4 d: skapare (se d. o. 2) av vittert l. konstnärligt alster o. d. Någon tysk recensent har ganska riktigt anmärkt, att Klingemann är en skicklig tillverkare af dramatiska arbeten. Atterbom Minn. 50 (1817). Det produceras i våra dagar s. k. naturalistiska verk, hvilka förråda ganska otillräckliga naturstudier och hvilkas tillverkare skulle stå sig illa, om högrenässansens mästare kunde stiga upp ur sina grafvar. AB 3 ⁄ 12 1889, s. 3. Östergren (1958).
Ssg: tillverkar-, äv. tillverkare-stämpel. stämpel (se stämpel, sbst.1 3) (på guldsmeds- l. tenngjutararbeten) angivande tillverkarens namn (ss. garanti för arbetets kvalitet); jfr mästar-stämpel. Form 1934, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content