SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
STÄRKELSE stær3kelse2, sbst.2, r. l. f. l. m. (BoupptSthm 1673, s. 306 b, osv.) ((†) n. OxBr. 11: 751 (1640), Fries Växtr. 15 (1884)); best. -en (ss. n. -et).
Ordformer
(stark- 1633 (: starkells steen). sterk- (-ck-) 1539—1798. stierk- 1734. stärk- (-ch-, -ck-) 1564 osv. -el- i ssg 1667 (: Sterkelsten). -els 1673. -els- (-ll-) i ssgr 1633 (: starkells steen), 1645 (: Sterkelspanna)—1750 (: sterkels jern). -else (-ll-, -ss-) 1539 osv. -ilse (-ll-, -ss-) 1548—1650 (: Stärkillsse potta))
Etymologi
[fsv. stärkelse; vbalsbst. till STÄRKA, v.1 (i bet. II), möjl. under påverkan av mlt. stivels, stärkelse (se STYVELSE)]
1) (†) handlingen l. verksamheten att stärka (se STÄRKA, v.1 II), stärkning; anträffat bl. i ssgrna STÄRKELSE-JÄRN, -STEN.
2) kolhydraten (C6H10O5)n; produkt (i mjölform) av denna kolhydrat; (denna produkt använd ss.) medel för stärkning.
a) [eg. konkret anv. av 1] av stärkelse (i potatis, äv. vete o. d.) beredd mjölformig produkt använd för limning, vid matlagning, i läkemedel, ss. medel för stärkning o. d.; medel för stärkning, berett av denna produkt (kokad till ett klister); förr äv. i uttr. vit stärkelse [jfr t. weisse stärke] om stärkelse i ovan angivna bet., motsatt ”blå stärkelse” (se 3); äv. om stärkelse i klädespersedel o. d. ss. åstadkommande styvhet (o. glans); jfr dels KRAFT-, POTATIS-, SOL-MJÖL, dels STYVELSE. TullbSthm 1539, s. 50 a. At fördriffua fleckerna j ansichtet. Tagh Curbitz watn 4 pund, .. spuma aff argento sublimato och stärkelse (osv.). BOlavi 27 b (1578). 12 ℔ Sterkelsse Huit. BoupptSthm 1673, s. 307 a, Bil. Sedan stärckes floret på det sättet: stryk stärkelse på händerna, som ej är för hård och lagom blå, klappa floret dermed. Warg 713 (1755); jfr 3. Synnerberg (1815: hvitt stärkelse); jfr 3. (Stärkelseglans) rekommenderas såsom ett utmärkt medel att få den skönaste glans och hvithet på det tvättade linnet, då en liten tillsats deraf blandas i stärkelset. AB 1865, nr 258, s. 4. (Sv.) Taga stärkelse ur, (fr.) désempeser (un col). Berndtson (1880). Stärkelse kan tillverkas av flera olika jordbruksprodukter, men i vårt land har endast potatisstärkelseindustrien någon nämnvärd betydelse. SvIndustri 411 (1935). Handelns stärkelse bereds genom slamning av krossade, stärkelserika växtdelar med vatten. BonnierLex. 13: 827 (1966). — jfr ARROW-, ARROWROTS-, BATAT-, GLANS-, GRÅ-, GRÖN-, JOD-, MANIOK-, POTATIS-, PUDER-, RIS-, ROST-, RÅ-, RÅG-, TARO-, VETE-, VIT-STÄRKELSE m. fl. — särsk. i bildl. anv.
α) (numera föga br.) liktydigt med: stelhet i uppträdande l. i sinnet l. stel högtidlighet l. högfärd; jfr STÄRK-KRAGE slutet. Min gode Gustaf har fått en smula stärkelse i sig, sedan han blef amanuens vid domkapitlet. Topelius Vint. I. 2: 85 (1850, 1881). (Kronofogden) var en styf herre, byråkrat i hvarenda tum .. men när man tvättade bort stärkelsen, befanns under det styfva skalet en duglig .. tjensteman. Därs. 94. (Fielding) tog sin värld utan den ringaste stärkelse med den stort tillmätta människonaturens frihet och värme. PT 1916, nr 112 A, s. 3. Hon .. seglade iväg med hållning som en påklutad skorsten (i den blomprydda hatten) .. Men stärkelsen togs ur henne — visserligen blott för en kort stund — lika oväntat som skonslöst. Sandel Dropp. 174 (1924).
β) mer l. mindre liktydigt med: motståndskraft o. fasthet l. styrka (se STYRKA, sbst. 2); jfr STÄRKELSE, sbst.1 1. Järnåren (under kriget) satte stärkelse i dem (dvs. en ny, tysk diktargeneration), knuffade fram dem, föste hop dem i tätare grupp. Johanson Stärbh. 69 (1918, 1946). Bravo, bravo, hoppas han aldrig ger sig, aldrig låter Hollywood ta' stärkelsen ur sig, viskade jag till Archie. Funch o. Wettergren Hawaii 171 (1934).
b) om kolhydraten (C6H10O5)n vilken bildas ss. slutprodukt vid fotosyntesen i form av mikroskopiska l. submikroskopiska korn o. utgör den vanligaste av de polysackarider (dvs. flersammansatta sackarider) som lagras upp ss. reservnäring i form av större (ofta utan förstoring synliga) korn i frukter, frön, rötter o. jordstammar (o. som i betydande utsträckning utvinns o. används ss. medel för stärkning, i lim, vid matlagning, inom medicinen o. d.); äv. (se slutet) om denna kolhydrat i animaliska vävnader. Stärkelse förekommer rikligt i potatis o. spannmålsprodukter. FKM 3: 346 (1810). Gräsen äro nästan alla helsosamma och utmärkt födande, emedan deras frön innehålla mycket wextlim och stärkelse. Hartman Naturk. 133 (1836). Stärkelse. Förekommer uti fröen till alla med hjertblad försedde växter, i många rötter och stammen af flere monocotyledoner, samt i åtskilliga lafarter, och är .. ett af de i växterne allmännast förekommande ämnen. Almström KemTekn. 2: 401 (1845). Den kemiska reaktionen på stärkelsen är, att den färgas blå af jod. Wretlind Läk. 4: 50 (1896). Medelst behandling med malt eller med utspädda syror omvandlas stärkelse i dextrin och därefter i socker. Jönsson Gagnv. 79 (1910). TNCPubl. 42: 104 (1969). — jfr LAV-, MAJS-, POTATIS-, RESERV-, RIS-, RÅG-, VETE-STÄRKELSE m. fl. — särsk. kem. o. biol. om glykogen; i sht dels ss. senare led i ssgrna DJUR-STÄRKELSE (SAOB G 600 (1929)) o. LEVER-STÄRKELSE, dels i uttr. animalisk stärkelse. SAOB G 600 (1929).
3) [eg. specialanv. av 2; jfr motsv. anv. av t. blaue stärke, ävensom av fr. empois bleu] (numera föga br.) i uttr. blå stärkelse; eg.: (gm tillsats av krossad smalt l. annan blåelse) svagt blå l. skär l. svagt blå- l. skärfärgande stärkelse (i bet. 2); särsk.: smalt (l. annan liknande blå färg) använd ss. blåelse (l. för annan färgning). 1 Lijspund Blå Stärckelse 8 Öre. SthmStadsord. 1: 21 (1629). Blå sterckelse är Dieffwlens spyor. L. Paulinus Gothus PrœstigKumbl. E 1 a (1630). Blå stierkelse till Linkläder. Linné PlutoSv. 22 (1734). Ett slags blått kaliglas beredes enkom för att användas i pulverform till blåning af papper och linne samt som sämre målarefärg under namn af Smalts eller blå stärkelse. Almström KemTekn. 1: 661 (1844). Berndtson (1880). — jfr BLÅ-STÄRKELSE.
Ssgr: (2 b) STÄRKELSE-ART. (av visst utseende hos stärkelsekornen kännetecknad (o. hos viss växt förekommande)) art av stärkelse (t. ex. inulin); särsk. i pl. (best.), om samtliga arter av stärkelse (i koll. anv., ungefär liktydigt med: stärkelse). Berzelius Kemi 4: 200 (1827; om inulin). De kolhydrater, som äro av intresse för oss i detta sammanhang, äro de, som ingå som beståndsdelar i vår föda. De äro: sockerarter, stärkelsearter och cellulosa. Bolin VFöda 57 (1933).
(2 b) -ARTAD, p. adj. Hos Lichener och Fucoideæ förefinnes äfven ett stärkelseartadt ämne, som reagerar brunt eller blått för jod, men vid kokning icke bildar något gelé. BotN 1842, LitBih. s. 11. (Kolhydrater) kunna .. kallas ”stärkelseartade ämnen” .., om man så vill. Wretlind Läk. 4: 46 (1896).
(2 b) -ARTIG. [jfr t. stärkeartig] (†) = -artad. Detta stärkelseartiga .. grundämne i bladen. Agardh Bot. 2: 44 (1832).
(2 a) -BEREDNING. beredning av stärkelse. Dalin (1854).
(2 b) -BILDANDE, p. adj. i sht kem. o. biol. som bildar stärkelse. Lidforss VäxtLiv 31 (1904; om blad hos träd).
(2 b) -BILDARE. [jfr t. stärkebildner] kem. o. biol. eg.: bildare av stärkelse; dels om kloroplast, dels om leukoplast. BotN 1883, s. 141. VäxtLiv 3: 67 (1936).
(2 b) -BILDNING. i sht kem. o. biol. Lindberg Svagdr. 17 (1892).
(2 a) -BLÅ. som har den svagt l. genomskinligt blåa färgen (liknande den) hos ngt stärkt med blåfärgad stärkelse. Då vattnet .. störtar mot klyftans svarta djup, smulas det sönder i små och stora droppar och seglar ned, konturmjukt, grönt, hvitt och stärkelseblått. Molin SSkr. 278 (1894). Asplund Stud. 20 (1912).
(2 a) -BLÅTT, n. stärkelseblå färg (l. stärkelseblått färgämne). EngSvOrdb. 1000 (1874). En redaktör med smak trycker naturligtvis inte en tidning i stärkelse-blått. Swing 1923, nr 3, s. 2.
(2 a) -BRUK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. bruk 9: bruk (l. fabrik) för framställning av stärkelse; jfr -fabrik. BoupptSthm 1679, s. 189 b. 1741 den 9 Dec. (utfärdades privilegium) för Peter Algehr och Olof Lindahl på et Puder- och Stärkelse-Bruk. Sundelius NorrköpMinne 98 (1798). Holmberg Leopold 1: 292 (1953).
(2 b) -CELLULOSA. kem. o. biol. (numera föga br.) hos stärkelsekorn: skalsubstans, amylopektin. Rebau NatH 2: 26 (1879). Maquennes amylos är .. identisk med Nägelis samt Brown och Hérons stärkelsecellulosa och Meyers α-amylos. Euler Växtk. 1: 71 (1907).
(2 b) -DERIVAT. kem. jfr derivat, sbst. 2. KlassifikFärgLackbr. J 5 (1953).
(2 a) -FABRIK. fabrik för framställning av stärkelse; i fråga om nutida sv. förh. bl. om fabrik för framställning av potatisstärkelse, potatismjölsfabrik; jfr -bruk. LInné Öl. 5 (1745). Pouder och Stärkelse Fabriqven Enigheten. Sundelius NorrköpMinne 107 (1798). Potatisen (var) levererad till stärkelsefabriken framme i Arnum. Salje Låg. 58 (1971). jfr andels-stärkelsefabrik.
(2 a) -FABRIKANT. person som har l. driver en stärkelsefabrik, person som framställer stärkelse i en stärkelsefabrik som han äger l. driver. Dalin (1854).
(2 a) -FABRIKATION. (numera mindre br.) fabriksmässig framställning av stärkelse, stärkelsetillverkning. RiksdP 1877, 1 K nr 24, s. 43. KemT 1912, s. 139.
(2 a) -FABRIKÖR. (numera föga br.) = -fabrikant. Linné Diet. 2: 66 (c. 1750). Dalin (1854).
(2 b) -FATTIG. om frukt l. stamknöl l. cell o. d. hos växt: fattig på stärkelse. AB 18⁄12 1845, s. 1 (om potatis). VäxtLiv 2: 228 (1934; om celler).
(2 a) -FÖRBAND. (förr) bandage av linnebindor (o. pappersbindlar) indränkta i stärkelselösning (som, sedan den efter förbandets anbringande torkat, ger detta förband mera stadga o. fasthet än ett vanligt bandage). Frey 1843, s. 506.
(2 a) -FÖRSÄLJNING. 1NJA 1941, s. 643.
(2 a) -GLANS. (förr) preparat som blandas i stärkningsmedlet o. ger det stärkta tyget ett glansigt utseende; jfr glans 4 a. Åstrand (1855).
(2 b) -GUMMI. [jfr t. stärkegummi] kem. o. tekn. dextrin. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 236. 2SvUppslB (1953).
(2 b) -HALT. jfr halt, sbst.1 1. NDA 27⁄12 1876, s. 2 (i potatis).
(2 b) -HALTIG. jfr haltig 1. De allmännast använda stärkelsehaltiga ämnen äro sädesarters frön (osv.). Almström KemTekn. 2: 407 (1845). Bolin VFöda 17 (1933; om födoämnen).
(2 a) -INDUSTRI. industri för framställning av stärkelse, särsk. (o. i fråga om nutida förh. i Sv. bl.) av potatisstärkelse l. potatismjöl. Motion i 2 kam. 1907, nr 125, s. 3.
(1) -JÄRN. (†) = stärk-järn. 1. Stärkelse Järn slätt. BoupptSthm 1655. (Vid glättning) kan .. (sidenet) ock med et stärkelse-järn göras wäl tort, om så åstundas. HushBibl. 1757, s. 286.
(2 a) -KALANDER. (förr) kalander för glättning av tyg medelst stärkelse. För tvåsidig appretering (av tyger) användes klotsmaskiner och stärkelsekalandrar. 2UB 8: 536 (1900).
(2 a) -KLISTER. [jfr t. stärkekleister] bindemedel (för papper) bestående av stärkelse som i varmt vatten (l. gm behandling med syror o. d.) bildat en gelatinös massa, klister (i inskränktare bemärkelse); oftast allmännare: stärkelse ss. gelatinös massa (bildad l. åstadkommen på angivet sätt) l. gelatinös massa av stärkelse. Man kan göra .. gryn (som liknar sagogryn) af potatesstärkelse, om man utrör denna med stärkelseklister till en fast deg (osv.). Åkerman KemTechn. 2: 121 (1832). Stärkelse är olöslig i kallt vatten; i varmt sväller den och kornen spricka under bildning av stärkelseklister. Bolin OrgKem. 153 (1925). Vid stärkning av kläder indränkas dessa med stärkelseklister och glättas med ett hett järn. 3NF 5: 839 (1926).
(2 b) -KORN. kem. o. biol. dels om vart o. ett av de mikroskopiska l. submikroskopiska linsformiga korn som stärkelsen bildar i växternas kloroplaster under fotosyntesen, dels om vart o. ett av de större (ofta utan förstoring synliga) korn av växlande o. ofta artspecifikt utseende, som bildas o. lagras i amyloplaster, vanl. ss. reservnäring i speciella vävnader. Andersson ÅrsbVetA 1853—54, s. 158 (om den större arten av korn). I klorofyllkropparne bildas under inverkan af ljus stärkelsekorn. Skårman Forssell 152 (1902).
(2 a) -LAVEMANG. (förr) lavemang med l. av stärkelselösning. Hygiea 1848, s. 419.
(2 a, b) -LIKNANDE, p. adj. särsk. till 2 b. VäxtLiv 2: 48 (1934; om ämne i bakterieceller).
(2 a) -LIM. (numera föga br.) boktr. stärkelseklister. NordBoktrK 1914, s. 236.
(2 a) -LÖSNING. i sht kem. lösning av stärkelse (i hett vatten); jfr -klister. Almroth Kem. 102 (1834).
(2 b) -MAJS. bot. o. lant. (vanlig) majs med stärkelse i kornen; motsatt: sockermajs. LAHT 1908, s. 149.
(2 a) -MAKARE. [jfr t. stärkemacher] (†) yrkesmässig tillverkare av stärkelse; jfr -fabrikant. Lind 1: 282 (1738, 1749). Berch Hush. 112 (1747).
(2 a) -MAKERI. [jfr makeri] (†) inrättning för framställning av stärkelse, stärkelsebruk. RP 10: 79 (1643).
(2 a (o. b)) -MJÖL. (numera mindre br.) stärkelse (i bet. 2 a) i mjölform, stärkelse, i sht: potatismjöl; äv. (föga br.) hos växt: stärkelse (i bet. 2 b). Egerin Kokb. 186 (1733). Getramsens bär framkalla kräkning, men den på stärkelsemjöl rika roten är ofarlig. Hewe VälsignVäxt. 134 (1939). Stärkelsemjöl. Potatismjöl är stärkelse, framställd av potatis som finfördelas och slammas upp med vatten, varvid stärkelsekornen skiljs ut. ModStKokb. 134 (1983).
(2 b) -NEDBRYTANDE~0200, p. adj. jfr ned-bryta 4 a o. -spjälkande. LAHT 1921, s. 448.
(2 b) -NEDBRYTNING~020. jfr nedbryta 4 a o. -spjälkning. Bolin OrgKem. 156 (1925).
(2 a) -NITRAT. (i fackspr.) starkt explosiv, gm nitrering av stärkelse framställd pulverformig massa (i trädfattiga länder använd vid sprängämnestillverkning ss. ersättning för cellulosanitrat), xyloidin. 2NF 33: 516 (1922).
(2 a) -PANNA. (†) panna för kokning av stärkelse. BoupptSthm 11⁄7 1645. Därs. 14⁄5 1659.
(2 a) -POTTA. (†) potta (se potta, sbst. 1 d) l. kruka för kokning av stärkelse. 1 Mallms Stärkillsse potta. BoupptSthm 3⁄11 1650.
(2 a) -PRIS. Stärkelsepriset har .. gått ned nära tullskyddsgränsens början. RiksdP 1926, 2 K nr 15, s. 46.
(2 a) -PRODUCENT. jfr -fabrikant, -tillverkare. BtRiksdP 1928, 7: nr 24, s. 6. (Föreningen) Sveriges stärkelseproducenter .. består av 2200 medlemmar. Land 1984, nr 39, s. 91.
(2 b) -RIK. rik på stärkelse. Almström KemTekn. 2: 413 (1845; om rotfrukter).
(2 a) -SIRAP. [jfr t. stärkesirup] om en (förr ss. bl. a. honungsersättning, tillsats till sirap (se d. o. 2) l. för tillverkning av fruktsaft, marmelad o. fruktkonserver använd) trögflytande (sirapstjock) lösning av druvsocker med inslag av dextriner, som framställs gm kokning av vattenlöst potatismjöl l. annan stärkelse med utspädda syror; jfr sirap 1 a o. -socker. Det synes likväl som, äfven till detta behof (dvs. tillsats till bröddeg), det egentligen varit stärkelsesirap, beredd med kornmalt eller diastas, som blifvit begagnad. Pasch ÅrsbVetA 1835, s. 52. Den .. av Fiehe utarbetade enkla metoden att (i honung) påvisa stärkelsesirap (s. k. ”glykos”) har jag funnit vara tillförlitlig. LAHT 1915, s. 708.
(2 b) -SKIDA. [jfr t. stärkescheide] (numera mindre br.) = -slida. BotN 1873, s. 149. LfF 1915, s. 214.
(2 a, b) -SLAG. jfr slag, sbst.2 1. LAHT 1932, s. 507.
(2 b) -SLIDA. bot. (om mer l. mindre cylindriskt) skikt av stärkelserika celler, vilket omger en kärlsträng l. vedcylinder. BotN 1889, s. 124. 2SvUppslB (1955).
(2 a, b) -SOCKER. [jfr t. stärkezucker] ur stärkelse (i sht potatisstärkelse) framställt druvsocker (gm kokning med utspädd svavelsyra l. andra utspädda syror), druvsocker; jfr -sirap o. potatis-socker. Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 156. Varulex. Livsm. 346 (1942).
(2 a) -SOPPA. (†) om en soppa (av vatten o. russin, bruneller, kanel o. citronskal samt vin o. socker) avredd med potatismjöl. Warg 40 (1755).
(2 a, b) -SORT. jfr sort 3. 2NF 17: 772 (1912).
(2 b) -SPALTANDE, p. adj. (numera mindre br.) i sht kem. stärkelsespjälkande. LAHT 1918, s. 283.
(2 b) -SPJÄLKANDE, p. adj. i sht kem. som spjälkar (se spjälka, v. 1 e slutet) stärkelse (till socker); särsk. om enzym. 2NF 6: 318 (1906).
(2 b) -SPJÄLKNING. i sht kem. spjälkning (se spjälka, v. 1 e slutet) av stärkelse (till socker). KemT 1913, s. 174. LAHT 1931, s. 1220.
(1) -STEN. (†) = stärk-sten. Robort Gierner kärde till Jacob Nilsson om en starkells steen, som Anders Merthens hustrus förrige amma .. för 2 år sedan ”olofligen sålt” till Jacobs hustru. BtÅboH I. 6: 18 (1633). 1 Stärckelsesteen (betingar i tull) 6 Pen(ningar). Stiernman Com. 2: 132 (1638).
(2 a) -SÄCK. (i sht förr) säck med (l. för) (potatis)stärkelse. Klijen som blir qwar på bottnen i sterkelsesäckar. Möller 1: 310 (1755).
(2 a) -TILLVERKARE~0200. särsk.: tillverkare l. framställare av potatisstärkelse; jfr -fabrikant. Wikforss 662 (1804). RiksdP 1954, 2 K nr 5, s. 10.
(2 a) -TILLVERKNING~020. särsk.: (fabriksmässig) tillverkning av potatisstärkelse; jfr -fabrikation. (Potatisen) lemnar äfven genom stärkelsetillverkning mycket affall, som är ett godt foderämne till kreaturen. RiksdP 1877, 2 K nr 38, s. 9.
(2 a) -VATTEN. (numera föga br.) tunnflytande vattenlösning av stärkelse. Lind (1749). Den (kolera)sjuke (bör) få warm mjölk eller stärkelsewatten, eller körsbärskåda med watten som blifwit kokt på hwita wallmofrön, hwaraf wärk i magen och diarrhé pläga upphöra. SPF 1831, s. 211. Till stärkelsevattnet sättes nästan alltid för hvita tyger litet finslammad smalts eller i svafvelsyra upplöst indigo, som blifvit neutraliserad med pottaska. Åkerman KemTechn. 2: 422 (1832). Cannelin (1921).
(2 a) -VIT. (numera bl. mera tillf.) vit som vit stärkelse l. potatismjöl. Molin SSkr. 324 (c. 1895).
(2 a) -VÄRDE. lant. om fodervärde (med hänsyn till fettbildande verkan) som beräknas efter halten av smältbara näringsämnen varvid 1 kg rent vattenfritt stärkelsemjöl utgör relationsenhet. LAHT 1907, s. 458. SvVäxtförädl. 1: 315 (1951).
(2 b) -VÄXT. (i sht i fackspr.) (gagn)växt med jämförelsevis hög halt av stärkelse. Stärkelse- och mjölväxter (i rubrik). Jönsson Gagnv. 79 (1910).
(2 a, b) -ÄMNE. (numera bl. mera tillf.) ämne (kolhydrat l. stärkelsekorn l. upplagrad reservnäring) som utgör l. blir stärkelse, stärkelse. Ärt-slägtet har i sina frö fått samma stärkelse-ämne, som (säd och rotfrukter). VetAH 1776, s. 260. Mera utvecklade bilda .. (klorofyllkropparna) globuline, chlorophyll, stärkelse-ämne. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 410. Det i handeln förekommande s. k. potatesmjöl .. består (icke) af annat än det ur potates erhållna stärkelseämnet. BtRiksdP 1872, V. 1: nr 9, s. 25. Potatismjöl eller stärkelseämnet i potatis; tullbehandlas såsom Stärkelse. SFS 1906, nr 38, s. 36.
Spoiler title
Spoiler content