publicerad: 1952
PARFYM parfy4m, r. l. m. (Almqvist Pal. 24 (1838) osv.) ((†) n. Linné Vg. 57 (1747)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(parfum c. 1680—1928. parfume 1716—1864. parfym 1797 (: Parfymer, pl.), 1838 osv. perfermer, pl. 1666. perfum 1697, 1727. perfume 1747. perfurmer, pl. 1666—1667. perfÿm 1560—1673. perfümmer, pl. 1666)
Etymologi
[jfr t. parfum, parfüm, ä. t. perfumy, pl., eng. perfume; av fr. parfum resp. ä. it. perfumo (it. profumo), till fr. parfumer resp. ä. it. perfumare (se PARFYMERA)]
1) vällukt, utsökt l. fin doft; stundom äv. ironiskt, om dålig lukt l. stank; äv. bildl.; numera vanl. (o. sannol. äv. förr ofta) av språkkänslan uppfattat ss. utvidgad l. bildl. anv. av 2. 1 St hÿende med kostelig perfermer vthj. KlädkamRSthm 1666, s. 128; jfr 2. Spegel Pass. 384 (c. 1680). Slocknande utvecklade oljan (i lampan) sin parfym i mångdubbel grad. Almqvist Pal. 24 (1838). Den egna parfymen från dessa .. rännstenar. Sturzen-Becker 2: 101 (1844, 1861). Finland 339 (1893; bildl.). Häggarna sprutade sin parfym över oss. Martinson Nomad 35 (1931).
2) (oftast flytande, stundom äv. fast) i naturen färdigbildad produkt l. (vanl.) tekniskt (starkt koncentrerat) preparat som användes för att sprida vällukt o. som innehåller ett l. (vanl.) flera välluktande ämnen; särsk. om dylikt preparat använt (i sht av kvinnor) ss. toalettartikel; ngn gg äv. om aromatiskt ämne som gör preparatet välluktande; jfr LUKT-VATTEN. En flaska (fransk) parfym. Stänka litet parfym på näsduken. Hon luktade dålig parfym. KlädkamRSthm 1560 E, s. 91 b. 2 St lådher medh åtskillige perfümmer. Därs. 1666, s. 262. Hygiea 1858, s. 229 (om aromatiskt ämne). Som fast parfym behåller .. (ambran) sin doft i århundraden. Jensen o. Wåhlin Thompson Vällukt. 193 (1928). Doften av hennes parfym. Hellström Malmros 306 (1931). jfr HELIOTROP-, JASMIN-, NÄSDUKS-, RÖK-, VIOL-PARFYM m. fl. särsk. (numera föga br.) i utvidgad anv., med inbegrepp av parfymerade toalettartiklar l. skönhetsmedel (t. ex. tvål, puder) l. modevaror o. d., parfymerivara; särsk. i pl. Orrelius (1797; i pl.). 3NF (1931).
-BREV. sammanviket (pappers)omslag innehållande välluktande ämne(n), avsett att läggas bland linne l. kläder för att giva god lukt, saché; jfr -dyna, -påse. SFS 1912, s. 878. —
-DOSA. [jfr t. parfümbüchse] särsk. (i sht förr): med små hål försedd dosa (av elfenben) fylld med parfym av mer l. mindre fast (degartad) konsistens. Kjellgren Hirzel 143 (1870). —
-FABRIKANT. Den skicklige Parfymfabrikanten. (1854; broschyrtitel). —
-GLAS. (i sht i fackspr.) glaskärl för förvaring av parfym; vanl. koll.; jfr glas 2 b. SvD(A) 1919, nr 147 B, s. 1 (koll.). —
-KORT, n. (föga br.) parfymerat kort (se kort, sbst. 1) avsett att läggas bland linne l. kläder för att giva god lukt, saché; jfr -brev, -dyna, -påse. NVexjöBl. 1847, nr 1, s. 4. —
-LAMPA. [jfr eng. perfume lamp, fr. lampe à parfum] på olika sätt inrättad lampa som sprider vällukt, då den brinner; i fråga om nutida förh. bl. i utvidgad anv., om luktlös, liten, långsträckt, päronliknande elektrisk glödlampa (av typ liknande den som användes i äldre elektriska lampor för parfymering av rum). Kjellgren Hirzel 147 (1870). KatalInstallAsea 1931, s. 278. —
-SPRIT. (i fackspr.) sprit avsedd l. använd för tillvärkning av parfym(er). Leufvenmark Vin. 1: 69 (1869). —
-TABLETT. parfymerad tablett avsedd att bäras i kläderna; äv.: parfymerad badtablett; i sht i pl. VaruhbTulltaxa 1: 185 (1931; i pl.). —
B (†): PARFYMS-LÅDA, se A.
Spoiler title
Spoiler content