publicerad: 2006
TOMAS tω4mas, äv. 32 l. tωm4as, äv. 32, m. ⁄ ⁄ (ig.); pl. (tillf.) -ar.
Ordformer
(tiommas 1522. tom- i ssg 1552 (: tom(m)esse). tomas (th-, -mm-, -ss) 1549 (: tom(m)assmessa) osv. tome (th-, -æ) 1526 osv. tomes- (th-, -mm-, -sz-) i ssgr 1544 (: Tommeszmässze)–1928 (: Tommesmäss))
Anm. Formen tome (-æ) är urspr. en lat. gen.-form.
Etymologi
[jfr d., t., eng., fr. Thomas, lat. Thōmās (gen. Tomæ (-e)), gr. Θωμᾶς; av ett aram. namn Tōmā med bet.: tvilling. — Jfr TOMIST, sbst.1]
1) med syftning på en av Jesu lärjungar, aposteln Tomas (med tillnamnet ”tvivlaren” (äv. ”tvillingen”)).
a) (†) i uttr. (Sankt) Tomas dag l. afton, om dagen för resp. aftonen före tomasmäss. Manædagin nesth epth(e)r s(anc)te tio(m)masse dagh. ArbogaTb. 3: 335 (1522). S(anc)te tomas affton. ArbogaTb. 4: 88 (1553). Runius (SVS) 2: 137 (1712).
b) om person som i det att han tvivlar liknar l. liknas vid Jesu lärjunge Tomas (med anslutning till Joh. 20); särsk. [jfr d. vantro Thomas, t. ungläubiger Thomas] i uttr. tvivlande Tomas; jfr TOMIST, sbst.1 Iagh är een Thomas i thetta fall, ty bemelte Oluf är een haal och ther till stolt karl. VDAkt. 1689, nr 584. Om nu detta (rykte) ej bekräftas, skulle jag nästan bli Thomas angående allt som ifrån de qwarteren hädanefter inlöper. 2Saml. 1: 39 (1714). En tvivlande Thomas. Expressen 26 ⁄ 6 1992, s. 26.
2) (†) elliptiskt för: tomasmäss (se d. o. 1) l. tomasdag(en); särsk. i uttr. tome tid, om tiden kring tomasmäss (se d. o. 1). Thet affradt szom nu tilkommendis Tome vtgå skall, thet må hann beholla. G1R 16: 36 (1544). Här .. giöra bönderna sina uthlager om Thomæ tijd med spannemåhl. Bolinus Dagb. 61 (1674). Efter Tomas får man inte spinna. Landsm. 1911, s. 391.
Ssgr (till 1): A (†): TOM-MÄSSA, se B.
B: TOMAS-DAG(EN). (tomas- 1905 osv. tome- 1731 osv.) om den 21 december; jfr tomasmäss-dag. Rätter afradsdag är Thome-dag före jul. FörarbSvLag. 6: 162 (1731). Som bekant sker laga uppsägning för arrendator och brukare på Thomæ-dag. Sundblad GBruk 159 (1888). —
-KORS. om ett slags (snidat) julkors (se d. o. 2) (som uppsättes på tomasdagen). FolklEtnSt. 1: 207 (1916). Det förekom speciellt i Dalarna att julstången utformades som ett kors med sirligt formade spiraler av spån, s k Tomaskors. Fredlund StBokLivFörr 71 (1981). —
-KRISTEN. teol. i sht i pl., i substantivisk anv., ss. benämning på vissa kristna i Sydindien. SvLitTidn. 1819, sp. 830. Tomaskristna .. (dvs.) Gemensam benämning för de kristna i Sydindien .. som har kyrkliga traditioner från tiden före den portugisiska kolonisationen. De anger att kristendomen fördes hit av aposteln Tomas. Religionslex. 536 (1996). —
-MÄSSA l. -MÄSS. (tom- 1552. tomas- 1544 osv.) [fsv. tomasmässa]
1) om (tiden omkring) den 21 december; äv. (o. urspr., numera bl. om ä. förh.) om den kyrkliga fest som firades till åminnelse av aposteln Tomas; jfr mässa, sbst. 4. Thet affradt, szom i Tommeszmässze nest förliden borde vtgå. G1R 16: 36 (1544). Tomasmäss .. har fått sitt namn efter aposteln Tomas vars reliker denna dag skall ha anlänt från Indien till staden Edessa i Syrien. NE (1995). Tomasmäss 21 december, mer allmänt känd som Tomas fylletunna. Från denna dag skulle julöl och julbrännvin provsmakas. GbgP 16 ⁄ 12 2002, s. 43.
2) (förr) tomasmässmarknad; jfr mässa, sbst. 5. Landsallmogen .. hade uppsökt staden .. långt talrikare, än den lilla Thomasmässan kunde föranleda. Högberg Vred. 3: 340 (1906). Tomasmässan i Linköping 1546. Staf Markn. 118 (1935).
3) (i sht i Finl.) om ett slags gudstjänst (i den lutherska kyrkan); jfr mässa, sbst. 1. Mässan som skräddarsytts för den ensamma och tvivlande storstadsmänniskan. Thomasmässan, som den kallas, har revolutionerat gudstjänstlivet i Helsingfors. Idag .. är det premiär i Göteborg. GbgP 29 ⁄ 11 1992, s. 31. I Tomasmässan är vanliga människor aktiva och ger sin prägel åt samlingen. Hufvudstadsbl. 2 ⁄ 3 2004, s. 16.
Ssgr (till -mässa 1): tomasmäss-, äv. tomasmässa-, äv. tomasmässe-, äv. tomasmässo-dag. (numera bl. tillf.) tomasdag(en). RA I. 1: 512 (1547). Hwart år om Thomasmessodagen skall ny Byfogde wäljas. ByordnMäl. 292 (1827).
-marknad. (förr) om marknad som anordnades i anslutning till den 21 december; jfr tomas-mässa 2. Löfgren TenngjH I. 2: 119 (i handl. fr. 1713). I såväl Mikaeli- som Tomasmässamarknader deltog han alla åren. Löfgren TenngjH I. 3: 336 (1950).
-natt. (numera bl. tillf.) natt(en) till tomasdag(en). Kurck Lefn. 172 (1705). Tomasmässenatt, då skulle de stämma kvarnen, för annars kunde spökena komma. FoF 1943, s. 77.
-tid(en). (numera bl. tillf.) tid(en) omkring tomasmäss; anträffat bl. i sg. best. LMil. 1: 185 (1682). (Borgarståndet bifaller att) halfwa contributionen för i åhr ej utgöres förrän först i novembr och den andra helften Tomasmässotiden. 2BorgP 3: 392 (1727).
C: TOME-DAG, se B.
Spoiler title
Spoiler content