publicerad: 2006
TOM tωm4, adj. tomme, tomma; tommare. adv. -T.
Ordformer
(thåme, pl. 1568. tom (th-, -oo-, -hm) 1526 osv. tom- (th-, -oo-, -hm-) i böjd form framför vokal 1523–1894. tomber, m. 1598. tombt, n. 1675. tomm 1640–1889. tomm- (th-) i böjd form framför vokal 1601 osv. tompt (-oo-, -tt), n. 1563–1677. tum (-w-) 1632 (: tuma, pl.)–1633 (: twmhendt). tumme, pl. 1587–1704)
Etymologi
[fsv. tomber, tom; motsv. dan. o. nor. tom, fvn. tómr, fsax. tōmi(g), fri från, fht. zuomig, dets., feng. tōm (eng. dial. toom); bet.: tom, utan innehåll möjl. utvecklad ur bet.: fri, ledig; av ovisst ursprung. — Jfr TOM, sbst.2, TOMME, TOMNING, TÖMMA]
1) om behållare l. ihåligt l. inbuktat utrymme o. dyl. l. i sig innesluten enhet o. d.: som ((nästan) helt) saknar (naturligt l. normalt l. (för)väntat) konkret innehåll (i form av materia l. föremål o. d.); äv. dels med särskild tanke på saknad nyttighet o. d., dels ss. adverbial l. objektiv predikatsfyllnad med resultativ innebörd, betecknande att verbhandlingen leder till att ngt blir tomt; särsk. med bestämning inledd av prep. på, förr äv. av, angivande det innehåll som saknas; ofta motsatt: full (se FULL, adj. 1); jfr LEDIG, adj.2 12. Tanken är nästan tom på bensin. Tå the ko(m)ma til brunnen, så finna the intet watn, och bära sijn kärill toom heem igen. Jer. 14: 3 (Bib. 1541). Ett Toomt (leedigt) Skepp .. at thet thes stadigare löpa må, så förtynges thet mz barlast. Schroderus Comenius 468 (1639). (Att) största delen af bo’en äro af wax och honung toma. Triewald Bij 48 (1728). Sätter man up tom bistock .. och med mat och bete lockar til sig annars mans bi; böte (osv.). MB 48: 4 (Lag 1734). En af mina grannar .. fick utsot, så han trodde han skulle bli tom som en upp- och nedvänd gryta. Wigström Folkd. 2: 356 (1881). Så snart man ätit tomt på faten (osv.). Andersson MickelR 168 (1900). Den ena flaskan drack han tom på lämplig plats i stan. VNyland 11 ⁄ 1 1980, s. 5. Det nya ordet är ”Kraftförädlingsområde” vilket betyder exempelvis en tom älvfåra. DN 22 ⁄ 9 1989, s. 25. — jfr HALV-, HÅL-, STJÄRN-TOM m. fl. — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråksliknande talesätt. Toom taska tigær, pæningelös ær man altid blyger. Bureus Suml. 78 (c. 1600). Bettre är suag hest, än tom grijma. SvOrds. A 3 b (1604). När Hoen är thomm, så bijtas Grijserna. Grubb 833 (1665). Toma tunnor döna mäst. Lind (1749). Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Holmström Sa’ han 60 (1876). Toma nötter simma ofvanpå. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) om kassa l. börs l. plånbok o. d., ss. uttryck för (akut l. allvarlig l. (nästan) total) brist på pengar o. d. (Sverige) hwilket så ödt och förlammat war, och Konungzdrätzlen icke annat war än en thom taska. Svart Ähr. 65 (1560). Är pungen Tom, så äga ej dygd och börd mer värde än sjögräs. Adlerbeth HorSat. 73 (1814). En .. tonåring med bensindoftande drömmar och tom plånbok. Expressen 7 ⁄ 2 2003, s. 10.
c) om ngns (hand l.) händer: som inte (inne)håller l. bär på någonting alls (ss. verktyg o. d.); särsk. med bibet. av försvarslöshet l. hjälplöshet o. d.; särsk. i förb. med prep. med. Hadhe Så denne Petter ränndt vth medh wäria(n) Och Nils fölgde effter Barhufder och medh tome hännder. SthmTb. 2: 375 (1599). När Sune .. kom hem, så hängde han med stora, tomma, hjälplösa händer kring Gust. Siwertz Låg. 121 (1932). Trots allt vinkade (skulpturen) ”Fiskargumman” i tio års tid med en tom hand mot alla åskådare. DN 11 ⁄ 1 1992, s. A14. — särsk. oeg., ss. uttryck för att ngn ingenting äger l. har fått mottaga l. har (med sig) att visa upp l. erbjuda, se HAND 5 k; jfr TOM-HÄNT.
d) (numera bl. tillf.) tomhänt; förr äv.: fattig, utblottad. The rijka hafuer .. (Gud) latit tooma bliffua. Luk. 1: 53 (NT 1526; Bib. 1917: med tomma händer). (Vid) brist på en vara, tillåter man landthandlaren .. att uppsöka .. densamma .. Är någon möjlighet, kommer han ej tom till baka. Chydenius 330 (1777).
e) i fråga om levande väsens inre delar. — särsk.
α) ss. uttryck för (stor l. allvarlig) brist på föda; särsk. om mage. Jag känner mig alldeles tom i magen. Ingen behöver längre gå med tom mage här. Jes. 29: 8 (Bib. 1541). Magan .. när han är toom, så Hungrar han och Törster. Schroderus Comenius 292 (1639). Toma magar försmå .. ej vanliga rätter. Adlerbeth HorSat. 48 (1814). — särsk. (numera bl. mera tillf.) om djur l. person: som har en tom mage, (mycket) hungrig. Iärfuen .. är och itt toomt och glupskt diwr som warghen. Forsius Phys. 268 (1611). Att iag Elin .. / Älskar lijk som barnen brödh, / Mer än någon tomer bonde / Giör sin .. grööt. Holmström Vitt. 208 (c. 1700). (Hon) fick .. höra med löje och harm omtalas, huru hela .. (sällskapet) varit til Tortuna Prostgård och där ätit såsom toma vargar. Muncktell Dagb. 2: 251 (1819). Det fanns .. småpojkar, som fingo gå tomma till skolan om morgnarna. ELieberath hos Östergren (c. 1920).
β) (numera föga br.) om fisk: som har lekt rommen l. mjölken av sig, utlekt. I början af Juli voro de fleste hanarne tomma. Lilljeborg Fisk. 1: 638 (1884). Landsm. 1926, s. 27 (i fråga om rom).
f) (numera bl. mera tillf.) om gruva l. gruvgång o. d.: tömd på (brytvärd) malm; förr äv.: ofyndig (äv. om bergart). Av samhället återstår nu bara tomma gruvor och några husgrunder. En sten, som vid första påseende hade skolat tagits för en tom Bergart, om icke (osv.). VetAH 1746, s. 176. Tom gång. JernkA 1894, s. 336.
g) om (del av) (himmelssfären l.) universum o. d., angivande (nästan) total frånvaro av materia; äv. dels övergående i att (i fråga om mer l. mindre begränsade utrymmen) beteckna vakuum o. d. (jfr TOM-RUM 1 slutet), dels i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., särsk. med inbegrepp av ödslighet o. d.; särsk. i förb. med intet, se INGEN 4 d, rum(met), se RUM, sbst.3 3, rymd(en), se RYMD 3 a, 6 a, luften, jfr LUFT, sbst.2 3 a (ε), natten. Skrika l. stirra ut i tomma intet l. rymden. Ett vargtjut hördes i den tomma natten. Hugget ven i tomma luften. Muræus Arndt 4: 24 (1648). Att hela den omätliga världs-rymden är tom, så att där ingen ting finnes utan de himmelska kropparna allena. De Rogier Euler 1: 69 (1786). Han går sakta nedför trapporna och hela tiden tycker han att det är som att kliva i tomma luften. Eriksson ÖmhHung. 44 (1948). — jfr LUFT-TOM. — särsk. substantiverat, i uttr. det tomma; särsk. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv.; jfr INGEN 4 d. Hon stirrade ut i det tomma med ett hjälplöst uttryck. Adlerbeth Æn. 344 (1804). Hela deras varelse är en lögn, deras lif ett ändamålslöst sväfvande i det tomma. BEMalmström 7: 401 (1845). Menniskoanden, likasom hela naturen, fasar för det tomma. Rydberg Ath. 200 (1859). Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet. Job 26: 7 (Bib. 1917). Jag tror, gudskelov, att livet ändar i det stora tomma! I Epikuros värld finns inget hopp, och så har jag själv alltid tänkt. MånJourn. 2001, nr 1, s. 68.
2) i allmännare anv. av 1, med mindre utpräglat l. utan begrepp av inneslutet utrymme o. d.; särsk. dels om föremål l. anordning l. yta o. d.: på l. i vilket (vilken) ngt (naturligt l. normalt l. (för)väntat) saknas, dels i fråga om intensitet l. arbete o. d. (se särsk. b, c). Jag tyckte det nappade, men kroken var tom. Många firade tilldragelsen, men andras flaggstänger stod tomma. Galgen war offta full och siellan toom. OPetri Kr. 332 (c. 1540). Kornet är borto axen tom: / Så går nu medh wår ägendom! Verelius Gothr. 15 (1664). Han sänkte .. sin arm mot bordet / Och strök det tomt uti ett enda drag. Runeberg (SVS) V. 1: 122 (1848). Hvar är min faders gård, / det är tomt bakom lönnarnas rad. Fröding Stänk 53 (1896). Förhållandet mellan tomma och dekorerade ytor är i denna arkitektur beundransvärt väl avvägt. Strömbom EgyptK 145 (1928). Hundratals mil av tomt hav – och så plötsligt en ö. DN 20 ⁄ 1 1996, s. A15. — särsk.
a) om (del av) boksida l. papper(sblad) l. rad o. d.: som saknar skrift; äv. dels utvidgat, i fråga om tid(speriod) l. händelse o. d. för vilken redogörelse saknas, dels (mera tillf.) mer l. mindre bildl. (jfr 5 g); jfr BLANK, adj. 2, OSKRIVEN 4. Lämna en tom rad mellan varje stycke. Det tomma rum, som i vår tidebok följer på (drottningens död). Rosenstein 3: 142 (1786). Vi kanske helt enkelt var tomma blad, där våra karaktärer blev skrivna av föräldrar, skolor, kyrkor och samhället självt. Pyk MacLaine HittaHem 161 (1975). Det gäller (för en författare) att inte bli sittande och glo på det tomma papperet. Expressen 9 ⁄ 11 1991, s. 21. Den vitryska konstitutionen har förvandlats till ett tomt papper. DN 14 ⁄ 5 1996, s. B2.
b) om maskin l. anordning l. redskap l. fordon o. d., särsk. ss. predikatsfyllnad l. adverbial i förb. med verben gå l. köra, uttryckande att ngt befinner sig i rörelse utan att vara utsatt för belastning l. utföra ngt arbete l. överföra ngn kraft (se d. o. 4 (c)) l. medföra ngn last o. d.; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl.; jfr 3 b o. TOM-DRAGNING, -GÅNG, -KÖRNING o. TOMME, TOMNING. Lastbilen fick köra tom tillbaka. Om vi måste köra tomt hem så blir det liten förtjänst. Hafuandes flitigh opsicht medh Pumpeuachterna, at de sin plicht giöra och Kånsterna icke låtha gåå thoma. BlBergshV 19: 224 (1660). Jag skrifver nu alenast några ord, alenast til at eij låta posten gå tom. Bark Bref 1: 163 (1704). Plogen (omkastas) och kiöres löst eller tomt twärt öfwer lilla åkerstycket. Stridsberg Åkerbr. 130 (1727). Dynamomaskinen får till en början löpa tom, d. v. s. utan att ledningsnätet är tillslaget. 2UB 3: 211 (1897). Och så hade deras liv fortsatt att mala tomt. Blomberg FlodStig. 205 (1933).
c) (†) om puls (se PULS, sbst.1 a slutet): som har liten mängd blod vid varje pulsslag. TLäk. 1834, s. 50. Pulsen benämnes .. hård och mjuk, full och tom efter graden af blodtrycket och kärlwäggens spänning. Lundberg HusdjSj. 21 (1890).
d) (i fackspr.) om ngt tänkt l. teoretiskt: som saknar l. anses sakna innehåll l. representant (se d. o. 1 b) o. d.; särsk. inom mängdläran i uttr. tomma mängden. Då .. dessa rena förståndsbegrepen blott äro former (sätt) at tänka; så äga de i sig sjelfva icke något innehåll .. utan de äro i sig sjelfva aldeles toma och kunna icke lämna någon kunskap. Lutteman Schulze KantCrit. 37 (1799). Tuderus Kiesewetter Log. 36 (1806: begrepp). Atterbom PhilH 526 (1835: kategorier). En klass är aristotelisk endast om den varken är tom eller universell. Wedberg NLog. 1: 43 (1945). Tomma mängden .. (dvs.) i mängdteorin en mängd som inte innehåller något element. NE (1995).
e) (†) om person(s kropp), särsk. ansikte l. kinder: mager, insjunken, avtärd; äv. om djur(kropp), särsk. flank l. sida; jfr IHÅLIG 1 slutet. Linc. Rr 2 d (1640). En man, barhufd, och tom och svag. Bellman (BellmS) 19: 170 (1793). Sidan (på den sjuka oxen) Hängande sänks och tom: Halfslocknande stirrar hans öga. Adlerbeth Buc. 106 (1807). I usla paltor .. (soldaterna) hacka af köld / Med kinder gulbleka, tomma. Snoilsky SvBild. 123 (1886).
3) [eg. specialfall av 1 l. 2] som kännetecknas av frånvaro av (viss typ av) människor (ngnstädes där sådana (annars) brukar l. (för)väntas finnas l. uppehålla sig); äv. dels i fråga om påtagligt liten närvaro på plats där många personer (vid ngn tidpunkt) normalt uppehåller sig l. förväntas uppehålla sig, dels i fråga om viss persons frånvaro (se d), dels i allmännare o. utvidgad anv., i sht om större område ss. land l. planet(en jorden) o. d., i fråga om frånvaro (i väsentlig utsträckning) av levande väsen över huvud taget (på grund av krig l. naturkatastrof o. d.), dels mer l. mindre oeg. l. bildl. (jfr 5); särsk. dels i förb. med verben vara l. ligga, dels i förb. med adj. öde l. tyst. Det var sent på kvällen och gatorna låg tomma. Kusten låg nästan tom i väntan på orkanen, invasionen. Delar av landet var helt tomma och förödda efter kriget. En ödemark (nästan) tom på människor. Atwij .. haffwa igen ffanget Stocholm Stadt. oc fwnnom honom gansca lidogan oc toman aff godom borgarom. G1R 1: 155 (1523). Iorden war ödhe och toom. 1Mos. 1: 2 (Bib. 1541). Det synes .. otroligt, at Gud skulle hafwa gjort så många och stora Kroppar (dvs. planeter) helt toma. Gjörwell o. Bergklint Sam. 69 (1775). Stockholm är ännu tämligen tomt. Weltzin, Adlerbeth och Lagerlöf äro nästan de enda bekanta, som jag här kunnat träffa. MoB 7: 167 (1811). När nu Euripides och .. Sophokles hade dött, hotade det att bliva tomt på förmågor på den tragiska scenen. Andersson GrDram. 289 (1890, 1910). Det är tomt och tyst på landet nu för tiden. Claesson YFrej 38 (1968). Det är karakteristiskt för dominerande men dåliga ledare: de trycker ner sin omgivning .. Därför blir det tomt och öde omkring dem. SvD 11 ⁄ 12 2004, s. 4. — jfr FOLK-, HALV-, MÄNNISKO-, SOMMAR-, SÖNDAGS-TOM. — särsk.
a) i fråga om (relativ) frånvaro av deltagare l. åskådare vid sammankomst l. (teater)föreställning l. sportevenemang o. d.; särsk. i förb. med (prep. för, äv. inför, o.) sbst. som betecknar sittplats o. d. (jfr b); i sht förr äv. (ngn gg äv. oeg. l. bildl.) i sådana uttr. som tala l. predika för tomma väggar(na). Det är inte trevligt att spela för tomma salonger. Vem ska betala teatrarnas tomma stolar? Öffwer åhörarenars oflijtt beswärade .. (prästen) sigh högeligen, att han .. mästadelz predikar för toma wäggiarna. Lundström LPGothus 3: Bil. 24 (1641). Spektaklerna äro nu mest tomma. Då Tadelskolan speltes, voro ej mer än 14 åskådare. MoB 9: 37 (1791). Han skulle hafva talat för tomma väggar och ropat för döfva öron. DA 1 ⁄ 11 1839, s. 2. Att (på grund av risk för våldsamheter) spela inför tomma läktare .. vore det totala nederlaget för fotbollen. DN 13 ⁄ 5 1992, s. D12. Under många år har gapande tomma bänkar varit en vanlig bild av riksdagsarbetet. Expressen 21 ⁄ 10 1993, s. 25.
b) om fortskaffningsmedel, särsk. i förb. med verb som betecknar färd l. transport: som saknar passagerare; numera äv. dels om sittplatser (jfr a) i fortskaffningsmedel (särsk. om stolar i flygplan l. tåg), dels (mera tillf.) i överförd anv., om förare av fortskaffningsmedel; jfr 2 b. Bolagen vill helst slippa flyga med tomma stolar. Wagnen förd tom ifrån staden, hwarföre half skiuts är betalt. HovförtärSthm 1761, s. 387. Tomma stolar är det dyraste vi har .. Vi sätter in ännu fler tåg när efterfrågan är som störst. GbgP 29 ⁄ 8 1988, s. 7. Meningen var att Dusanka Petrén (dvs. taxiföraren) skulle åka ut tom till Arlanda flygplats och där vänta på nya körningar. Expressen 30 ⁄ 10 1991, s. 11.
c) om mål (se MÅL, sbst.5 4 b) o. d. i bollsport o. d.: som saknar målvakt (i position l. med möjlighet att ingripa). Ser du inte att det är tomt i kassen? (Han) sköt bredvid framför tomt mål. SvD(L) 31 ⁄ 5 1924, s. 9. Zäta .. slog in segerpucken i tomt mål. Expressen 31 ⁄ 10 2004, s. 16.
d) ss. uttryck för saknad efter icke närvarande person; särsk. i det opers. uttr. det är l. känns tomt efter ngn; förr äv. i sådana uttr. som ha (det) tomt (efter ngn); särsk. (o. numera vanl.) i fråga om död person. Det känns tomt efter dig. Tomt blir det allt under Din långa frånvaro. Geijer Brev 284 (1836). Så tomt har jag visst efter min lilla flicka, som nu med hvarje dag skulle hafva gifvit oss .. glädje. Roos FamArkiv 251 (i handl. fr. 1839). Att jag nu har tomt förstås af sig sjelf. FRuneberg hos Strömborg Runebg IV. 2. 1: 214 (1851). Det har varit hemskt tomt efter er. Gustaf-Janson ÖvOnd. 78 (1957). Mest tomt var det efter mor. Lindgren OrmVäg 127 (1982).
e) (†) om tjänst l. ämbete o. d.: ledig, vakant; jfr LÖS 13. RA I. 3: 106 (1593). Allthenstund .. the tomme ställen besättias moste. AOxenstierna 7: 716 (1632).
f) om hus l. rum o. d., särsk. i förb. med verben vara l. stå, övergående i bet.: obebodd, oanvänd, ledig. Skolan står tom på sommaren. Hotellet har många tomma rum nu. Huusset .. ähr tombt och kan hafuas på 1 tijmes vahrning. BrinkmArch. 2: 135 (1675). Ett af dessa gods, som den mesta tiden stå tomma. De Geer Minn. 1: 85 (1892). Många lägenheter i de nya husen stod tomma. Fogelström FörvStad 167 (1966). — jfr SOMMAR-TOM.
4) i fråga om sinnesintryck, särsk. hörsel, om ljud l. ton l. klang l. röst o. d.: som ger intryck av att komma från ett tomrum l. en ihålighet; klanglös, dov; ofta ss. adv.; stundom närmande sig 5, särsk. i sådana (äv. bildl.) uttr. som eka l. skramla tomt; jfr IHÅLIG 6. At i Broskens söndring i ackttages det (knarrande ljudet) mera tomt (crépitation sourde); men i (ben)Brottet märkes det rent (crépitation nette). Martin Bensj. 280 (1782). Ett tomt skallande eko. Atterbom Minnest. 1: 5 (1847). Sången var något klarare än vanligt, ehuru den ledsamma tomma klangen i rösten ej vill ge med sig. GHT 1898, nr 288 A, s. 2. Regissören .. har i vissa kretsar lyckats skapa sig ett gott rykte, trots en imponerande rad av tomt skramlande fiaskofilmer. Expressen 5 ⁄ 12 2001, Bil. s. 16. Socialdemokraternas självberöm över minskat antal arbetslösa ekar tomt då denna minskning med råge ätits upp av den sjukfrånvaro som fortsätter att växa. DN 12 ⁄ 8 2002, s. A2.
5) i oeg. l. bildl. anv. av 1 l. 2: som saknar egentligt l. väsentligt o. d. innehåll; meningslös; värdelös; ihålig (se d. o. 2 c); äv.: intetsägande l. betydelselös l. skenbar o. d.; särsk. (med kvardröjande bet. av 1 l. 2) med av prep. på (förr äv. (ut)av l. ifrån) inledd bestämning angivande det som saknas; jfr 4 o. FÅFÄNG 5. Tom formalitet, gest, illusion, inbillning. Tomt begrepp, prål, sken. Tomma ceremonier, förhoppningar, nöjen, titlar. Tom på idéer, känslor. Hwar til äre tå the fåfänge, tomme, förswaghade och okrafftige Sacramenten nyttighe? Schroderus Os. III. 1: 366 (1635). Monne tå the husen kunna länge blifwa ståndande, som äro fulle utaf rof, tome utaf kärlek. Spegel Pass. 440 (c. 1680). När .. (den onda anden) kommer (åter), finner han samma menniskia tom och ledig ifrån den Heliga andas .. nåd. Bælter JesuH 4: 513 (1757). At thenne toma liknelse af heder, som Rangen utstakar .. ökar tjänstesökandet .. och att man .. illfänas til allt högre och högre grader. PH 8: 281 (1766; rättat efter orig.). Gamla inrättningar, som .. qvarstå såsom tomma former, måste falla. Schlyter JurAfh. 1: 178 (1836). Har aldrig minnet .. (av barndomens) frid och fröjd uppväckt hos dig den tomma önskan: hade jag min barndoms dagar åter? Thomander Pred. 1: 10 (1849). En ”visit” är oftare än ett ”besök” en tom artighetsgärd. Ydun 1870, s. 70. (Motviljan) brukade .. döljas under en tom .. munterhet. Hallström Händ. 48 (1927). Vänd er inte bort från honom för att följa tomma avgudar, som varken kan gagna eller rädda, eftersom de inte är något annat än tomhet. 1Sam. 12: 21 (Bib. 1999). — jfr HÅL-, IDÉ-, INNEHÅLLS-, KÄNSLO-, MENINGS-, SJÄLS-, STÄMNINGS-TOM m. fl. — särsk.
a) om liv(sförhållanden) l. tid(speriod) o. d.; stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: ledig (se LEDIG, adj.2 9 (f). Ett tomt och ensamt liv. Långa tomma dagar utan något vettigt att ta sig för. En trist tillvaro, tom på upplevelser. Ingen Dag är af Gudz Godhet tomer. Spegel GW 135 (1685). Jag har wisat .. huru wåra lediga och toma stunder tycks wara långa och tillika ledsamme. Kling Spect. Cc 1 a (1735). Jagt och kärleksäfventyr fyllde .. (kung Fredrik I:s) tomma tid. Malmström Hist. 1: 263 (1855). Utan .. (solen på himlen) är allt ödsligt och tomt och kallt. Rundgren Minn. 2: 180 (1881, 1883). — jfr FRÖJDE-, GLÄDJE-TOM.
b) om person l. ngns sinne l. bröst l. hjärta o. d.; särsk. övergående dels i bet.: andefattig, ytlig, dels i bet.: glädjelös o. d. Löp, tome dåre! parodist! Thorild (SVS) 1: 111 (1784; om Kellgren). Söker väl jag hjerta i et tomt bröst, som blott har känsla för fåfänga. Eurén Kotzebue Cora 92 (1794). Det händer ofta, att äfven i den rikes och mäktiges bröst klappar ett tomt, glädjefattigt hjerta. Carlén Klein 63 (1838). Det finnes .. personer som pretendera, att hon är tom, ihålig och illaker. Elkan Hall 20 (1899). Alla behöver en liten romans för att fylla ett tomt hjärta och bli lyckligare. Expressen 20 ⁄ 1 1994, s. 21. — jfr GLÄDJE-, SJÄLS-TOM.
c) om person l. ngns huvud o. d., särsk. i fråga om (trötthets)tillstånd betingat av (överväldigande) känslomässig l. intellektuell o. d. påfrestning, närmande sig bet.: utmattad, förvirrad, ”urblåst”; särsk. i sådana uttr. som vara l. känna sig l. bli (alldeles, helt) tom i huvudet l. skallen, inte kunna tänka (klart) l. vara utan idéer o. uppslag. Jag känner mig helt tom i skallen efter tentapluggandet. Jag är utbränd och tom; jag har icke mera någon tro. Wieselgren Hvirfl. 2: 44 (1891). Tom i hjärnan, tung i hjärtat. Jensen BöhmDiktn. 157 (1894). Tankar (började) forma sig i hennes förut af ångest tomma hufvud. Hallström Than. 41 (1900). Det var jobbigt, efteråt var jag alldeles tom i huvudet i minst en vecka! Expressen 11 ⁄ 12 1994, s. 11.
d) om person, särsk. om ngns huvud o. d., särsk. närmande sig l. övergående i bet.: dum, enfaldig, korkad, ”lättviktig”; äv. om tanke (se d. o. 1 (f)) l. tänkande o. d. Han är stark och vältränad men helt tom i bollen. Af wett och kunskap tom, til ingen ting beqwäm, / Tar in et hedersrum, och blir i hast förnäm. Nordenflycht (SVS) 2: 255 (1746). At gravitéten .. i upsyn, i gång och åtbörd, är mer än ofta en Masque för tomt hufvud. Kellgren (SVS) 5: 601 (1792). Hur har jag inte förställt mig och spelat enfaldig och tom. Heidenstam Dag. 290 (1902, 1909). Att .. (han) är lika tom i sitt tänkande som han är fylld av invektiv har varit känt sedan åratal. DN 15 ⁄ 12 1990, s. A2. B-artister i studion, tomma tankar i soffan, en massa onödiga kringarrangemang. Expressen 18 ⁄ 2 2002, s. 4. — jfr HJÄRN-, TANKE-TOM.
e) (mera tillf.) om person, ss. resultativ objektiv predikatsfyllnad till verb med mer l. mindre tillf. refl. obj.: utan förmåga till ytterligare insats av det slag som anges med verbet l. utmattad o. d.; jfr SLUT, adv. l. adj.1 5. Dagens stora vinnare .. kör sig i exempelvis skidor inte bara tomma utan ”halvt medvetslösa”. GbgP 10 ⁄ 2 1991, s. 26. När Günter Grass skrivit sig tom ägnar han sig åt att skulptera eller måla. DN 18 ⁄ 8 2001, s. B3.
f) om utsaga l. yttrande o. d., för att beteckna ngt ss. en bl. yttre manifestation som saknar verklig(t) o. d. värde l. täckning l. motsvarighet i förmåga l. (avsedd) handling o. d.; särsk. i förb. med dels ord l. prat l. skryt l. löfte o. d., dels hot (äv. hotelse). Ni har bara tomma ord, fraser, löften att komma med. Det tomma skrytet genomskådar man lätt. Bort eget tomt beröm, / Lät fara fåfäng ord. Kolmodin QvSp. 1: 357 (1732). Det är intet tomt påstående .. att just under pubertetsskedet och evolutionstiden en lastbar läsning ödelagt lofvande existenser. Wirsén Krit. 301 (1886, 1901). Deras tal om frihet är bara tomt prat. Edqvist Eldfl. 260 (1964). Ingen vinner något på en militär aktion. Men EU måste visa att det inte längre handlar om tomma hot. Expressen 8 ⁄ 2 1994, s. 11.
g) i förb. med paragraf, i sht förr äv. lag, i fråga om (lag)bestämmelse o. d. med liten l. ingen (kontroll av) efterlevnad; jfr 2 a. Hvad båta tomma lagar / Utan seder i ett land? Wallin (SVS) 1: 441 (1806). Reagerar inte världen på Nordkoreas uppenbara avtalsbrott finns det en risk att .. fördraget (om kärnvapenspridning) blir en samling tomma paragrafer. DN 28 ⁄ 12 1993, s. A2.
h) om blick l. ögon l. ansiktsuttryck o. d.: uttryckslös, livlös (se d. o. 6), frånvarande; äv. ss. adv. Han stirrade rakt framför sig med tomma ögon. Det tändes en glimt av hopp i den förut tomma blicken. Gubben såg med tomma och förvånade ögonkast på presten. Almqvist Kap. 54 (1838). Han är så hjälplöst tom i blicken som om hela hjärnan sugits ur honom med vacuumcleaner. Koch Arb. 17 (1912). Hans ögon såg tomt ner i tidningen. Ekman Dödsklock. 157 (1963). Jag känner igen båren och filten. Jag känner igen mannen som sitter bredvid båren med tomt ansikte. Expressen 29 ⁄ 4 1991, s. 24.
i) i uttr. tomma kalorier, i fråga om födoämne som ger l. anses ge endast (ett övermått av) näring utan att tillföra livsnödvändiga element ss. vitaminer l. spårämnen. Undvik: matfett, socker, godis, kakor och tomma kalorier. Expressen 22 ⁄ 2 1991, s. 25.
(2) -BAND. särsk. om ljud- l. videoband o. d. utan inspelning; jfr -kassett. TSvLärov. 1953, s. 16. —
-BURK. om (konserv)burk o. d. som har tömts på sitt innehåll; numera i sht om metallburk för dryck (vanl. öl l. läskedryck). Nyström NKina 2: 38 (1914). Hon sparkade till en tomburk och den skramlade genom den tysta morgonen. Larsson MimersBr. 231 (1996). —
(2) -DISKETT. särsk. om tom diskett avsedd för lagring av datainformation; jfr -kassett. DN 23 ⁄ 2 1993, s. C14. —
(2 b) -DRAGNING. (i sht i fackspr., särsk. järnv.) jfr draga, v. I 2 (a), o. -gång 2, -körning. En viss tomdragning kan icke undvikas, även om vagntillgången är aldrig så riklig. TT 1943, IndEkon. s. 75. —
-FAT. jfr fat 1 o. -tunna. Att vij behöffve een hoop thomfaatt .. till Stockholms slott ath lathe leggie någett skepzöll utij. G1R 23: 248 (1552). —
(2) -FJÄLL. (numera mindre br.) skärmfjäll. Ett annat namn på grässmåaxets skärmfjäll är tomfjäll. 2NF 33: 625 (1922). Weimarck SkånFl. XX (1963). jfr: NE (1995). —
-FLASKA. särsk. om (glas)flaska som har tömts på sitt innehåll; särsk. om sådan flaska för dryck (för vilken pant kan återfås vid inlämning i butik o. d.); jfr -butelj, -glas, -pava. Barnen letade tomflaskor att panta. Lundell (1893). —
-FÅRA. (numera föga br.) tom l. ej igenfylld fåra, blindfåra. På det vid åkerns upplöjande ej må bliva tomfåror .. så bör .. uti samfäld åker köras och plöjas .. uti ett och samma väderstreck. NorrbHembSkr. 1: 639 (c. 1750). De överhoppade fårorna blevo tomfårar (blindfårar, myllfårar). Levander DalBondek. 1: 405 (1943). —
-GLAS. jfr glas 2 b (slutet) o. -flaska. Att samla tomglas kunde vara ganska lönsamt när jag var barn. Tomglas 21 st(yck)e. KryddRSthm 1556 A, s. 18. Tomglas uppköpes. SundsvP 1886, nr 95, s. 4. jfr starköls-tomglas.
Ssg: tomglas-automat. om automat som tar emot tomglas o. lämnar pant(kvitto för inlösning). DN(B) 27 ⁄ 11 1958, s. 19. —
(2 b) -GÅENDE, p. adj. som går tom(t) l. i tomme l. på tomgång; äv. oeg. l. bildl.; i sht i attributiv anv. Tomgående bilar släpper ut mer avgaser än bilar i rörelse. Då motorn är tomgående. TT 1903, Allm. s. 215. Ett tomgående samtidsältande. Expressen 23 ⁄ 6 1998, s. 4. —
-GÅNG.
1) till 2 b (jfr 2), i fråga om motor l. maskin l. fordon o. d., om förhållandet l. tillståndet att vara i gång l. i drift (se d. o. 14 a) men inte vara utsatt för belastning l. utföra ngt arbete l. överföra ngn kraft l. förflytta sig o. d.; särsk. i förb. dels med prep. vid, dels med sådana verb som gå l. köra (särsk. i fråga om fordon äv. stå) o. prep. på, i sht förr äv. i; jfr -gående, sbst. Hur länge ska du låta bilen gå, stå på tomgång? TT 1896, M. s. 30. Å hvartdera ångröret är .. uppsatt en luftinsläppningsventil, genom hvilken vid lokomotivets tomgång luft insuges i cylindrarna. SJ 3: 38 (1906). Är belastningen = 0 å en i gång varande maskin, säges maskinen arbeta i tomgång. 3NF 2: 1127 (1924). Tröskverket står och maler på tomgång. Forsslund LuftLock. 234 (1933). Motorn till gengasdrivet fordon .. må icke .. köras i tomgång (i arbetslokalen). SFS 1941, s. 1576. särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., i fråga om (begränsad l. halvhjärtad o. d.) verksamhet o. d. utan (verkligt l. betydelsefullt) resultat. Din hjärna verkar mala på tomgång. I lantbruket förekommer .. perioder .. då för undvikande av ”tomgång” fyllnadsarbete .. måste tillgripas. LAHT 1923, s. 577. Herrar .. som i malande tomgång orerar och agerar. Ruin SjunknH 15 (1956). Vi går på tomgång .. säger polisintendenten .. efter två dygns resultatlös jakt. DN 8 ⁄ 7 1988, s. 6.
Ssgr (till tom-gång 1, i sht tekn.): tomgångs-arbete. (numera bl. mera tillf.) särsk. om det arbete l. den kraft som åtgår i en motor för att övervinna friktion o. annat motstånd (se d. o. 2). TT 1895, M. s. 81.
-effekt. särsk. om den effekt (se d. o. 4) som krävs för att låta en motor o. d. gå på tomgång l. låta (elektrisk) apparat stå i viloläge. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 431 (1949). Koppla bort batteriladdare .. då laddningen är klar. Tomgångseffekten kan vara 5 W eller mer. DN 23 ⁄ 2 2003, s. 2.
-förlust. särsk. om den förlust (se förlust, sbst.1 2) som uppkommer när ngt går på tomgång. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-handling. psykol. till tom-gång 1 slutet, om reflexhandling som inte är utlöst av den aktuella situationen. SvNaturv. 1962, s. 308.
-kostnad. särsk. (ekon.) till tom-gång 1 slutet, om fast kostnad som verksamhet drar oberoende av produktionsvolym o. d.; i sht i pl. EkonT 1939, s. 222.
-köra. köra på tomgång; i sht ss. vbalsbst. -ning, i fråga om motorfordon (inom tättbebyggt område). Bussarnas tomgångskörning antas ge hög svaveldioxidhalt. SvD(A) 23 ⁄ 2 1963, s. 6.
-läge. särsk. om läge (se d. o. 9) i växellåda l. reglage o. d. vars inställande leder till att motor o. d. går på tomgång. Nerén HbAut. 1: 226 (1928).
-munstycke. särsk. i fråga om munstycke (se d. o. 3) i förgasare på förbränningsmotor. Nerén HbAut. 1: 49 (1928).
-varv. särsk. om antalet varv per minut i förbränningsmotor som går på tomgång. Dædalus 1931, s. 98. —
(5 d) -HUVAD. [jfr -huvud] (numera bl. tillf.) dum, enfaldig. Hjärne DagDrabbn. 395 (i handl. fr. 1810). Det värsta är .. dessa andefattiga samtal som man måste .. föra med tomhuvade fruntimmer. GbgP 1956, nr 118, s. 20. —
(2, 3 f) -HYRA. om utebliven hyresinkomst för ej uthyrd lägenhet l. lokal o. d.; i sht i pl. GbgP 24 ⁄ 6 1974, s. 9. —
(1 c (slutet)) -HÄNT, förr äv. -HÄND. (tom- 1541 osv. tome- 1649. -hant c. 1645. -händ 1626–1956. -hänt 1541 osv.) som inte har ngt (viktigt l. av värde) i händerna; äv. (o. i sht) oeg.: som ingenting äger (att använda sig av i ngt syfte) l. har fått mottaga l. har ((fått tag på o. har) med sig) att visa upp l. erbjuda; i sht förr äv. övergående i bet.: fattig, utblottad; särsk. i förb. med sådana verb som gå l. komma l. stå l. vara; jfr tom, adj. 1 d. Vi kan inte gärna komma tomhänta till kalaset. Ert parti står tomhänt i den här frågan. Jcke skal han toomhendter komma fram för Herran. 5Mos. 16: 16 (Bib. 1541). Månge woro .. toomhende, vthan Wapn och Wärio. Schroderus Liv. 664 (1626). Nyårsnyet när det första gången synes måste man ej se det tomhändt, utan taga antingen penning, Julekaka eller bok i handen. SkrGAAkad. 15: 76 (c. 1740). När han skulle erlägga .. förskottet på hyran, visade det sig att han var alldeles tomhändt. Ramsay Barnaår 8: 147 (1907). Tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den. 1Tim. 6: 7 (NT 1981). särsk. (numera bl. mera tillf.) med av prep. på (förr äv. av) inledd bestämning angivande det som ngn saknar. RP 3: 54 (1633). Det .. (är) hårdt, att vi skulle stå der .. tomhändta på idéer. Verd. 1885, s. 308. —
(2) -KASSETT. särsk. om tom kassett avsedd för inspelning av musik l. tal o. d.; jfr -band, -diskett. GbgP 25 ⁄ 1 1990, s. 43. —
(2 b, 3 b) -KÖRNING. (numera i sht i fackspr.) om körning som sker utan last l. passagerare l. utan att ngt arbete o. d. utförs; äv. konkretare, om enskilt fall av sådan körning; jfr -dragning, -gång 2. Fyrkantplöjning .. erbjuder fördelen, att arbetet för uppfårning minskas och att tomkörning undvikes. Juhlin-Dannfelt 95 (1886). På .. lastbilscentral ankommer att .. fördela .. transporter på sådant sätt att onödig tomkörning undvikes. SFS 1942, s. 2242. Vi (taxiförare är nu) effektivare och har färre tomkörningar. SvD 12 ⁄ 12 1982, s. 6. —
-PLATS. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 3 (b), om ledig plats (se plats, sbst.1 4 (a, d)). I hvarje afdelning (i järnvägsvagnen) placeras 9 soldater, så att en tomplats finnes ledig för renslar och vapen. Sylvan Vial 2: 91 (1863). 365 tomplatser i barnomsorgen. GbgP 21 ⁄ 11 1981, s. 26. —
(5 f) -PRAT. jfr prat, sbst.1 (c, d), o. -snack, -tugg. Spongberg Soph. 91 (1866). Hon ville hellre gripa sig verket an än ödsla tid på tomprat. Pokora-Kulinska Anthony Hämn. 202 (1979). —
(5 f) -PRATA. prata tomt (för att upprätthålla social kontakt l. få tiden att gå o. d.); äv. närmande sig l. övergående i bet.: prata strunt. Han (träffar) en gammal bekant som han står och tompratar med. Expressen 15 ⁄ 9 1994, s. 25. Den improduktiva sammanträdeskulturen som bara tillfredsställer tompratande manliga chefer. Expressen 8 ⁄ 5 1996, s. 5. —
(5 f) -PRATARE. [jfr -prata] Du tål inte sanningen .. Du vill hellre vara en bluddrande tompratare! DN 21 ⁄ 5 1987, s. 69. —
-RUM. om ej upp- l. utfyllt utrymme o. d.; äv. med särskild tanke på brist l. saknad o. d. särsk.
1) till 1 l. 2, mer l. mindre konkret; jfr rum, sbst.3 2, 3, o. lucka, sbst.2 3 a, b, d, mellan-rum 3, tomhet 2. Det får inte vara något tomrum mellan flaskorna i lådan. Lämna ett tomrum för senare anteckningar. Sådana golf, som ej ligga omedelbart på jorden, utan hafva ett tomrum under sig. Rothstein Byggn. 50 (1856). Balansen mellan färgytor, linjer och tomrum. Form 1952, s. 31. En helt ny stad .. var rest på slätten där det förut varit ett tomrum. Lo-Johansson Förf. 5 (1957). (Kongo) står nu utan de freds- och stabilitetsbevarande faktorer som FN-trupperna utgjort. Ett tomrum har bildats som den kongolesiska nationalarmén .. inte kan fylla. DN(A) 27 ⁄ 6 1964, s. 2. särsk. till 1 g, i mer l. mindre fysikalisk o. d. mening, angivande (nästan) total frånvaro av materia; äv. närmande sig l. övergående i bet.: vakuum; jfr tomhet 1. Aristoteles lärde att det inte existerar något tomrum i naturen. Horror vacui – skräcken för tomrummet. I barometerröret är den toma ändan fullkomligt lufttom: den plägar kallas .. det Torricelliska tomrummet. Berzelius Kemi 1: 154 (1808). Så lyfte .. (havsörnen) vingarna och störtade ut i tomrummet. Rosenius SvFågl. 3: 191 (1929). I luft är .. (ljusets hastighet) i det närmaste lika stor som i tomrummet. Bergholm Fys. 4: 11 (1957).
a) om mellanrum mellan personer (uppkommet av misstag l. åstadkommet på grund av vördnad l. avståndstagande o. d.); jfr avstånd 1 c, d, lucka, sbst.2 3 c. Det respektfulla tomrum, som .. vidgade sig kring den Kungliga Högheten. Siwertz Låg. 143 (1932). Det svarades enhälligt ja (till uteslutningen), och när de var på utgående blev det ett litet tomrum omkring Bornholmaren. Martinson KärlekKr. 101 (1947).
b) till 3 d, ss. uttryck för saknad efter l. svårersättlighet av frånvarande person l. (i sht) saknad o. sorg efter död person. Ingen kan fylla tomrummet efter den bortgångne. Idun 1888, s. 105. Han märkte med häpnad vilket tomrum det blev efter Ingrid (som lämnat sin plats). Edqvist Musik 107 (1946).
c) (numera bl. tillf.) närmast till 3 e, om otillsatt tjänst l. ämbete o. d., särsk. dels koll., dels övergående i bet.: vakans. Genom de tio riksrådens afsättning blef sedan med ens ett stort tomrum i rådkammaren. Malmström Hist. 6: 133 (1877). Det (är) min plikt att .. öfverväga, hvilken fyllnad man i en framtid kan tillägna sig, om ett tomrum skulle uppstå. 4SAH XIX. 2: 86 (1887).
3) till 5 (a, b); jfr tomhet 4. Rydberg Ath. 44 (1859). Fråga de lyckligaste .. om .. de icke i vissa stunder förmärkt .. ett hemlighetsfullt tomrum i sin själ. Wikner Pred. 431 (1881). Det stora, sugande tomrummet, bristen på värden, som kunde värma hjärtat och liva sinnet. Ruin SjunknH 164 (1956). —
-RÖR. särsk. om rör (se rör, sbst.3 3) som dras l. läggs i byggnad l. mark ss. förberedelse för (planerad) senare dragning av kablar l. ledningar o. d. Thurell VårdTrähus 158 (1975). —
(1 e β) -SILL. (numera mindre br.) sill som har lämnat sin rom resp. mjölke ifrån sig, utlekt sill. Rebau NatH 1: 563 (1879). SAOL (1973). —
-SÄTTNING. särsk. (förr) till 1 l. 2, om sådan påfyllning av masugn o. d. som innehåller enbart kol o. d. men ingen malm; särsk. konkret(are); jfr sättning, sbst.2 8. JernkA 1854, s. 87. —
-TARM. anat. den del av tunntarmen som följer efter tolvfingertarmen (o. vanl. anträffas tom vid obduktioner o. d.). Forsius Phys. 242 (1611). —
-TUNNA. (tom- 1832 osv. tome- 1555) (numera bl. mera tillf.) jfr -fat. G1R 25: 566 (1555). Några tomtunnor skramlade på lastbilens flak. BonnierLM 1978, s. 160. —
(1 e α slutet) -VARG. (numera föga br.) särsk. om uthungrad l. (oeg.) glupsk l. girig person. Högberg Baggböl. 1: 128 (1911). Jag (hade) ofta hört tomvargar till fångar med ynklig stämma tigga mer (mat). Fridegård Tack 113 (1936). Östergren (1958). —
(1, 2 (b), 3 b) -VIKT. om förpacknings l. fordons o. d. vikt utan innehåll l. last l. passagerare o. d.; jfr tara, sbst.1 1. JernkA 1900, Bih. s. 379 (i fråga om järnvägsvagn). (Ett vapenskåp) måste .. vara rejält fastsatt om tomvikten understiger 150 kilo. DN 2 ⁄ 2 2004, s. A20. —
(5 h) -ÖGD. som (av sorg l. leda o. d.) har tomma ögon; äv. ss. adv. Spong Tavl. 195 (1946). Barnen satt och tittade tomögt framför sig. DN 26 ⁄ 10 1999, s. A5.
B (†): TOME-HÄNT, -TUNNA, se A.
Avledn.: TOMHET, r. l. f. [fsv. tomhet] egenskapen l. förhållandet att vara tom; jfr ledighet 7. särsk.
1) till 1 (g); jfr tom-rum 1 slutet. Forsius Phys. 52 (1611). I den stora tomheten emellan himmel och haf vända sig tankarne inåt. Lundgren MålAnt. 3: 4 (1873). En .. rymdstation .. bemannad med tekniker .. som kan utnyttja t ex rymdens tomhet (vakuum) för tillverkning av nya metaller (osv.). GbgP 18 ⁄ 4 1986, s. 8.
2) till 2; jfr tom-rum 1. Vanlig tomhet eller grop, kändes genom (muskeln). Acrel Chir. 442 (1775). Efter Olaus Magnus framträder en stor tomhet i Sveriges Natural-historia. Paykull 154 (1796, 1814). Då omgivningarna inte är kalfjällets tomhet, utan sorglös, vegetativ rikedom. Selander LevLandsk. 113 (1955).
3) till 3 (a, d); jfr tom-rum 2. Det rådde en underlig stillhet och tomhet i den intagna staden. En stor Mans bortgång gör en tomhet i samhället. 1SAH 1: 211 (1786, 1801). Salongen var endast till hälften fylld. Tomheten riktigt gapade emot honom. Lundegård Prins. 211 (1889).
4) till 5 (a, b, f), oeg. l. bildl.; jfr tom-rum 3. JGOxenstierna Dagb. 193 (1771). Den tomhet, den brist af värde, som .. åtföljde människjors gärningar och seder. Gagnerus Stjernhjelm 6 (1776). Det är högmodet, jämte själens tomhet, som med et strå kitla et lågtänkt sinne. Lantingshausen Young 2: 99 (1790). Att ha en hobby .. är just en av de moderna uppfinningarna mot växande tomhet. Aronson Medalj. 67 (1935). Politiska reportrar försöker analysera tomheterna, dumheterna, retoriken och – ibland – klokheterna. DN 8 ⁄ 8 1994, s. B9.
Ssg: tomhets-känsla. särsk. till tomhet 3, 4, om känsla av saknad efter ngn l. av ngts ofullkomlighet l. av meningslöshet o. främlingskap i tillvaron. SAOL (1900). Trots den långa tystnaden på .. (Heidenstams) ålderdom, spred sig en mycket stark tomhetskänsla vid underrättelsen om hans bortgång. 3SAH 51: 14 (1940). (Dansföreställningen) var en med spänning emotsedd händelse som .. (dock) förde med sig en alldeles oförutsedd tomhetskänsla. Det var som om rollen .. krympte inför våra ögon. SvD(A) 1961, nr 96, s. 13. Att rispa sig tar bort tomhetskänslan. Flickorna vill känna att de lever och genom att skära sig blir kroppens existens påtaglig. DN 11 ⁄ 3 2003, s. B8. —
TOMNA, v. särsk. (numera bl. tillf.) till 1 l. 5: bli tom. Tomnande köttgrytor. SvD(L) 10 ⁄ 8 1909, s. 6. Lille Harald .. skulle .. få något att fylla sitt tomnade liv med. Tunström HelGeogr. 188 (1973). —
TOMNING, se d. o.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content