SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TOMBEAU tombå4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. f.
Ordformer
(-bau 17391771 (: Tombau-Säng). -beau 1766 osv. -bou 17391771 (: Tombou sparlakan))
Etymologi
[av fr. tombeau, gravmonument, gravkammare, avledn. av tombe, grav, av lat. tumba, av gr. τύμβος, (grav)hög; till den rot (med bet. svälla) som äv. föreligger i TUMME]
1) (†) gravmonument; gravkammare. Carl XII:s Likkista står i en hög och med Regalierne utsirad Tombeau, af Italiensk svart Marmor. SvMag. 1766, s. 639. Slotts Capellet har .. hwite marmor Collonner på swart d:o fond .. som gjör det mycket mörkt och likt en Tombeau. Palmstedt Res. 27 (1778).
2) [bildl. anv. av 1; jfr motsv. anv. i fr.] mus. musikstycke komponerat till avliden persons minne. SohlmanMusiklex. (1952). Expressen 18 ⁄ 9 1992, s. 4.
3) [sannol. elliptiskt för l. utlöst ur ssgn TOMBEAU-SÄNG] (†) ”tombeausäng”; äv. om sparlakan l. omhänge l. baldakin på sådan säng. HusgKamRSthm 1739, s. 429. En Tombau af Eek med Gardinstång. HusgKamRSthm 1740, s. 182. Tombou af Pärlefärgat Atlask. HusgKamRSthm 1770, s. 94. Vår egen säng, en tombeau af ostindiskt zits med blå sidensnören. Tersmeden Mem. 4: 239 (c. 1790).
Ssgr (†): (3) TOMBEAU-SPARLAKAN. sparlakan till ”tombeausäng”. HusgKamRSthm 1751 B, s. 785. Tombou Sparlakan af grönt Meubel dam(m)ask. HusgKamRSthm 1770, s. 95. HusgKamRSthm 1771, s. 115.
(1) -SÄNG. [efter fr. lit en (l. à) tombeau; benämningen syftar möjl. på sängens form som kan påminna om ett gravmonument] om ett slags sparlakanssäng med mot fotändan sluttande sänghimmel; jfr sned-säng. HusgKamRSthm 174849, s. 855. En Tombau-Säng med blått och hwitt Lärfts öfwerdrag. DA 1771, nr 20, s. 4. PT 1791, nr 68, s. 4.
-SÄNG-STÄLLE. (sängställning till) ”tombeausäng”. HusgKamRSthm 174849, s. 24. HusgKamRSthm 1751 B, s. 591.
Spoiler title
Spoiler content