publicerad: 2006
TON ton4, sbst.3, n. (EkonS 1: 245 (1893) osv.) ((†) r. l. m. Landell Bligh 20 (1795), Cannelin (1939)); best. -net (ss. r. l. m. -nen); pl. = (Dalman 35 (1765) osv.) ((†) -s TIdr. 1886, s. 29, Cannelin (1939)).
Ordformer
(förr äv. tonn)
Etymologi
[liksom d. ton av eng. ton, av meng. tonne, tunna, av feng. tunne (se TUNNA)]
1) enhet för angivande av fartygs dräktighet (se d. o. 3) baserad på rymd l. (utom i slutet numera bl.) vikt; jfr TONNAGE 2. Ett fartyg på 400 ton dödvikt. En läst innehåller 2 tonn eller 23 tunnor hwete som wäga 5300 skålp. det gör .. 16 skepp:d järn lätt wigt, eller 85 Qubique fot watten. Dalman 35 (1765). Detta fartyg hade 33,7 fots längd och 6 tons’ (1,43 nylästers) drägtighet. UB 2: 52 (1873). Ton användes .. i tvenne olika betydelser, nämligen såsom deplacementton eller viktton om 1,000 kg. och registerton eller rymdton om 2.83 kubm. VFl. 1922, s. 12. — jfr DEPLACEMANGS-, DÖD-, GROSS-, NETTO-, REGISTER-, RYMD-TON m. fl. — särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.): registerton. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 11, s. 17. En fregattacklad seglare på en femtonhundra ton. Hellström Malmros 228 (1931).
2) beteckning för en i flera länder brukad enhet för vikt (l. massa) av efter tid o. ort växlande storlek; särsk. dels ((i fackspr.) i uttr. metriskt ton) om enhet i metersystemet utgörande 1000 kg, dels (i fackspr.) i uttr. engelskt ton, om enhet motsvarande 1016 kg. I stället för 45 tonn jern, tog jag allenast 19 om bord. Landell Bligh 3 (1795). Innan decimalsystemet infördes, såldes järn och stål per centner .. Numera notera bruken pr 100 resp. 1000 kg. eller per engelsk ton om 1,016 kg. HandInd. 452 (1926). Tekniska svårigheter förelågo vid tillverkningen av de 15 tonnen kopparnickeltuber till kylkondensatorn. SDS 1937, nr 248, s. 1. SvFiskelex. (1955: metriskt). Klockan 16.45 hade tremånadersterminen (på nickel) backat 30 dollar till 6.440 dollar per ton. SvD 17 ⁄ 9 1997, s. 44. — jfr DECI-, METER-, STANDARD-TON. — särsk. om enhet för angivande av tryck. För var tionde meter ökar vattentrycket med en atmosfär (1 kilogram per kvadratcentimenter); på en kilometers djup är trycket per kvadratcentimeter alltså mer än ett tiondedels ton. Björk Beebe UndHavsyt. 68 (1937).
Ssgr (i allm. till 2): A: (1) TON-AVGIFT~02 l. ~20. (förr) för handelsfartyg (avgående från Sv. till utrikes ort) utgående avgift beräknad efter (netto)dräktighet enl. sv. l. därmed likställt utländskt mätbrev; jfr sjömanshus-avgift. SFS 1884, nr 7, s. 1. —
-KILOMETER. (i fackspr.) måttenhet för transportarbete betecknande befordran av ett ton gods en kilometers väg. Forssell Stud. 2: 191 (1888). Flottledernas sammanlagda längd var dubbelt så stor som järnvägarnas, och efter tonkilometer uppgick flottledstrafiken till omkring tre fjärdedelar av hela järnvägstrafiken. Gårdlund IndSamh. 99 (1942). jfr netto-tonkilometer. —
-LÖN. (förr) lön beräknad l. utbetalad per tillverkat l. behandlat l. hanterat o. d. ton gods. LD 26 ⁄ 7 1909, s. 2. För vällare och valsare var .. lönen högre och baserad på tonlön, betalt för ton utvalsat järn. Järnbruksminn. 221 (1952). —
(1, 2) -TAL. (ton- 1866 osv. tons- 1874–1899) (tal angivande) antal ton; förr särsk. till 1, om sådant tal angivande fartygs lastkapacitet (jfr tonnage 2). Ramsten 8 (1866). Antalet ton gods, som fraktas öfver .. (Belgiens) järnvägar, är 7–10 gånger större än tontalet å de svenska statsjärnvägarna. NordT 1887, s. 59. Har fartyget flera än tre däck, bestämmes volymen och tontalet af de öfre mellandäcken .. samt lägges till fartygets förut funna tontal. SFS 1907, Bih. nr 50, s. 3.
Ssg: tontals-märke. (†) märke (se märke, sbst.1 2) angivande fartygs (netto)dräktighet. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 25, s. 19. SFS 1954, s. 1128. —
-TALS, adv. i ton, tonvis; äv. allmännare, vanl. hyperboliskt, övergående i substantivisk anv., särsk. i förb. med prep. med. För att få material till sina klorofyllundersökningar har .. (han) bearbetat tontals med brännässlor och andra växter. Bolin LevDödMater. 9 (1929). Just nu svetsar vi fast tontals stål i fören på det fartyg jag för befäl på. Expressen 27 ⁄ 9 1995, s. 19. —
-VIS, adv. i ton; äv. allmännare, vanl. hyperboliskt: i stor myckenhet l. mängd, särsk. övergående i substantivisk anv., i uttr. tonvis med l. av ngt, stora mängder l. massor med l. av ngt; jfr -tals. Tonvis med vatten vräkte in över däck. VFl. 1921, s. 112. Tidningsmakulaturen fick köras bort tonvis. Bjurman 3Statsm. 96 (1935). Tonvis av sand. Mankell Villospår 93 (1995).
B (†): TONS-TAL, se A.
Avledn.: -TONNARE, r. till 1, ss. senare led i ssgr: som har det av förleden angivna måttet i ton, i sht i fråga om fartyg. jfr nio-tusen-tonnare, sex-tusen-tonnare m. fl. Jfr: Den gamla välkända 22-tonnaren ”Alma”. NTIdr. 1902, Julnr s. 20.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content