TORSERA, torse4ra, v.; anträffat bl. i p. pr. o. i p. pf. -ad.
Etymologi
[sannol. av fr. torser, möjl. under påverkan av TORSION; jfr äv. nl. torseeren]
(numera föga br.) i fråga om konsthantverk l. arkitektur o. d.: vrida l. skruva (ngt), ge (ngt) ett spiralliknande utseende; särsk. i p. pr. o. p. pf. i adjektivisk anv.: (spiral)vriden; jfr TORDERA, TORKVERA. Roosval RomK 148 (1930). En smal, knappt centimeterlång vertikal torserad list. Fornv. 1957, s. 295.
