publicerad: 2006
TORSK tor4sk, sbst.1, förr äv. TOSK l. TÖRSK, m. l. r.; best. -en; pl. -ar (VRP 1693, s. 22 (: Blekings torskar), osv.) ((†) -er G1R 2: 266 (1525: Baggetorsker), HovförtärSthm 4 ⁄ 7 1592 A (: Bagge Torsker)).
Ordformer
(torsk (-å-, -ch, -ck) 1521 osv. tosk (-å-) c. 1740 (: Toskefänget)–1922. törsk (th-) 1539–1581 (: Spett thörsk))
Etymologi
[fsv. þorsker; motsv. ä. d. thorsk, thørsk, d., nor. torsk, fvn. þorskr, þoskr; sannol. avledn. av TORR, adj., eg.: fisk som torkas (till stockfisk o. d.); jfr äv. (de sannol. från nord. spr. lånade) mlt. dorsch (varifrån t. dorsch), mnl. dorsch. — Jfr SLOTORSK, TORSK, sbst.2]
1) fisken Gadus morhua Lin.; äv. dels koll. l. ss. ämnesnamn, särsk. ss. föremål för fiske l. ss. handelsvara l. maträtt, dels allmännare, om andra arter av torsksläktet; äv. (numera bl. i vissa ssgr) i oeg. l. utvidgad anv., om andra arter mer l. mindre påminnande om torsk(fiskar). Jag fick en torsk på kroken. Fiska, fånga, rensa torsk. Ett kilo färsk, fryst torsk. Torsken är en av de viktigaste matfiskarna. Kokt torsk med äggsås. (En halv) t(unn)e torsk. SthmSkotteb. 3: 194 (1521). Ååfiskar äre .. Torsken, Barben (m. fl.). Schroderus Comenius 166 (1639). Then mykkla Torsk och Sill, then feta Lax wj fånga / Är een omistelig och Läkker Kost för många. Spegel GW 196 (1685). Torsk säljes antingen torkad, eller i tunnor insaltad. Orrelius (1797). Gadus. Torsk. Detta slägte har små mjuka fjäll, långsträckt kropp (osv.). Scheutz NatH 151 (1843). Torsken lever företrädesvis i de nordliga havens djupare regioner. Gentz Lindgren 321 (1946). På 1980-talet kunde man få hur mycket torsk som helst, men i dag får man vara glad om man får någon fisk över huvud taget. DN 23 ⁄ 7 2005, s. A16. — jfr BERG-, BERGEN-, LYR-, PADD-, POLAR-, RÖD-, SILVER-, SKÄGG-, SMÅ-, STOR-, ÖSTERSJÖ-TORSK m. fl. — särsk.
a) i ordstäv o. talesätt. ”Det här är icke i min väg”, – sa’ torsken, drogs upp på land. Holmström Sa’ han 21 (1876). ”Bättre om vi gick till torskarna med alltsammans”, sade (fartygets styrman). Mörne DestJemen 119 (1937).
b) (numera bl. mera tillf.) i jämförelser, särsk. i sådana uttr. som dum som en torsk, stirra l. glo l. gapa som en torsk. Han är ju dum som en torsk. Wranér VSkrNF 3: 152 (c. 1895). (Så behöver du) inte stirra som en torsk, när du ser en kamrat klädd i fångkläder. Koch Timmerd. 223 (1913). Å där sto han å gapade som en torsk. Göth 5Stånd. 149 (1936).
2) [jfr 1 b o. SIK, sbst.1, SILL, sbst.2] (vard., numera bl. mera tillf.; jfr dock slutet) ss. nedsättande benämning på l. tillmäle till person (som anses lätt att lura l. besegra o. dyl. l. som har blivit lurad l. har råkat illa ut o. d.), dumbom, ”fårskalle”, narr; äv. närmande sig l. övergående i bet.: stackare (se STACKARE, sbst.2 2) o. d. Carlén Rosen 400 (1842). Du är då en riktig torsk, som inte begriper den minsta skämtsamhet! Carlén Köpm. 2: 30 (1860). ”En torsk”, yttrade Espen under det han kastade en kall blick på sin blivande motståndare. ”Honom klår jag”. Swing 1923, nr 24, s. 5. Den djävla tarmen, den torsken, svor hon. Sno mej bara för att jag var på dimman. Fogelström DrömStad 269 (1960). Dagens stora vinnare är gårdagens torsk. SDS 11 ⁄ 9 1992, s. A10. — särsk. (vard., fullt br.) om kund till prostituerad kvinna. Käringen e ute för å sno en torsk, säjer Acke. Ja har bädda åt dom i rumme. Fogelström Vakna 77 (1949). Föraktet för torskarna lever kvar länge och övergår ibland till ett allmänt mansförakt. SDS 24 ⁄ 5 1994, s. A6.
3) [utvecklat ur 2 l. till TORSKA 2] (starkt vard.) om missräkning (se d. o. 3) l. misslyckande l. nederlag o. d.; särsk. dels om avslöjande l. polisingripande, dels om förlust i (lag)sport. Det blev torsk på det. Rättegång. SvD(A) 6 ⁄ 5 1967, s. 7. Vi var ju åtta … i en Folka för fem … herregud! … det var en given torsk. Lundell Jack 62 (1976). De två senaste åren har det blivit torsk i varje säsongsstart. DN 26 ⁄ 9 1994, s. D4. — särsk. ss. senare led i ssgn SOPPA-TORSK, om motorstopp beroende på att bränslet (i bils bensintank o. d.) har tagit slut, bensinstopp. jfr: Han fick soppatorsk redan i första kurvan och tvingades bryta. SvD 25 ⁄ 9 1985, s. 16.
4) [utvecklat ur 2 o. 3 l. till TORSKA 2] (starkt vard.) i anv. ss. oböjl. predikativt adj.: som hamnat i en (mycket) svår situation l. har misslyckats l. är lurad o. d. RöstRadioTV 1976, nr 23, s. 10. Där är du nog torsk, sa folk åt honom, en misslyckad affär. DN 24 ⁄ 11 1985, s. 31. Ingen ger honom sitt fulla stöd. För att han redan är torsk, på väg ut? DN 4 ⁄ 10 1987, Bil. s. 7. När det gäller plaggets ursprung riskerar köparen ofta att bli torsk. Expressen 25 ⁄ 11 2001, s. 9. — särsk. i uttr. torsk på ngt, fast i ngt, starkt beroende av ngt; äv.: såld på ngt (se SÄLJA, v. 3). Hon var 13 år och torsk på opium. SvD(A) 11 ⁄ 4 1968, s. 14. Han är torsk på ren 60-talspop. SDS 18 ⁄ 11 1993, s. A14.
Ssgr (till 1): A: TORSK-ANGEL. (numera föga br.) jfr angel, sbst.1 I, o. -rev. Säve HafvSag. 77 (1880). SvFiskelex. (1955). —
-ANSIKTE~020. särsk. (numera bl. tillf.) om ansikte som påminner om en torsks huvud l. ansikte. Snoilsky 4: 94 (1887). —
-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3; särsk. zool. i uttr. torskartade fiskar, om ordningen Gadiformes. SvRike I. 1: 251 (1899). —
-BANK. (numera bl. tillf.) jfr bank, sbst.1 I 1 slutet. Den stora .. ön Newfoundland med sina torskbankar. Svensén Jord. 523 (1887). —
-BÅT. (torsk- 1984 osv. torska- 1544–1545. torske- 1688) (numera bl. mera tillf.) båt avsedd för l. använd vid torskfiske; jfr -sump o. torska-julle. SkeppsgR 1544. —
-FAMILJ(EN). zool. om familjen Gadidae; jfr -fisk. Laken är den enda fisk af Torskfamiljen, som lefver i sött vatten. SkandFisk. 172 (1845). —
-FISK. zool. fisk av familjen Gadidae; särsk. i pl., om denna familj. Till torskfiskarna hör bl. a. torsk, gråsej, kolja och vitling. Nilsson Fauna 4: 534 (1855). —
-FISKARE. (torsk- 1906 osv. torske- 1546–1554) person som (yrkesmässigt) fiskar torsk. SkeppsgR 1546.
-FISKE. (torsk- 1770 osv. torska- 1544. torske- 1542–1748) fiske av torsk; äv. dels med särskild tanke på (värdet av) den mängd torsk som därvid fångas (jfr fiske 2), dels om (förr äv. till särskild fastighet hörande) rätt till (o. utövande l. tillgodogörande av) sådant fiske ngnstädes (jfr fiske 3, 4). G1R 14: 42 (1542). Dhe andre ägor och lägenheeter, som hemmanet tillhöra .. såsom .. strömmingz- och torskefiskie. CivInstr. 275 (1688). De största torskfiskena äga rum vid New Foundland o. den no. västkusten. SvFiskelex. 599 (1955). Bestämmelser om torskfisket i Östersjön. SFS 1985, s. 1606.
Ssg: torskfiske-stopp. stopp (se stopp, sbst.2 I 3) för fiske av torsk; särsk. om sådant stopp betingat av (farhåga för) utfiskning; jfr torsk-stopp. I slutet av veckan avgörs om det blir totalt torskfiskestopp i Östersjön, ett ödesbeslut för svenskt fiske. DN 9 ⁄ 9 1992, s. C5. —
-FISKERI. (numera föga br.) jfr fiskeri 1, 4. Och begynte .. det (i Canada) sedan så namnkunnige Torsk-fiskeriet. Nordencrantz Arc. 42 (1730). (Det finns) ett torskfiskeri .. men det är endast i verksamhet på sommaren. Bergman ÖarFjärrÖst. 40 (1931). —
-HUVUD. huvud av torsk; äv. (delvis till 2; numera bl. mera tillf.): dumhuvud. ÖoL (1852). Soppa af torskhufvud. Hagdahl Kok. 176 (1879). —
-KRIG. om konflikt rörande rätt till (torsk)fiske; särsk. om konflikten (med periodiskt uppblossande incidenter 1958–76) rörande rätt till fiske utanför Islands kust mellan detta land o. Storbritannien; jfr krig (f). SvD 3 ⁄ 3 1976, s. 2. —
-KVOT. jfr kvot 2. (Den svenska) torskkvoten i Östersjön skärs ner med .. 50 procent. DN 28 ⁄ 12 1991, s. A8. —
-LEVER. lever hos l. från torsk; särsk. dels kok., dels ss. råvara för framställning av torskleverolja o. d. SDS 1894, nr 537, s. 3. Levertran erhålles vanligen ur torsklever. Bolin OrgKem. 133 (1925).
Ssgr: torsklever-olja. jfr fisk-lever-olja. 2GbgVSH 4: 20 (1821). P. g. a. sina höga halter av vitamin A och D har torskleverolja haft stor användning .. för att förebygga vitaminbrist hos barn. NE (1995).
-tran. torskleverolja; jfr torsk-tran. SvMerc. 1: 27 (1755). Såsom botemedel mot .. rhachitis intager torsklevertran .. rangplatsen. LAHT 1924, s. 150. —
-LUS. särsk. i pl., om (arter av) kräftdjur som parasiterar på (torsk)fiskar. Ekström AfhFiska 31 (1845). NE (1995). —
-ROM. jfr rom, sbst.1 1, o. -ägg. Stekt torskrom i skivor. Palmblad Norige 177 (1846). Utan att veta om det har svenska kaviarkonsumenter ätit tonvis med torskrom från Östersjön. DN 29 ⁄ 3 2003, s. A15. —
-SKINN. jfr skinn, sbst.1 1, 2. Grådaskig som ett torskskinn. Snoilsky 4: 91 (1887). Gelatin från torskskinn. Hufvudstadsbl. 20 ⁄ 5 2003, s. 10. —
-SNÖRE. (torsk- 1768 osv. torska- 1544–1553. torske- 1544–1667) [fsv. thorska snöre] jfr snöre 2 o. -lina, -rev. SkeppsgR 1544, s. 4 a. Torsksnöre, (dvs.) handlina för djupmetning av torsk. SvFiskelex. (1955). —
-SUMP. (†) jfr sump, sbst.1 4, o. -båt. BoupptSthm 1686, bl. 1190 b. Både skötekan, långbåten, torsksumpen och småbåtarna lågo .. och guppade .. vid bryggan. Högdahl GAnte 150 (1923). —
-TRÅL. i sht fisk. trål för torskfiske. En liten torsktrål från tiden omkring 1930, då detta fiske introducerades i Östersjön. Kulturen 1982, s. 182. —
-TUNGA. tunga av torsk; särsk. kok. ss. (råvara för l. ingrediens i) maträtt; ofta i pl. Hagdahl Kok. 311 (1879). —
-VÄSTERN. [bildat efter mönster av spaghetti-västern] (ngt vard.) (ss. skämtsam (o. nedsättande) beteckning på (isländsk)) film som utspelar sig under ä. isländsk tid (särsk. sagatid (se sago-tid 1 a)) (o. innehåller många l. grova inslag av våld); äv. (mera tillf.) i allmännare anv. Det var inte för att fisk är nyttigt som kvällens långfilm ”Korpen flyger” från 1984 kallades ”torskvästern”. AB 29 ⁄ 12 1989, s. 33. Norsksvensk torskwestern .. Skarsgård spelar föreståndare på en grönländsk fångststation. Expressen 26 ⁄ 11 1995, s. 46. —
-ÖGA. öga hos l. från torsk; särsk. (i sht i pl.) bildl., om utstående (uttryckslösa) ögon hos person. Hans kupiga torskögon stirrade .. trohjertadt framför sig. Benedictsson Folkl. 87 (1887).
-FÄNGE. (torska- 1981. torske- 1552–c. 1740) (numera bl. tillf.) jfr fänge 3 o. fiska-fänge. Gott torskefenge. G1R 23: 262 (1552). Sicket torskafänge! SDS 26 ⁄ 2 1981, s. 38. —
-SNÖRE, se A.
C (†): TORSKE-BÅT, -FISKARE, -FISKE, se A. —
-FÄNGE, se B. —
-GARN, se A. —
-JULLE, se B. —
-KROK, -NÄT, -SNÖRE, se A.
Avledn.: TORSKA, v., -ning. särsk.
1) [jfr fsv. thorskning] (numera bl. i vissa trakter, föga br.) till 1: fiska torsk. Gyllenius Diar. 147 (c. 1670). Fiskeflottor, som på de .. lämpligaste grunden torskade eller lade sina skötar. Ymer 1943, s. 254.
2) (starkt vard.) till 2 l. 3: drabbas av motgång, misslyckas; särsk. dels: råka illa ut (äv. speciellare, dels: bli fast (för ngt), dels: åka fast (för polisen)), dels: lida nederlag; särsk. dels i uttr. torska dit, dels med bestämning inledd av prep. på, angivande orsak o. d. till motgång l. misslyckande o. d.; äv. med obj.: förlora, gå miste om; jfr torsk, sbst.1 4. Vi 1947, nr 25–26, s. 8. Massor av killar torskade på att dom inte hade några .. körkort. AB 10 ⁄ 12 1958, s. 7. Torskar vi mot ÖIS är det kört, så vi skall ge allt. GbgP 31 ⁄ 8 1989, s. 50. De som torskat dit på den latinamerikanska musiken. DN 30 ⁄ 5 1992, På stan s. 7. Jag kan inte stillatigande låta flera barn torska dit när jag tror att gubben är på väg att lura hem dem igen. SDS 6 ⁄ 3 1993, s. A5. Men när jag tappade 11–9 och torskade setet kändes det tungt. SDS 29 ⁄ 7 1996, s. C1.
Spoiler title
Spoiler content