publicerad: 2007
TRAKT trak4t, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ck-)
Etymologi
[av t. tracht, äv.: bärande del, samma ord som tracht, dräkt (se DRÄKT), vbalsbst. till tragen, bära (se DRAGA, v.)]
(i fackspr.) på hästhov, om var o. en av hovväggens bakre delar, motsatt: tå. Hofringens .. bakersta del kallas trackter och äro mycket kortare än tåen. Florman HästKänned. 101 (1794). Framhofven skiljer sig från bakhofven derigenom att han är .. mera sluttande i trakterna. Wrangel HbHästv. 693 (1885). Hvarje gång hästen trampar utvidga sig hofvens trakter. LD 8 ⁄ 1 1907, s. 3. Trakten får inte verkas ned för mycket; trakterna nöts mot skon genom hovrörelsen. Sonesson BöndB 666 (1955). En häst som gått lång tid utan att ha blivit omskodd kom att stödja alltmer på trakten. Ryd Timmerskog. 109 (1980).
Ssgr: TRAKT-BROSK. (numera mindre br.) jfr hov-brosk. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 18 (1836). Traktbrosk kallas de winglika broskskifwor, som sitta på hofbenets hörn. Bendz Hofbesl. 13 (1866). SAOL (1998). —
-HAKE. hovslag. jfr hake, sbst.2 1 l. Framsko med trakthakar för arbetshäst. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 139. —
-KAPPA. hovslag. jfr kappa, sbst.1 2 b ε. Traktkappor brukas vid fånghof för att hindra skon glida framåt. Bergman Hofbesl. 58 (1905). —
-VINKEL. (i fackspr.) om vid trakterna bildad spetsig vinkel (som utmynnar i hovens hörnstöd). Hornwäggens inböjningar kallas hörnstöd .. och sjelfwa omböjningsstället .. kallas .. traktwinkeln. Bendz Hofbesl. 21 (1866).
Spoiler title
Spoiler content