[jfr t. trachom, eng. trachoma, fr. trachome; av nylat. trachoma, av gr. τραχωμα, trakom, strävhet, avledn. av τραχύς, sträv (se TRAKEA)]
med. o. oftalm. infektionssjukdom i ögats bindhinna o. hornhinna orsakad av bakterien Chlamydia trachomatis, egyptiska ögonsjukan (se EGYPTISK b); jfr MILITÄR-OFTALMI. Hygiea 1860, s. 726. Trakom för visserligen inte omedelbart till blindhet, men tar lång tid att bota. Laurent HusmEgypt. 134(1937). Trakom i tidigt stadium botas billigt och effektivt med aureomycinsalva. DN(A) 14 ⁄ 1 1964, s. 5.
