publicerad: 2007
TREVNAD tre3vnad2, förr äv. TRIVNAD, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (†) -er (Sahlstedt (1773), PopVetAvh. 8: 23 (1896)); förr äv. TREVNA, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(trefna (-ee-, -ff-) 1619–1690. trefnat (-ff-, -fv-, -dt) 1541 (: otreffnat)–1710. trefnet 1549 (: otrefnet). trevnad (-f(f)-, -fw-, -dh) 1617 (: otreffnadh) osv. trevnan (-f-), sg. best. 1699, 1712, 1926. trifnad (-j-) 1685–1767. trifnat (-ij-, -ff-, -dt) c. 1635–1681 (: otrifnat). träfnad 1741. träfnet 1593)
Etymologi
[fsv. thrifnadher, verksamhet, framgång, framskridande, välfärd; jfr fvn. þrifnaðr, lycka, välgång; avledn. av TREVEN]
1) (†) om (tillstånd av) aktivitet l. ihärdighet; jfr TREVENHET 1, TREVLIGHET 1. Schroderus Lex. 20 (1637). — jfr O-TREVNAD.
2) om förhållande l. tillstånd som präglas av välmående l. frodighet l. livskraft, särsk. i fråga om dels växt l. växtlighet, dels djur; förr äv. allmännare, om tillstånd av välstånd l. tillväxt o. d.; jfr TREVENHET 2, TREVLIGHET 2, TRIVSEL 1. Ve varde de rikedomer, som genom .. monge tusende menniskiors skade och suckan sammankomma, the måste sådane träfnet hafve, såsom takgräset om hethe sommaren förtvinner. RA I. 3: 14 (1593). (Han krossade) the Danskes macht sålunda, så at the på en long tidh icke mächtade .. komma til sin förra trefnat igen. Schroderus JMCr. 239 (1620). (Almarna) wäxa wäl och hafwa en god Trefnad i torr jord. Alströmer Får. 73 (1727). Ifrån den tiden hade bondens kreatur ingen trefnad mer, utan magrade och dogo. Fryxell Ber. 2: 5 (1826). Det rådande handelstvånget lade band på .. (stadens) handel och sjöfart och hindrade dess trefnad. Höjer Sv. 3: 410 (1883). För gäddans trevnad fordras, förutom riklig tillgång på föda, lämpliga lekplatser. Hammarström Sportfiske 305 (1925). — jfr FÄ-, MISS-, O-, RIKS-, SAMFUNDS-TREVNAD.
3) allmännare, om förhållande l. tillstånd av välbehag l. fridfullhet l. harmoni (framkallat av omgivningens l. tillvarons (l. andra faktorers) karaktär l. skönhet o. d.) (jfr TREVENHET 3, TREVLIGHET 3, TRIVSEL 2); äv. om lättsam samvaro o. d.; äv. konkret(are), i sht förr särsk. om glädjebringande sak l. företeelse o. d. För allas trevnad är rökning ej tillåten på bussen. Han var omtänksam och mån om min trevnad. Skapa värme och trevnad omkring sig. En stockvedsbrasa förhöjer trevnaden en kall vinterdag. Kom Ensamhet, min bästa Trefnad. Kolmodin Dufv. 263 (1742). I wårt äktenskap wi hade liuflig trefnad. Kolmodin QvSp. 2: 490 (1750). Jag anser ljuset, rymligheten, trefnaden i boningar vara ett mera lefvande bildnings-kapital, än den döda skatten i silfverkannor. AB 28 ⁄ 2 1842, s. 2. Man hade intryck av att han själv var glad åt sällskaplig samvaro på samma gång som han spred trevnad. Segerstedt Händ. 358 (1924, 1926). Skars blomman av och sattes i glas för att .. bli till en trevnad och vederkvickelse, då blev det något nedstämmande av den. Hallström Händ. 189 (1927). Hällregnet, som just nu dunsade mot rutorna, ingav honom en känsla av trevnad och trygghet. Alving DamKlubb. 321 (1931). Det är ju för att Märta ska ha lite sällskap och trevnad som hon blir hitbjuden? Hedberg DockDans. 85 (1955). — jfr HEM-, MISS-, O-, SAM-, SAMMAN-, SMÅ-, SMÅSTADS-, SOMMAR-TREVNAD.
Ssgr (i allm. till 3): (2, 3) TREVNADS-BEHOV. (numera mindre br.) behov av trevnad. Ett hus, som med en inre nödvändighet framvuxit ur invånarnas trefnadsbehof. Johanson Oskuld 9 (1901). Året rundt valla de sina renar .. tillgodoseende deras trefnadsbehof med den omtänksamhet, som är dessa nomader egen. Hemberg Kola 16 (1902). Västerb. 1937, s. 72. —
-FAKTOR. faktor för trevnad. Den öppna spisen har blivit en lyx- och trevnadsfaktor. Hesselman SkråhantvByggnInd. 240 (1945). —
(2, 3) -FULL. (numera mindre br.) som är full av trevnad l. som inger l. sprider trevnad o. d. En af hemmets svåraste uppgifter, neml. att vara ett lyckligt och trefnadsfullt hem. Bremer Brev 2: 65 (1840). Det stora behaget, som ligger i att vara trefnadsfullt beklädd. Arsenius MannKläd. 7 (1902). Kornas trefnadsfulla fnysande och snusande i krubban. Larsson Hemmab. 158 (1916). Athena 205 (1917). —
-KÄNSLA. känsla av trevnad. SAOL (1900). Snart satt jag torr och varm vid tekannan .. och brasan, likasom insvept i en oändlig trevnadskänsla. Ekström DalJämtl. 34 (1936). Att .. (Snoilsky) aldrig kom att återvända till .. (Rom) kan .. knappast ha berott på bristande trevnadskänsla den tid han bodde där. 3SAH LXXXVII. 2: 85 (1979). —
-SYNPUNKT~02 l. ~20. särsk. i förb. med prep. ur. Ett bekvämt hörn .. bör icke skapas på konstlad väg genom burspråk o. d., ty då förlorar det ur trevnadssynpunkt och blir något på förhand arrangerat. Spolén DHem 24 (1923). —
-VÄRDE. om värde som tillkommer ngt som inger känsla av l. sprider trevnad; vanl. i pl. Man har rätt att begära att .. (bilismen) icke tillåtes bli den molok, som utan hänsyn till skönhets- och trevnadsvärden får uppsluka varje sista idyll i vårt land. SvNat. 1937, s. 10. Är trevnadsvärdet tveksamt, får man s k tidsbegränsat byggnadslov. Form 1959, s. 110.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content