SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TROTTOAR trot1oa4r l. -t1ωa4r, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(trotoir 1778. trottoar (trå-) 1849 osv. trottoir 17791955)
Etymologi
[liksom ä. d., ä. t. trottoir av fr. trottoir, till trotter, trava, traska, trippa, av ffr. troter, möjl. av ljudhärmande ursprung. — Jfr FOXTROT, TROTTÖR]
(mer l. mindre) upphöjd (o. med gatsten l. plattor l. asfalt o. d. belagd) gångbana l. gångväg; särsk. (o. i sht) om sådan gångbana som löper längs (båda sidor av) gata i stad l. tätort; särsk. [jfr fr. trottoir roulant] i uttr. rullande trottoar (jfr RULLA, v. 6 b β), förr äv. rörlig trottoar, se RÖRLIG 1 d. De många körslor af Equipager .. gjöra de illa lagde, trånga, orene och krokuga gatorne alt för incomode för fotgängare, som här icke hafwa trotoirer. Palmstedt Res. 38 (1778). En såkallad Trottoir eller sidowäg att kunna torrskodd promenera på. VexiöBl. 1841, nr 35, s. 2. Trottoarerna voro fyllda av ilande människor. Lagergren Minn. 8: 17 (1929). (Inre borggårdens) längs väggen löpande trottoar av huggen sandsten tillkom .. senare. Ekstrand Karlbg 153 (1937). Sopa gården, låsa porten, skotta trottoaren om vintern och vattna den på sommaren. Nilsson Vänner 79 (1955). Från .. (tunnelbanestationen) promenerar de på en splitter ny rullande trottoar till stadshuset. Expressen 31 ⁄ 1 1998, s. 23. — jfr ASFALT-, ESPLANAD-, SKYDDS-, TRÄ-TROTTOAR.
Ssgr: TROTTOAR-BELÄGGNING. särsk. konkret; jfr beläggning 3 d. Tegel som trottoarbeläggning. PT 1901, nr 152, s. 3.
-BONDE. i oeg. anv., ofta skämts. l. ironiskt, om i stad l. tätort boende ägare av jordbruksfastighet (som ej själv brukar denna). SvD(B) 15 ⁄ 9 1944, s. 9. Allt fler trottoarbönder tävlar om att placera pengar i jord. DN 23 ⁄ 10 1977, s. 1.
-BORD. bord på l. vid trottoarservering. Serner YussufKh. 17 (1916).
-CAFÉ, se -kafé.
-GLAS. (numera bl. mera tillf.) jfr glas 4 a. VaruförtTulltaxa 1: 244 (1912). Trottoarglas, (dvs.) gjutna glasplattor afsedda för inläggning i trottoarer, gårdsplan o. s. v. för att insläppa ljus i underliggande lokaler. 2NF 30: 36 (1920).
-KAFÉ l. -CAFÉ. jfr -servering. Diktonius UHav 123 (1923). Ett trottoarcafé, beläget mitt i en gatukorsning i Berlin eller Paris. Expressen 28 ⁄ 3 1996, s. 4.
-KANT. jfr kant, sbst. 3, 4, 9. Strindberg Giftas 2: 35 (1886). Jag satt en stund ensam vid ett bord på trottoarkanten utanför Grand. Söderberg Glas 108 (1905).
-KLINKER. (förr) jfr klinker 1 o. -platta. GHT 1895, nr 235 B, s. 1. Skromberga trottoarklinker, släta, gula plattor i en storlek av 21,6x10,6x5 cm. Bildmark Entrepr. 213 (1921).
-LÖS. jfr lös 17. Den trottoarlösa Holländargatan. Strindberg TjqvS 1: 76 (1886).
-MÅLARE. om målare (se målare, sbst.2 3) som utövar sin verksamhet på trottoar o. d. SD(A) 10 ⁄ 2 1905, s. 9. Bland alla musiker, jonglörer och trottoarmålare på Grafton Street (i Dublin) står en ung man i konstnärsskägg och basker. Expressen 10 ⁄ 6 1995, s. 16.
-PLATTA. jfr platta, sbst.2 1, o. -klinker. Idun 1888, s. 102. Sylvassa klackar går av, fastnar mellan trottoarplattor och är allmänt ledsna efter bara någon dag. DN 17 ⁄ 10 1996, s. C6.
-RÄTT. (förr) om (på rörelseriktning l. samhällsställning grundad) företrädesrätt vid möte på trottoar; jfr rätt, sbst.2 4. KaptPuff 1865, nr 13, s. 4. Trottoarrätten .. föreskrev, att samhällets underklass hövligt skulle träda ur vägen, när överheten kom skridande. SvD 11 ⁄ 2 1989, s. 14.
-SAND. (numera bl. mera tillf.) sand för sandning av trottoar o. d. För Stockholms Stads Renhållningsverk skall upphandlas .. 1000 kub.-met. trottoirsand. TLev. 1901, nr 21, s. 2.
-SERVERING. servering (se servera, v.1 4) på l. invid trottoar; jfr -kafé. Ullman FlickÄra 96 (1909). Folk flanerade obekymrat på de breda boulevarderna eller trängdes på trottoarserveringarna. Pokora-Kulinska Anthony Hämn. 201 (1979).
-STEN. jfr sten 2 d. Revalsk trottoirsten, i parti. HforsT 1863, nr 92, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content