SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUPPA tup3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Stiernhielm Herc. 42 (1658, 1668: humble-tuppor) osv.) ((†) -er Stiernhielm Herc. 41 (c. 1654)).
Etymologi
[sv. dial. tuppa; till TUPP, sbst.2, eg. samma ord som TOPPA, sbst.]
1) (numera mindre br.) om honblomställning av humle; äv. allmännare: blomma l. blomknopp (jfr TOPPA, sbst. 1). Hon bar en krans å sitt huffwudh, inflättat medh refwer och ranker, / Tupper af humble bewärffdh blandh frisk dagg drypande drufwor. Stiernhielm Herc. 41 (c. 1654). Röd-Humle hölt Lif-Medicus Blackwell före at wara bättre, än den hwite Humle, som hafwer lösare tuppor. Linné Vg. 106 (1747). SvLittTidskr. 1972, s. 10. — jfr HUMLE-TUPPA.
2) ss. senare led (äv. i pl.) i ssgr, betecknande blomväxt som i ngt avseende har framträdande översta l. yttersta del (jfr TOPPA, sbst. 2 o. TOPP, sbst.1 2 a); jfr BLOD-, BOND-, PERSMÄSS-, RÖD-, SEMPER-, SKÄLL-, STJÄRN-, SÖT-TUPPA o. BRUN-, KÄRING-, LUKT-, MIDSOMMARS-, PÅSK-, RÅG-, RÖDROTS-, SÄDES-TUPPOR.
3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tofs l. vippa; i sht om (rund) tofs (se d. o. 4) av garn. Wistrand NordMAllmog. 63 (1909). (Förklädesbandet var) i ändarna prytt med tuppor (tofsar) i rött, grönt och gult. Fatab. 1930, s. 102. Hagberg DödGäst. 268 (1937). — jfr RÖR-TUPPA.
Spoiler title
Spoiler content