TURBINIT, r. l. m l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. turbinit, eng. turbinite av nylat. turbinites, pl., bildat till lat. turbo (gen. turbinis), virvel (se TURBIN)]
(†) fossil snäcka av släktet Turbo Lin. (av familjen Turbinidae Rafinesque), turbinsnäckor; vanl. i pl. Wallerius SystMin. 2: 489 (1775). Turbiniter äro et slags stenvandlade snäckor, omvridne i många spiraler, i det närmaste i conisk form och hafva ganska liten öpning. Rinman (1789). Skalmaskarnas försteningar indelas .. i Snäckförsteningar (Cochliter), hvartill höra .. Strombiter, Turbiniter, Trochiliter och Dentaliter. Angelini Encykl. 2: 260 (1804). Ekbohrn (1868).
