SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TVINGARE, sbst.2, m.; best. -en; pl. =.
Ordformer
(äv. -w-)
Etymologi
[av t. zwinger, till zwingen (se TVINGA, v.)]
(†) bålverk (se BÅLVERK, sbst.2 1 (a)) l. blockhus; jfr SVINGEL, sbst.4, TVÄNG, sbst.1 Fienden .. (sköt) ett stort hool in i twingaren (vid Kalmar slott) .. Fienden beflijtade sig och mycket twingaren att undergrafwa. Nordin Krigsh. 1: 11 (i handl. fr. 1611). Befästa Staden medh Murar, Grafwar och nödhtorfftige Pasteyer och Twingare. Schroderus JMCr. 329 (1620).
Spoiler title
Spoiler content