SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TVIST tvis4t, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -er (BoupptSthm 1667, s. 754 (: Bäncke twister) osv.) ((†; i bet. 3) -ar BoupptSthm 9 ⁄ 6 1669 (: benke twistar), BoupptSthm 1672, bl. 123 b).
Ordformer
(tuiste 1558. tvist (tu-, tw-, -ij-, -y-) 1554 osv. twest- i ssg 1709 (: Twestulltäcke))
Etymologi
[etymologiskt identiskt med TVIST, sbst.1]
1) (gles) vävnad i tuskaft med dubbla varptrådar (o. inslagstrådar); särsk. om stycke av grövre, stramaljartad sådan väv använd ss. bottenväv för tvistbroderi. Ett Benkeklede sijtt på Tuist medt suart rött huit och golt. VgFmT I. 8–9: 88 (1554). Tuiste till dynewar. SkrSläktFUggla 3: 18 (1558). En sort linne, som de själfwa wäfwa och kalla Twist, hwilket liknar hårduk. Åhstrand Öl. 77 (1768). Flossa och rya. Bottenväven solvas i tuskaft, korndräll, rosengång eller tvist. HantvB I. 8. 2: 136 (1940). Tygurvalet omfattar .. toppkvaliteter i panama, cheviot, flanell, twist och mohair från Englands .. och Sveriges förnämsta vävare. DN 31 ⁄ 8 1961, s. 21. — jfr RUT-TVIST m. fl.
2) om tvistsöm. Tuist på Suart botten. BoupptSthm 1675, s. 404 a. Förr lärde the wäfwa Flamsk täcken så starka, / Twist sömma och annat the kunde tå Wirka. Törnewall B 3 b (1694). Tvisten .. som utmärker sig genom fortlöpande yllen flätsöm på gles linnestramalj, har säkerligen länge varit känd i Skåne. Karlin Konstsl. 16 (1886). — jfr SILKES-TVIST.
3) [utvecklat ur 1 o. 2] (†) om föremål tillverkat av tvist (i bet. 1) l. prytt med tvistsöm. BoupptSthm 27 ⁄ 4 1666. Allhanda Conterfey-tapeter, twijster å wäggen. CupVen. C 5 b (1669). Sparlakan Twå .. g(am)la twister neder kring sängarna. BoupptRasbo 1698. — jfr BÄNKE-TVIST.
Ssgr: A: (1) TVIST-BINDNING. jfr bindning 7 slutet. Andersson Väfn. 102 (1880).
((1,) 2) -BORDTÄCKE~020. (tvist- 1675 osv. tviste- 1686) (i sht om ä. förh.) jfr bords-täcke. 1 Sytt Tuist Bordhteckie på blåt. BoupptSthm 1676, s. 53 b (1675).
(2) -BRODERI. tvistsömsbroderi. Karlin Konstsl. 16 (1886).
(1) -LÄRFT. Kjellin (1927). Tvistlärft .. (dvs.) grövre linne- el. bomullslärft, vävt som tvist. 2SvUppslB (1954).
(2) -STYGN. om variant av korsstygn där det ena stygnet är längre än det andra. Ett prof på tapisseri från 1400-talet .. en väggbonad, utförd i tvist- eller flätstygn på stramalj. MeddSlöjdF 1891, s. 85.
(2) -SÖM. vanl. täckande prydnadssöm sydd med tviststygn; jfr flät-, kors-söm. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 233. Kors- och tvistsöm följas ofta åt, äro båda gamla tekniker och mycket utbredda. TextBildv. 66 (1925).
Ssg: tvistsöms-broderi. broderi utfört med tviststygn. Branting PrydnSöm 23 (1910).
(1) -VÄV. särsk. om tvist använd ss. bottenväv för (tvist)broderi. TextBildv. 41 (1925). Bland senantika flossavävnader i linne finnas sådana med botten i tvistväv. Sylwan Ryor 80 (1934).
B (†): TVISTA-KLÄDE, se C.
C (†): TVISTE-BORDTÄCKE, se A. —
(1, 2) -KLÄDE. (tvista- 16821738 (: Twistaklädes wahr). tviste- 16661745) om kläde (jfr d. o. I 1, II) l. tygstycke av tvist (se tvist, sbst.3 1) l. prytt med tvistsöm. 1 Fäll medh Twistekläde vppå. VRP 1666, s. 255. En linnen tröckt altare duuk och ullet tviste kläde för altaret på gålfvet. VDVisitP 1684, s. 470. BoupptVäxjö 1745.
Spoiler title
Spoiler content