SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
TÄLJA täl3ja2, v.2 -er, -de, -t, -d, äv. (i sht i bet. 1, ålderdomligt) talde ta3lde2, talt ta4lt, tald ta4ld (imper. (sg.) täl Psalt. 56: 9 (öv. 1536), Schroderus Os. III. 1: 115 (1635); tälj TrenchierB 127 (1696) osv. — ipf. talde Luk. 10: 1 (NT 1526) osv.; tälde KamKollP 1: 242 (1624); täljde Weste (1807) osv. — sup. talt OPetri 3: 419 (1530) osv.; täljt Weste (1807) osv. — p. pf. tald OPetri Kr. 43 (c. 1540) osv.; talet, n. Schmedeman Just. 211 (1621); täljd Weste (1807) osv.). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (i ssgn SAGO-TÄLJERSKA).
Ordformer
(telj- (-li-, -lli-) 15301747. tälj- (th-, -æ-, -äh-, -li-, -lli-, -llj-, -g-) 1525 osv.)
Etymologi
[fsv. tälia; motsv. fd. tælia, tælie, tælæ (d. tælle, nor. bm. telle), fvn. telja (nor. nn. telje); till TAL, sbst.1(, 2) — Jfr FÖRTÄLJA]
1) (utom i avledn. TÄLJARE numera föga br.) räkna (se d. o. 4) (ngt l. ngra); äv. intr.; i sht förr äv. med avs. på pengar o. d.: räkna (se d. o. 5); förr äv. dels i uttr. tälja ngt i ngns hand, (räkna upp o.) tilldela ngn ngt (jfr RÄKNA 6 e), dels i utvidgad l. allmännare anv. (se c). Tääl mina fluct, fatta mina tårar vthi tinne flasko och rekna them. Psalt. 56: 9 (öv. 1536; Bib. 1917: Du har räknat min flykts dagar); jfr a. (Myntet) som kopar war medh vthi, kallades mark, öre och ortugh, reknade eller talda. OPetri Kr. 43 (c. 1540). At Peer Nielsson tälde dem i Benchtz handh. KamKollP 1: 242 (1624). Man må jw besee sitt kiöp, förr än penningar tällias. Grubb 86 (1665). Den som söker huru många enheter wärkeligen är på et ställe, säges Tälja: men den som af gifna tal ordenteligen och efter reglor söker andra tal, säges Räkna. Palmquist Räkn. 3 (1750). Om vi noga tälja felen, / Tror jag du får större delen. Braun Dikt. 2: 183 (1838). På en stubbe stod en trana .. / talde knotorna på tårna. Collinder Kalev. 316 (1948). SAOL (1986; angivet ss. ålderdomligt). — jfr O-TALD o. O-TÄLJD samt TIO-TÄLJNING. — särsk.
a) (†) med avs. på (mängd av) tid l. tidsenheter; jfr RÄKNA 4 g (α, δ). Man skulle intet fådt tälja många dagar, om ej .. (urskillningsförmågan) warit osz .. biståndig. Wasenius NorrlBoskSk. 13 (1751). Jag hör, jag hör blott hemska horn / Som tälja de nattliga timmar. Lyceum 2: 213 (1811). Ej än var taldt dess dagars tal. Sturzen-Becker 3: 229 (1861). I Helgedomen .. skola dina dagar finnas; der skola de täljas. Wifstrand AndlTal. 139 (1943).
b) (†) (sid)numrera (blad l. bok o. d.). Protocoll-Copie- och Domboken skola hwar för sigh tällias till bladen. KOF II. 2: 275 (c. 1655). KOF 3: 180 (1682).
c) (†) i utvidgad l. allmännare anv.
α) räkna (se d. o. 2) (släkt(skap) o. d. med l. härstamning o. d. från ngn l. ngt). Brå-hafre .. täljer sin börd ifrån Archangel eller Norrige. VetAH 1780, s. 147. De .. talde slägt med honom. Bååth EgilS 31 (1883).
β) värdera l. mäta (ngt); äv.: anse (ngt) likvärdigt (med ngt, särsk. angivet med bestämning inledd av prep. till); jfr RÄKNA 8, 9. Så skall thes åhre-taal, till Silfwer-mynt få tällias. CupVen. A 4 b (1669). De milstenar, som för honom tälja vägens längd. Quennerstedt Torneå 2: 241 (1903). Det inflytande Runeberg utövat .. kan icke täljas och räknas. ÅbSvUndH 63: 47 (1942).
d) (†) närmande sig l. övergående i bet.: räkna ut l. beräkna (ngt); jfr RÄKNA 10 d. Täliaren kallas han förthenskul, at han tälier och räknar, vthi huru många Stycke thet heela kan deelas. AJGothus ThesArithm. 54 (1621). Brandt Math. 72 (1718).
2) (†) (vid uppräknande) anse (ngt l. ngn) ha status o. d. (ss. ngt) l. höra (till ngt l. ngra) l. höra hemma (ngnstans), räkna (se d. o. 13, 14); särsk. i förb. med för l. till l. bland; ngn gg äv. med indirekt personobj., särsk. refl. sådant. Ibland thesse förnämste Högtijder tällier man och S. Johannis Baptistæ dagh. KOF II. 2: 125 (c. 1655). Han har förtjent, at täljas til de 40‚ som utgjöra Rådet på Fransyska Parnassen. SvMerc. 1764, s. 242. Jag måste hinna up, at ej för krypfä täljas. GFGyllenborg Vitt. 2: 46 (1795). Han, som talde sig en sinnesrörelse till skam .. , brast i tårar. Rydberg RomD 28 (1877). Dem .. tälja vi ej i de duglige tankeväfvarnes tal. Söderblom StundVäxl. 1: 168 (1898, 1909).
3) (numera föga br.) (gm uppräknande) redogöra för l. anföra l. omtala (ngt) (stundom utan klar avgränsning från 4); förr äv. allmännare: säga l. tala (äv. med direkt l. indirekt personobj., särsk. i fråga om att intala l. övertyga ngn o. d., särsk. i uttr. tälja ngn i det sinnet l. ngn (ngt) i tron (se SINNE, sbst.2 10 d, TRO, sbst.1 3)); jfr FÖRTÄLJA 1. G1R 2: 56 (1525). Lät ingen menniskio tälia tigh jfrå then fasta grunden, så warder tigh wisserliga holpet. LPetri 1Post. V 2 a (1555). Hvilket honom än förvägrades för orsaker, som för äre taalde. RP 8: 125 (1640). En omwänd werld skall Osz mer godt i Glädie skänka, / Än man i hastighet, som iag det talt, kan tänka. Frese VerldslD 16 (1715, 1726). Sjung, flicka, eller tälj oss en visa som stoppar kifvet näbben till! Bäckström DramStud. 193 (1870). Tälja triumfer jag vill, hemburna från två oceaner. Janzon Prop. 3: 35 (1911). Som gengångare från hedenhös resa sig stenarna på Ekornavallens gravfält. Här täljde enligt traditionen lagmannen Kring-Alle västgötarnas lag. TurÅ 1942, s. 95. — jfr FRAM-, FÖRE-TÄLJA m. fl. o. O-TÄLJD.
4) (numera föga br.) berätta (ngt l. om ngt); äv. med indirekt personobj.; jfr 3 o. FÖRTÄLJA 2. (Sv.) Tälja, förtälja .. (t.) erzehlen. Lind (1738); möjl. till 3. (Jag) kunde tälja dig en saga / Hwars minsta ord ditt hjerta skulle rista. Hagberg Shaksp. 1: 302 (1847). Det var då, som .. Geijer talde Svenska folkets saga. 2SAH 54: 61 (1878). Till den gråaste forntid gå de hävder tillbaka, som tälja om lappars och nordbors beröring med varandra i handel och vandel. Norrl. 10: 3 (1908). SAOL (1986; angivet ss. ålderdomligt).
Särsk. förb. (†): TÄLJA UPP, äv. OPP. [fsv. tälia up] (†) till 3: räkna upp (ngt l. ngra); äv. allmännare: anföra l. omtala (ngt). Han talde så vp för them, att the som bodde i förbemelta tre socknar, hade meste parten warit wehll till fridz. Svart G1 105 (1561). Hvem kan tälja dem opp, / dessa qvinnor med hy / såsom morgonens sky? Sturzen-Becker 4: 181 (1862).
TÄLJA UT. (†) särsk. till 1: gm räknande utse (så l. så många). Sedhan talde herre(n) och vth andra siwtiyo. Luk. 10: 1 (NT 1526).
Avledn.: TÄLJARE, se d. o.
TÄLJBAR, adj.2 särsk. (numera mindre br.) till 1: som kan räknas. Ljunggren Est. 2: 333 (1860). jfr o-täljbar.
Spoiler title
Spoiler content