publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1 a) -STÖDJA, r. l. f. (†) understöd (se d. o. 1, 2); jfr stödja, sbst. 3. Gallius KGyllenstierna C 2 a (1645). Såsom och wara the gamble swaga prästfolcken till vnderstydia och biståndh. VDAkt. 1656, s. 124. VDAkt. 1695, s. 244. —
(II 1 a) -STÖDJA, v., äv. -STÖDA. vbalsbst. -stödjelse (†, OxBr. 12: 481 (1643), Lind 1: 1721 (1749)), -stödning (†, LPetri 1Post. V 4 b (1555), ÅrsbVeterInst. 1902, s. 68 (: understödningsyta)), -stödsel (se avledn.); -are (se avledn.); jfr understöd. [fsv. undirstydhia]
1) (utom i p. pf. numera bl. tillf.) stödja (ngt) underifrån, hålla l. bära upp (ngt); sätta ngt som stöd under (ngt); äv.: stödja l. upprätthålla (ngt med ngt) (jfr stödja under 1); äv. dels med personobj. (jfr stödja, v.1 2), dels med saksubj. betecknande stödet; äv. mer l. mindre bildl. (jfr 2), förr särsk. i sådana uttr. som understödja en börda o. d.; jfr -stötta. PErici Musæus 1: 169 b (1582). Att Gudh then aldrahögste wille .. then tunge Regementz Börda lätta och understödia. Stiernman Riksd. 649 (1611). Då Bärget är klyfftigt, blir fördenskull (taket) offta med murar understödt. UHiärne Berghl. 441 (1687). Hon bad mig understödja sig än mera, och jag tog henne under armen. Almqvist DrJ 60 (1834). Åttkantiga tegelstenspelare, var och en av dem understödd av fyra .. marmorkolonner. Munthe IslamK 56 (1929). jfr o-understödd.
2) [eg. bildl. anv. av 1; jfr under, prep. o. adv. II 1 b] ge stöd åt l. hjälpa (ngn l. ngt); ”backa upp”; särsk. dels (ofta i fråga om framställning l. tal o. d.): (ytterligare) understryka l. framhäva ((innebörden av) ngt), dels: ackompanjera (ngt); förr äv.: upprätthålla l. underhålla (se d. o. 3); jfr stödja under 2. LPetri 1Post. V 4 b (1555). At bispringa och vnderstödia them med sina trogna förböner och suckningar. Swedberg Cat. 663 (1709). Medel, som, til Hälsans och Krafternas Understödjande, nödiga wara kunna. Aken Reseap. 206 (1746). Framställningen understödes af utmärkta illustrationer. Samtiden 1873, s. 88. Då refrängen i gruppens enda egentliga hit, ”One day like this” understöddes av klockspelet från Manchester Town Hall. DN 14/7 2009, s. C8. jfr o-, stats-understödd. särsk.
a) hjälpa l. ge stöd åt (ngn l. ngt) med ekonomiskt bidrag o. d., ge understöd (se d. o. 2 a); förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: bekosta l. betala (ngt). Organisationen, teatern är statligt understödd. SynodA 2: 32 (1585). Att understödja Kongl. Maij:tz ock Rijketz margfaldige nödtorfter. 2RARP I. 1: 175 (1719). At Dykeri-werken skulle falla alt för swåra at underhålla, så framt de icke på något sätt blefwe understödde. Triewald Konst. 45 (1734). Å ömse sidor understöddes de täflande partierna med penningar från främmande hof. Malmström Hist. 2: 139 (1863). jfr stats-understödd.
b) i fråga om militära förh.: ge (ngn l. ngt) understöd (se d. o. 2 b), ofta gm (förstärkande) eldgivning o. d.; äv. i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om spel o. d. RARP 2: 188 (1635). Stor eldhastighet användes .. i kritiska ögonblick såsom vid understödjande eller afvärjande af ett anfall. ExFältartill. 1893, 1: 189. När bonden måste understödjas av kungen. Wigforss Schack 30 (1923).
Avledn.: understödjare, äv. understödare. m.//ig. till -stödja 2: person som (under)stödjer ngn l. ngt. Linc. B 4 b (1640). (Påven är) detta olyckeliga Krigets .. understödiare. Hermelin PolskAdelsmBr. A 3 a (1705).
understödsel, r. l. m. l. f. (†) till -stödja 2 (a): understöd (se d. o. 2 (a)). Lille Tull och Accis .. kunde vara en godh understödzell för Rijket vthi desse besvärlige tijder. RARP 3: 75 (1638).VDAkt. 1709, nr 124. —
(II 1) -STÖT. särsk. spelt. biljardstöt som träffar bollen under dess mittpunkt; motsatt: överstöt. HbiblSällsk. 2: 103 (1839). Det är bekant, att man genom en s. k. understöt kan få bollen att gå baklänges. 2UB 2: 41 (1901). —
(II 1 a) -STÖTTA, -ning. [fsv. undirstytta] jfr stötta under (slutet) o. -stödja, v. 1, 2. Lucidor (SVS) 113 (1673; uppl. 1997; bildl.). Understöttning av valv är alltid en olämplig form av förstärkning och innebär i sig ett incitament till skadegörelse på valvet. TT 1940, Allm. s. 303. —
(II 1) -SULA, förr äv. -SÅLA. undre skosula (jfr slit-, ytter-sula); förr äv.: fotsula. Fotens vndersåla. Kolmodin QvSp. 1: 471 (1732). Lätta skor, som allenast bestodo af undersålan, och fästades öfwer foten med band. Bælter JesuH 4: 408 (1757). —
(II 1 c) -SVAVELSYRA. (i ä. kemiskt fackspr.) av syre o. svavel bildad syra med lägre oxidationstal för svavlet än i svavelsyra, ditionsyra. Vid luftens vanliga temperatur reduceras .. (svavelsyran) sällan längre än till undersvafvelsyra. Berzelius Kemi 5: 907 (1828). Cannelin (1939).
Avledn.: undersvavelsyrad, adj. (numera mindre br.) om salt: som bildats av undersvavelsyra. De undersvafvelsyrade salterne äro alla lösliga i vatten. Almroth Kem. 211 (1834). Auerbach (1915). —
(II 1 c) -SVAVELSYRLIG. [retrograd bildning till -svavelsyrlighet] (numera mindre br.) som bildats av l. är förenad med undersvavelsyrlighet. De undersvafvelsyrliga salterne äro förmodligen alla lösliga i vatten. Almroth Kem. 205 (1834). Undersvavelsyrligt natrium. 2NF (1920). SAOL (1950). —
(II 1 c) -SVAVELSYRLIGHET. (i sht i ä. kemiskt fackspr.) om svavelhaltig syra med lägre oxidationstal för svavlet än i svavelsyrlighet, dels: ditionsyrlighet, dels: tiosvavelsyra. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 84. 2NF (1920; om tiosvavelsyra). —
(II 1 c) -SVÄVANDE, p. adj. mus. jfr sväva, v.1 12 a (, b), sväva under. Mecklin BegTonk. 45 (1802). Man (följde) den grundlige orgelisten Andreas Werkmeisters ännu brukliga qvintfortskridningsmetod, i det man stämde vissa intervaller något undersväfvande. UB 2: 494 (1873). —
-SYRA. (†)
1) (†) till II 1: fukt l. väta som kommer l. ger sig till känna o. d. underifrån; jfr syra, sbst.1 3, o. grund-syra 1. Är platsen der bänkarna byggas fri för undersyra, så (osv.). LfF 1838, s. 44. Lundström Trädg. 207 (1852).
2) (†) till II 1 c: kemisk förening som i förhållande till syra l. översyra innehåller lägre halt av syre; jfr -svavelsyra, -svavelsyrlighet. Almström KemTekn. 1: 28 (1844). Björkman (1889). —
(II 1 c) -SYSSELSATT~102, äv. ~200. särsk.: som saknar sysselsättning (se d. o. 2) (i tillräcklig grad). SvD(A) 1/8 1959, s. 7. Över 400.000 svenskar är i dag öppet eller maskerat arbetslösa eller undersysselsatta. SvD 2/1 1973, s. 1. —
(II 1 c) -SYSSELSÄTTNING. särsk. (o. i sht): sysselsättning (se d. o. 2 (b)) i (allt)för låg grad (i förhållande till uppställt mål l. det allmännas bästa o. d.). Att verkstäderna fått såväl överbeläggning som undersysselsättning periodvis. Motorför. 1955, nr 11, s. 27. Ett land som har en permanent undersysselsättning. DN 5/5 1986, s. 5. —
(II 1 (e)) -SÅGA. (†) såga l. kapa (ngt, i sht bro) under- l. nedtill. Broen som han undersågat .. föll ned. Dryselius Monarchsp. 208 (1691). PT 26/8 1915, s. 3. —
Spoiler title
Spoiler content